Tillsynen över val- och partifinansieringen skapar förtroende för transparens i finansieringen

Syftet med tillsynen av val- och partifinansiering är att säkerställa att partierna och de personer som kandiderar i valet offentliggör det stöd som man får i pengar och andra former, samt följer de lagstadgade stödbegränsningarna. Tillsynen innefattar även det så kallade partibidraget, dvs. statsunderstöd som beviljas för politisk verksamhet. Tillsynens yttersta mål är att öka förtroendet för transparens i finansieringen av politiska aktörer.

Målet med transparens i val- och partifinansieringen är att alla eller åtminstone alla viktiga penningströmmar, ska redovisas i revisionsverkets offentliga register där vem som helst kan visa önskade uppgifter. Alla bidrag om minst 1 500 euro ska redovisas i det offentliga registret och belopp som överstiger 30 000 euro per år får endast tas emot av partinära sammanslutningar som har redovisats för Statens revisionsverk. Lagen fastställer även att man inte får ta emot pengar om en avsändare inte kan klarläggas, och heller inte från offentligrättsliga samfund eller utländska bolag.

Kandidaterna och partierna redovisar sin finansiering relativt bra och följer bidragsbegränsningarna och kraven för transparens i finansieringen. Eventuella brister har korrigerats av de övervakade direkt efter Statens revisionsverks granskning.

Bidragsdefinitionen har dock visat sig lämna rum för tolkning och man har upptäckt brister i såväl partiorganisationernas redovisning som vid olika behandlingsskeden av statsunderstödet. Därför vore det ändamålsenligt att precisera lagstiftningen genom att räkna upp undantagen för redovisningsskyldighet och förtydliga användarvillkoren för statsunderstöd. Vid granskningarna upptäcktes även att alla partier inte har ingått avtal om användningen av medlen i enlighet med statsunderstödslagen med personerna som har erhållit partibidrag. Ett annat problem är huruvida partiernas statsunderstöd överhuvudtaget kan förmedlas till aktiebolag, stiftelser och andelslag som inte omnämns i partilagen.

Tillsynsluckor och utvecklingsbehov

Stiftelserna har traditionellt varit viktiga finansiärer för partierna. Patent- och registerstyrelsen ansvarar för tillsynen av stiftelser. När en stiftelse har redovisats som en partinära sammanslutning granskar Statens revisionsverk stiftelsens ekonomiska verksamhet och redovisningsförfarandets ändamålsenlighet. Genom att kombinera uppgifter som har redovisats till parti- och registerstyrelsen och revisionsverket får man en mångsidig bild av partifinansieringskanalerna.

Transparensen i val- och partifinansiering begränsas av att majoriteten av stiftelserna och tusentals partiföreningar faller utanför ramen för revisionsverkets revisionsrätt. Revisionsverket har ingen revisionsrätt för partiernas lokalföreningar eller ungdoms- och pensionärsorganisationer.  Frågans betydelse har konstaterats i revisionsverkets granskningar av partinära sammanslutningar i bland annat huvudstadsregionen, Kajanaland, Mellersta Finland och Egentliga Finland. Enligt partilagen är partierna skyldiga att se till att föreningar och organisationer som ingår i partifamiljen redovisar bidrag i realtid, men i praktiken är det komplicerat att bevaka verksamheten i oberoende organisationer. En del av partierna har meddelat att de utökar kontakten med de redovisningsskyldiga för att förbättra transparensen.

I samband med ändringen i stiftelselagen 2015 har stiftelserna varit skyldiga att redovisa sin partinära koppling även i bokslutet. Efter lagändringen blev det lättare att spåra till exempel mottagare av stiftelsens understöd, vilket kan frambringa penningströmmar som tidigare har hamnat i skymundan. Stiftelsen har tidigare kunnat stödja till exempel partiets lokalföreningar, vilka i sin tur har underlåtit att göra en lagstadgad redovisning om bidraget.

Stiftelsernas och de partinära sammanslutningarnas verksamhetsberättelser och bokslut är ofta ungefärliga. Understödsmottagare specificeras inte. Detsamma har upptäckts vid granskningar av partifinansiering i partinära sammanslutningar, men där finns specifikationerna i bokföringen.

Transparensen i partifinansieringen kan utökas med lagändringar: partiernas lokalföreningar, ungdoms- och pensionärsorganisationer och stiftelser skulle förbinda sig till att offentliggöra sina bokslut eller skicka de till myndigheter. Dessutom skulle partinära sammanslutningar och stiftelser specificera understöd i sina bokslut och stiftelserna i sina verksamhetsberättelser. Den partinära sammanslutningen skulle specificera bidragen från partinära sammanslutningar. Erfarenheten visar att partinära sammanslutningar inte längre får understöd. Deras intäkter består istället främst av investeringsverksamhet och servicefunktioner.

I dagsläget kan politiska aktörer få statlig finansiering från flera olika håll. Det kallas för flerkanalig finansiering. Det skapar dock mycket administrativt arbete som kan undvikas om bidragen för kultur-, ungdoms- och partiarkiven samt partistödet skulle kopplas samman.

Kandidater i valet bör enligt lagen göra en förhandsredovisning av sin finansiering. Förhandsredovisningarna är dock preliminära och riktgivande. Om kandidaten blir vald kan revisionsverket granska dennes förhandsredovisning. Vid behov granskas redovisningen av valfinansieringen gentemot den valda kandidatens personliga kontoutdrag, eftersom lagen inte kräver att kandidaten har egen bokföring eller ett separat kampanjkonto. Den valda kandidaten kan inte krävas på jämförelsedata eller ytterligare uppgifter. Redovisningen av valfinansieringen grundar sig på en uppskattning och innefattar därför alltid en risk för uppskattningsfel. Uppgifterna om valfinansiering kan även bli inexakta.