Nödvändigt att fortsätta förbättra den offentliga förvaltningens och serviceproduktionens produktivitet och effektivitet

Generaldirektör Tuomas Pöysti överlämnade i dag 10.9.2009 Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet till riksdagens talman Sauli Niinistö. Enligt berättelsen är det i det nuvarande ekonomiska läget särskilt viktigt att sörja för produktivitetsutvecklingen i den offentliga ekonomin.

Det kan uppskattas att i statsfinanserna och den offentliga ekonomin i vidare bemärkelse håller på att uppstå ett hållbarhetsunderskott av storleksordningen
ca 5 procent av bruttonationalprodukten. Av national- och statsekonomiska skäl, befolkningens åldrande och arbetskraftens minskning samt för beredskapen inför klimat- och miljöförändringen är det nödvändigt att fortsätta att systematiskt förbättra den offentliga förvaltningens och serviceproduktionens produktivitet och effektivitet.

I statens produktivitetsprogram har för mycket av uppmärksamheten ägnats åt arbetets produktivitet och att minska antalet årsverken. Vid förbättrandet av den offentliga verksamhetens effektivitet och verkningar bör större uppmärksamhet ägnas åt effektiviteten som helhet. Man bör klarare än förut leda verksamhetens lönsamhet och totala produktivitet, kapitalets produktivitet och andra dimensioner av produktiviteten är enbart arbetets produktivitet. Att förbättra energi- och miljöeffektiviteten bör också på den offentliga sektorn lyftas fram som ett viktigt objekt för arbetet med att höja produktiviteten och effektiviteten.

Att förbättra lönsamheten och produktiviteten förutsätter ett professionellt ledande av förändringen. I synnerhet borde ministeriernas grepp om styrningen och ledningen stärkas. De till resultatstyrningen som en väsentlig del hörande, av ministerierna godkända målsättningarna angående produktiviteten är bristfälliga. Produktivitetsmål hade i resultatavtalen uppställts för endast 40 procent av ämbetsverken och inrättningarna.

De ekonomiska följderna av klimat- och miljöförändringarna är en annan omständighet som väsentligt inverkar på kraven på utvecklande av effektiviteten och produktiviteten i den offentliga verksamheten. Vid Statens revisionsverk har behärskandet av klimat- och miljöförändringarna på basis av en riskanalys definierats som ett betydande riskområde för vårt samhälle samt för statsekonomin och skötseln av statsfinanserna.

Berättelsen innehåller också en utvärdering av hur de i Matti Vanhanens II regerings program fastställda principerna för en bättre reglering har förverkligats i lagstiftningen om välfärdstjänster. I berättelsen konstateras, att lagstiftningen å ena sidan är vid och allmänt hållen och å andra sidan fragmenterad och splittrad. I lagstiftningen och dess motiveringar borde klarare än för närvarande de ekonomiska resursernas tillräcklighet, kommunernas självstyrelse och medborgarnas jämlika förutsättningar att erhålla tjänster ställas i inbördes prioritetsordning.  En klar och tillräckligt exakt lagstiftning är av nöden för att den i grundlagen föreskrivna jämlikhetsprincipen skall bli uppfylld. I lagstiftningen om statsandelar borde man enligt berättelsen ytterligare stärka det att finansieringssystemet sporrar till en effektiv verksamhet och att den finansiering som kommer kommunerna till del bestäms klart på basis av de kalkylmässiga kostnaderna.

Statens revisionsverk ger årligen till riksdagen en berättelse om sin verksamhet. I den nu överlämnade riksdagsberättelsen ges en översikt av tillståndet för skötseln av statsfinanserna och förvaltningen samt sammanfattande uppgifter om de från riksdagens synpunkt viktigaste observationerna vid revisionerna för finansåret 2008. Uppgifterna baserar sig på observationerna vid de av revisionsverket utförda effektivitetsrevisionerna och uppföljningarna samt de årliga redovisningsrevisionerna av räkenskapsverken. Dessutom presenteras i berättelsen en översikt av verkets egen verksamhet.

Tilläggsuppgifter:
Generaldirektör, jur.dr. Tuomas Pöysti, tfn 09 432 5701
Överdirektör Vesa Jatkola, tfn 09 432 5704
Överdirektör Marjatta Kimmonen, tfn 09 432 5703
Stabschef Marko Männikkö, tfn 09 432 5803

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet finansåret 2008

Behovet av kostnadseffektivitet och strikt utgiftsdisciplin ökar i beredningen av statsbudgeten

Statens bokslutsberättelse ger inte till alla delar riktiga och tillräckliga uppgifter om hur de för inriktningen av resurserna uppställda målsättningarna har uppnåtts. Riksdagen får inte av ministerierna den information om effekter som den har förutsatt.

Statens revisionsverk har i dag 18.5.2009 gett till riksdagen en särskild berättelse om revisionen av statsbokslutet och statens bokslutsberättelse. Statens bokslut för år 2008 har gjorts upp i enlighet med gällande bestämmelser, och kan enligt revisionsverket fastställas. I revisionsberättelsen ingår en anmärkning angående lagenligheten i fråga om det, att på två budgetmoment har ett beviljat reservationsanslag överskridits i strid med grundlagens 85 §.

Krisen i ekonomin och finanserna understryker betydelsen av transparens i ramförfarandet och av dess informationsbas, samt riksdagens roll som en del av behärskandet av den ekonomiska politiken och finanspolitiken.

Budgeten för år 2008 samt budgeten för år 2009 och den första tilläggsbudgeten har hållits inom ramarna, trots att i budgeten för år 2009 och i tilläggsbudgeten ingår ca tre miljarder euro stimulansåtgärder. Stimulansåtgärdernas omfattning motsvarar den målsättning som har uppställts i den av Europeiska rådet godkända planen för stimulering av ekonomin i Europa. Tyngdpunkten i stimuleringen i Finland ligger vid beskattningsåtgärder, varför dess effektivitet beror på konsumenternas beteende. Till följd av recessionen ställs de statsfinansiella ramarnas hållbarhet på prov och samtidigt kan stelheten i ramförfarandet leda till risker för skötseln av finanserna och samhällspolitiken. Flexibiliteten i ramförfarandet ökas emellertid av att utgifterna för arbetslöshetsskyddet, statens andel av utgifterna för utkomstskyddet samt övriga så kallade automatiska stabiliserare samt statens finansiella placeringar finns utanför ramen.
Att förbättra hållbarheten i statsfinanserna, iaktta en strikt utgiftsdisciplin och förbättra den offentliga verksamhetens kostnadseffektivitet hör till de viktigaste utmaningarna i budgetberedningen under de närmaste åren.

De i statens bokslutsberättelse åt riksdagen givna uppgifterna om samhälleliga effekter ger inte till alla delar riktiga och tillräckliga uppgifter om det, hur väl de för inriktningen av statens resurser uppställda samhälleliga målsättningarna har uppnåtts. Den för ministerierna givna skyldigheten och möjligheten att i bokslutsberättelsen presentera av riksdagen förutsatt bredare och djupare information om effekterna svarar inte i dess nuvarande form mot sitt ändamål. En betydande del av informationen svarar inte mot riksdagens och regeringens behov. Rapporteringen begränsar sig ofta till att beskriva verksamheten, och i den saknas ett på effekterna fokuserat analytiskt perspektiv.

Ytterligare upplysningar:
Generaldirektör Tuomas Pöysti, tfn (09) 432 5701
Överdirektör Marjatta Kimmonen, tfn (09) 432 5703
Stabchef Marko Männikkö, tfn (09) 432 5803

Berättelser till riksdagen

I lagberedningen bör beaktas författningarnas verkningar på samhället och medborgarna

Generaldirektör Tuomas Pöysti har i dag till riksdagens talman Sauli Niinistö överlämnat Statens revisionsverks berättelse om sin verksamhet. Enligt berättelsen bör lagstiftningen och de offentliga tjänsterna beredas mera utgående från medborgarnas behov. Större uppmärksamhet bör också ägnas åt hur lagarna verkställs.

Revisionerna ger vid handen att vid statsrådet inte tillräckligt utvärderas eller följs upp lagstiftningens verkningar som helhet. I beredningen av författningarna borde mera än för närvarande beaktas och samordnas olika aspekter. Lagarnas verkningar på samhället bör bedömas redan i beredningsskedet, och utvärderingen av de realiserade verkningarna bör utvecklas. Utvärderingen försvåras av att bristfälliga nyckeltal och mätare är i användning.

Ett problem i författningsberedningen är ofta en alltför stark inriktning på sektorer och snäva perspektiv. Exempelvis i utnyttjandet av naturresurserna betonar myndigheterna ofta ensidigt de traditionella aktörerna på sina egna ansvarsområden och deras utgångspunkter. Miljöaspekterna borde kunna genuint förenas med de ekonomiska aspekterna. Perspektivet för en hållbar utveckling borde beaktas på ett mera övergripande sätt.

I lagstiftningen om vårdgarantin förekommer problem på grund av att det ges rum för tolkningar. I och med systemet har medborgarnas jämlika tillgång till vård delvis förbättrats. Med vårdgarantin har emellertid inte uppnåtts de eftersträvade kostnadsinbesparingarna. Ersättningarna i form av sjukdagpenning har vuxit och ersättningarna till privata läkarstationer för undersökningar och behandlingar har ökat.

Det stora antalet regionala utvecklingsprogram och överlappande stödåtgärder har lett till problem i resurstilldelningen samt i utvärderingen av effekterna. Den mångfasetterade regionala utvecklingen förutsätter att resurserna inriktas effektivare än för närvarande och att de uppnådda resultaten följs upp och ges spridning. Det nya arbets- och näringsministeriet ger goda förutsättningar för en samordning av de statliga stödåtgärderna.

Den ökning av den totala lönsamheten som är målsättningen för statens produktivitetsprogram är svår att uppnå, när brister alltjämt förekommer i uppställandet av målsättningar och i rapporteringen. Endast 30 procent av statens ämbetsverk och inrättningar styrs med tillräckliga målsättningar och 13 procent har dessutom i sin rapportering lämnat riktiga och tillräckliga uppgifter om målsättningarna.

Vid revisionerna har observerats, att den offentliga upphandlingen inte alltid görs rätt. I synnerhet vid IT-anskaffningar har förekommit brister i iakttagandet av bestämmelserna. Den till statens enhet för kollektiv upphandling (Hansel Ab) centraliserade modellen är välfungerande och lönsam och förbättrar tillståndet för statens upphandlingsfunktion.

Ytterligare information:

Generaldirektör Tuomas Pöysti, tfn (09) 432 5700
Överdirektör Marjatta Kimmonen, tfn. (09) 432 5703
Överdirektör Jarmo Soukainen, tfn (09) 432 5800
Sakkunnig hos ledningen Tytti Yli-Viikari, tfn (09) 432 5779

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet finansåret 2007