Förvaltningsreformen förbättrade förutsättningarna för effekter i kommunikationsministeriets förvaltningsområde, men den gav inte upphov till konkurrens på marknaden för digitala tjänster. Statens revisionsverk rekommenderar att kommunikationsministeriet tydligt fastställer målen för kommande betydande reformer och uppföljningsförfarandena för dessa samt utvecklar Fintraffics verksamhetsförutsättningar.
Regeringsprogrammet skapar grunden för de mål som syftar till att lösa komplicerade samhälleliga problem. För att målen ska nås bör de olika förvaltningsområdena samarbeta på ett samordnat sätt. Permanenta samarbetsstrukturer skapar förutsättningar för förvaltningsöverskridande samarbete.
Verksamhetsförutsättningarna för att förhindra penningtvätt har förbättrats, men endast få mål ställs upp för detta arbete och finansieringen av verksamheten är inte långsiktig. Tydligare, bättre riktade mål och en mer heltäckande beskrivning av resurserna än för närvarande skulle stärka arbetet för förhindrande av penningtvätt som helhet.
Myndigheterna satsar på att utveckla digitala tjänster, men man är också i stor utsträckning medveten om behovet av alternativa servicekanaler. Många grupper, inte bara äldre personer, behöver stöd i användningen av digitala tjänster.
Det finns brister i utnyttjandet av uppgifterna om fördelningen av arbetstiden inom statsförvaltningen. I en del av ämbetsverken utnyttjas uppgifterna om fördelningen av arbetstiden i praktiken inte alls. Uppgifterna om fördelningen av arbetstiden bör utnyttjas såväl i ledningen och utvecklingen av ämbetsverket som i rapporteringen om verksamheten.
Samjourerna överbelastas och kostnaderna för den specialiserade sjukvården ökar, eftersom akutmottagningarna inte fungerar och det inte finns tillräckligt med platser för fortsatt vård. Samtidigt försvårar det otillräckliga antalet platser för fortsatt vård sjukhusens verksamhet och försämrar patienternas tillgång till vård.
Målet om tre sinsemellan interoperabla datasystem för polisen och justitieförvaltningen uppnåddes inte. Om de interoperabla systemen hade genomförts skulle de ha möjliggjort smidig informationsöverföring över myndighetsgränserna och effektiviserat behandlingen av brottmål.
Kvantitativt sett har Finland lyckats relativt bra med att skaffa FUI-finansiering från EU:s FUI-program. Ett långsiktigt och effektivt utnyttjande av EU:s FUI-finansiering i en alltmer komplicerad internationell FUI-miljö förutsätter dock att målen och metoderna förtydligas.
Beredningen av projekt och reformer som överskrider val- och regeringsperioderna har försvårats av ändrade mål, oändamålsenlig organisering av beredningsarbetet, knappa resurser och långsamma beslutsprocesser. När beredningen inleds bör man säkerställa att det finns tillräckliga förutsättningar för en effektiv beredning.
Uppföljningen av uppnåendet av de nationella målen i planen för återhämtning och resiliens har inte ordnats så att det skulle vara möjligt att följa upp och utvärdera verkningarna av planens verkställande som helhet. Därför kan man inte heller verifiera vad som åstadkommits genom planens verkställande.
Statens tjänstemannaledning är skyldig att redogöra för sina bindningar. Sättet att göra redogörelserna förnyades i fjol i syfte att förenhetliga redogörelsernas form. Det verkar dock som om man ännu inte känner till de nya kraven tillräckligt väl.
Gemensamma mål saknas för livscykelhanteringen av statsförvaltningens informationssystem och informationssystemhelheter. Statens revisionsverk rekommenderar att finansministeriet främjar enhetligare förfaranden för livscykelhantering av ämbetsverkens informationssystem. En lång livscykel kan också vittna om lyckad planering.
