Bloggar

Uppnåendet av målen för hållbar utveckling diskuteras som bäst i FN:s högnivåforum. Finland utarbetade en frivillig landsrapport för mötet och revisionsverket bidrog till den med en analys av rapporteringen i regeringens årsberättelse. Dynamiken mellan FN:s mål för hållbar utveckling har också varit en av prioriteringarna i den globala arbetsgruppen för miljörevision (INTOSAI WGEA), som revisionsverket leder.

Jag skulle kunna avsluta texten här genom att svara ”nej, det gör den inte”. Med tanke på de som är intresserade av lite mer detaljerade argument svarar jag på frågan också genom att belysa historien, jordbrukspolitiken och den ekonomiska vetenskapen. Ifjol publicerade revisionsverket en revisionsberättelse om jordbruksinvesteringar och resultaten av den är fortsatt mycket aktuella.

Det förslag till ändring av lagstiftningen om politisk finansiering som för närvarande behandlas i riksdagen innehåller viktiga tillägg och preciseringar. Ur tillsynsmyndighetens synvinkel skulle en höjning av gränserna för bidrag som ska redovisas separat utgöra en försämring av valfinansieringens öppenhet.

EU:s finanspolitiska regler förnyades nyligen eftersom det fanns betydande brister i det tidigare regelverket. Nu verkar det mycket osäkert om det nya regelverket kan bidra på ett avgörande sätt till att lösa utmaningarna.

På ett seminarium som revisionsverkets finanspolitiska övervakning ordnade den 13 februari 2025 diskuterades hur EU:s finanspolitiska regler, som förnyades 2024, fungerar. Här går jag igenom reglernas funktionslogik.

Reformen av EU:s finanspolitiska regler är klar, men löser den utmaningarna med skuldhållbarheten eller ökar reformen komplexiteten? Statens revisionsverks seminarium samlade sakkunniga för att bedöma hur de förnyade EU-reglerna påverkar finanspolitiken både på EU-nivå och på finländsk nivå.

Gransknings- och tillsynsplanen är en av de viktigaste vägvisarna för Statens revisionsverks arbete. Planen har också en central koppling till revisionsverkets ställning som oavhängig revisionsmyndighet.

I EU:s nya regelverk är förändringen i skuldkvoten viktigare än själva nivån på skuldkvoten. Behovet av anpassningar är stort eftersom Finlands skuld förutspås öka under de kommande åren.

EU:s nya finanspolitiska regler medför ändringar i beräkningen av prognoserna för den offentliga skulden. Med tanke på skuldens hållbarhet är det bra att besluten i framtida skuldprognoser fattas utifrån mer korrekt information.

Trots att antalet gårdar minskar, upphör inte matproduktionen i Finland. Hurdana gårdar fortsätter sannolikt sin verksamhet och är investeringsstödet i sin nuvarande form det effektivaste sättet att utveckla dessa gårdar? 

Den offentliga diskussionen om jordbruket eller dess ekonomiska situation har i allmänhet en ganska negativ ton. I nyheterna får vi med jämna mellanrum höra att jordbruket inte är lönsamt och att framtiden ter sig ännu mörkare, att gårdarna upphör med sin verksamhet och att det inte är lätt att hitta arbetskraft för det tunga arbetet. Denna bild har faktiskt inte förändrats på flera årtionden. Därför väcker redan den i sig förvirring: hur är en sådan bestående situation möjlig?

Revisionsverket har redan länge granskat alla statliga bokföringsenheters bokslut. Under årens lopp har rapporteringen tidigarelagts och förenhetligats. Samtidigt har antalet anmärkningar minskat.