Gransknings- och tillsynsplan 2024–2027

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Utgångspunkter för verksamheten

Statens revisionsverk är det högsta externa revisionsorganet för statsfinanserna. Revisionsverket är en oberoende myndighet som fungerar i anslutning till riksdagen. Revisionsverket beslutar självständigt om planeringen och genomförandet av revisions- och tillsynsverksamheten.

Utgångspunkten för strategin för 2024–2030 är att sköta ämbetsverkets grundläggande uppgifter på ett verkningsfullt och effektivt sätt. I enlighet med vårt strategiska uppdrag tryggar vi en hållbar skötsel av de offentliga finanserna samt en effektiv och öppen statsförvaltning.

Genom revisions- och tillsynsarbetet

• stärker revisionsverket förvaltningens redovisningsskyldighet gentemot riksdagen och allmänheten.

• producerar revisionsverket tillförlitlig och väsentlig revisions- och tillsynsinformation om frågor som är betydelsefulla för statsfinanserna och ekonomihushållningen.

• stödjer revisionsverket en effektiv och lagenlig förvaltning.

Vid revisionsverket grundar sig planeringen av revisionstemana på observation av revisionsområdet. Det innebär att de statliga myndigheternas ekonomihushållning observeras för att konstatera att myndigheterna sköter sin ekonomi ändamålsenligt och effektivt och med iakttagande av lagstiftningen. Dessutom uppmärksammas eventuella dolda risker och problem i skötseln av statsfinanserna. Målet för observationen är att producera användbar information om läget i skötseln av statsfinanserna för att inrikta revisionsverkets resurser och välja revisionsteman. Observationen ordnas så att den täcker de väsentliga delarna av revisionsområdet med tanke på lagenligheten, ändamålsenligheten och effektiviteten.

Revisions- och tillsynsarbetet grundar sig på en gransknings- och tillsynsplan som fastställts av revisionsverket. Till revisionsverkets funktionella oberoende hör att självständigt planera revisionsverksamheten och besluta om verksamhetssätten.

Beskrivningar av revisionsslagen, revisionsverksamhetens allmänna mål, resursplaner och kvalitetsledning samt personalens kompetensutvecklingsplaner presenteras i revisionsverkets verksamhets- och ekonomiplan.

Revisions- och tillsynsverksamhetens författningsgrund

Enligt 1 och 2 § i lagen om Statens revisionsverk (676/2000) har revisionsverket rätt att granska:

• lagligheten och ändamålsenligheten i statsfinanserna, iakttagandet av statsbudgeten samt medelöverföringar mellan Finland och Europeiska gemenskaperna,

• statliga myndigheter, inrättningar, affärsverk, affärsverkskoncerner och fonder,

• bolag där staten har bestämmande inflytande och andra bolag som avses i 19 § i lagen, särskilt med beaktande av statens ägarstyrning,

• lagligheten och ändamålsenligheten i ekonomin i välfärdsområdena och de sammanslutningar och stiftelser som hör till en välfärdsområdeskoncern. Motsvarande granskningsrätt gäller i fråga om statlig finansiering även andra sådana sammanslutningar, stiftelser och inrättningar där ett välfärdsområde tillsammans med ett eller flera välfärdsområden, en eller flera kommuner eller staten har bestämmande inflytande.

• i fråga om den statliga finansieringen lagligheten, ändamålsenligheten och effektiviteten i verksamheten och ekonomin inom Helsingfors stads social- och hälsovård och räddningsväsende och i sammanslutningar där staden har bestämmande inflytande och som inrättats för dessa uppgifter,

• sammanslutningar och juridiska personer som fått medel eller andra ekonomiska understöd eller förmåner av staten, för att utreda om de uppgifter som utgör grund för erhållandet av medel eller andra ekonomiska understöd eller förmåner är riktiga, om de villkor som ställs i beslutet om beviljande har iakttagits och om medlen eller de andra ekonomiska understöden eller förmånerna har använts till det ändamål för vilket de beviljats. Motsvarande granskningsrätt gäller också

  • samfund och andra juridiska personer som av staten fått tillstånd att för ett visst ändamål skaffa medel som ska användas eller fördelas vidare av statliga myndigheter

  • kreditinstitut, andra samfund och juridiska personer, som sköter statens betalningsrörelse, för att utreda hur statens betalningsrörelse, användningen av statens medel och statens egendom sköts, och

  • till andra hörande medel som disponeras av statliga myndigheter och för vilka staten ansvarar.

Statens revisionsverk övervakar efterlevnaden av 7 § i den finanspolitiska lagen (869/2012) och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den:

• utfärdandet och iakttagandet av de regler som styr finanspolitiken

• uppställandet och uppfyllelsen av planen för de offentliga finanserna

• efterlevnaden av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt samt EU-reglernas lämplighet för Finland

• efterlevnaden av det medelfristiga målet för de offentliga finanserna och den tillhörande korrigeringsmekanismen

• realismen i de ekonomiska makroprognoser som finanspolitiken grundar sig på samt tillförlitligheten i makroprognoserna och prognoserna för de offentliga finanserna.

Statens revisionsverk utövar tillsyn över val- och partifinansieringen, tar emot och publicerar handlingar enligt partilagen och valfinansieringslagen samt säkerställer att de redovisningsskyldiga, såsom de registrerade partierna och deras distrikts- och kvinnoorganisationer, samt de som valts och de som utsetts till ersättare vid val redovisar sin finansiering (lagen om kandidaters valfinansiering 273/2009, 10 § och partilagen 10/1969, 9 e §, 9 f § och 11 §).

Revisionsverket är registeransvarig för öppenhetsregistret, övervakar att anmälningsskyldigheten fullgörs och lämnar en berättelse till riksdagen om öppenhetsregistrets verksamhet en gång per valperiod (lagen om öppenhetsregistret 430/2023).

Revisionsteman

Statens revisionsverks revisionsverksamhet indelas i kontinuerliga, årligen återkommande revisioner och årligen varierande revisioner. De kontinuerliga revisionerna är redovisningsrevisioner och laglighetsgranskningar i samband med redovisningsrevisionerna. De varierande revisionerna är effektivitetsrevisioner, granskningar av finanspolitiken, laglighetsgranskningar eller kombinationer av dessa, dvs. granskningar med flera revisionsslag. Revisionsverket väljer revisionstema utifrån temats statsfinansiella betydelse och konstaterade risker för effektiviteten eller lagenligheten inom temat.

Varierande revisioner (effektivitetsrevisioner, laglighetsgranskningar och granskningar av finanspolitiken)

Nya revisionsteman för planeringsperioden 2024–2027 (23)

• Utdragna rättsprocesser

• Stöd för medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete

• Bekämpning av korruption

• Försvarsmaktens utvecklingsprogram

• Närståendevård och familjevård för äldre

• Systemet för familjeledigheter och familjecentrens verksamhet

• Mun- och tandvårdens funktion

• Elens leveranssäkerhet och främjande av elsystemets funktion

• Effektiviteten i motionsfrämjandet

• Hållbart främjande av fiskerihushållningen

• Upphandling i anknutna enheter

• Beredskap för cyberhot inom statsförvaltningen

• Icke-digitalt uträttande av ärenden och stöd för digitalt uträttande av ärenden

• Säkerställande av fungerande logistik- och transportkedjor

• Senatkoncernen som administratör av statens lokaler och lokaltjänster

• Ägarstrategier per specialuppgiftsbolag

• Främjande av trafiksäkerheten

• Resultatinformationen i regeringens årsberättelse

• Styrning och uppföljning av välfärdsområdena

• Välfärdsområdenas upphandling och avtalshantering

• Överföringsanslag

• Rätt till statsunderstöd

• Bedömning av den beslutsbaserade dimensioneringen av finanspolitiken och rapportering om den

Icke påbörjade revisionsteman som inkluderats i granskningsplanen för 2022 (1)

• Investeringsplaneringen och -uppföljningen samt kunskapsunderlaget för investeringslösningarna

Pågående revisionsteman som införts tidigare i granskningsplanen (18)

• Beredning av projekt och reformer som överskrider valperioderna

• Främjande av batterivärdekedjan

• Den statliga finansieringen av yrkeshögskolorna

• Utvärderingsförfarandets funktion i balanseringen av kommunernas ekonomi och tryggandet av tjänsterna

• Investeringsstöd för jordbruk

• Polisens och justitieförvaltningens datasystemprojekt

• Förhindrandet av penningtvätt

• FUI-finansiering nationellt och på EU-nivå

• Centralisering av hälso- och sjukvårdstjänsterna och servicekedjornas funktion

• Vattenvårds- och havsvårdsförvaltningens finansiering och effektivitet

• Inriktning av ämbetsverkens verksamhet

• Finansieringen av energilösningar för grön övergång

• Tjänster för unga som står utanför arbete och utbildning

• Förverkligandet av resultatstyrningen i förvaltningen stadd i utveckling

• Mentalvårds- och missbrukartjänster för unga i välfärdsområdena

• Myndighetsreformen inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde 2019

• Metoder för prognostisering av den offentliga skulden

• Informationsunderlaget för klimat- och energipolitiken

Kontinuerlig revisionsverksamhet (redovisningsrevisioner)

Vid den årliga redovisningsrevisionen säkerställer revisionsverket att statsbudgeten och de centrala reglerna för skötseln av statsfinanserna iakttas och att rapporteringen ger riktiga och tillräckliga uppgifter av statens och bokföringsenheternas intäkter, kostnader och finansiella ställning.

Redovisningsrevisionen omfattar alla ministerier och bokföringsenheter som enligt lag ska upprätta bokslut. Dessutom omfattar den tre statliga fonder utanför budgeten och statens bokslut. I samband med revisionen av statsbokslutet utvärderas huruvida regeringens årsberättelse innehåller författningsenliga rapporter om läget för de statliga och offentliga finanserna samt om verksamhetens resultat.

Redovisningsrevisionen görs både per bokföringsenhet och centraliserat över bokföringsenhetsgränserna. En betydande del av redovisningsrevisionen av de gemensamma processerna för ekonomihushållningen och statens budgetefterlevnad görs centraliserat. Den centraliserade redovisningsrevisionen utgör således en betydande del även av revisionen av bokföringsenheternas bokslut.

Syftet med den bokföringsenhetsspecifika revisionen är att säkerställa riktigheten hos sådana poster och den interna kontrollen av processerna för skötseln av statsfinanserna som inte kan granskas centraliserat. Vid revisionen kan man också beakta olika särdrag i bokföringsenheternas verksamhet och ekonomi.

Revisionsverket genomför dessutom redovisningsrevisioner av Nordiska ministerrådets två institutioner och kommissionen för skydd av Östersjömiljön (HELCOM) samt revision av EU-medel.

Revisionsberättelser över revisionen av statsbokslutet och boksluten för enskilda bokföringsenheter ges under planeringsperioden. Revisionsberättelserna om enskilda bokföringsenheter och statsbokslutet innehåller utlåtanden om följande helheter:

• iakttagande av budgeten (rimlig säkerhet)

• bokslutskalkyler och noter (rimlig säkerhet)

• uppgifter om operativ effektivitet (begränsad säkerhet)

• intern kontroll (begränsad säkerhet)

En revision ska tilldelas resurser och planeras samt genomföras så att ovannämnda utlåtanden kan ges.

Rapportering om revisions- och tillsynsverksamheten

Revisionsverket ska med stöd av lagen om Statens revisionsverk (676/2001, 5 §) utarbeta en granskningsberättelse över revisionen, som delges för kännedom och för vidtagande av behövliga åtgärder, till revisionsobjektet och det ministerium till vars ansvarsområde revisionsobjektet hör. Dessutom lämnas den för kännedom till riksdagens revisionsutskott och finansministeriet. Revisionsverket kan lämna ut granskningsberättelsen för kännedom även till andra riksdagsutskott, till vars uppgiftsområde revisionstemat hör. Om redovisningsrevision lämnar revisionsverket åtminstone en redovisningsrevisionsberättelse till bokföringsenheterna och ett årssammandrag. Också över statsbokslutet lämnas en redovisningsrevisionsberättelse.

Dessutom lämnar revisionsverket årligen följande berättelser till riksdagen:

• Statens revisionsverks årsberättelse (lagen om Statens revisionsverk 676/2000, 6 §)

• särskild berättelse om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för föregående år (lagen om Statens revisionsverk 676/2000, 6 §)

Revisionsverket lämnar följande rapporter och berättelser om tillsynsverksamheten:

• rapport om övervakningen av finanspolitiken (finanspolitiska lagen 869/2012, 7 §)

• berättelse om tillsynen över partifinansieringen (partilagen 10/1969, 9 e §)

• berättelse om tillsynen över valfinansieringen (lagen om kandidaters valfinansiering 273/2009, 10 §).

• berättelse om öppenhetsregistrets verksamhet och om tillsynen av registret (lagen om öppenhetsregistret 430/2023, 9 §)

Rapporteringen av revisionerna är en sådan interaktion mellan den externa revisorn och det högsta beslutsorganet som avses i internationella revisionsstandarder. Målet för berättelserna till riksdagen är att betjäna riksdagen på bästa möjliga sätt i dess författningsenliga uppgifter. Berättelserna till riksdagen lyfter fram de viktigaste observationerna och slutsatserna i revisions- och tillsynsverksamheten med tanke på riksdagsarbetet.

Uppföljning av revisioner 2024–2025

Genom uppföljning av revisionerna utreds de åtgärder som revisionsobjekten vidtagit på basis av slutsatserna och rekommendationerna i revisionerna samt revisionsverkets ståndpunkt om huruvida åtgärderna varit tillräckliga för att avhjälpa de brister som observerats i revisionerna. Med undantag av redovisningsrevisionerna görs uppföljning av alla övriga revisioner för vilka en revisionsberättelse har lämnats. Uppföljningen av redovisningsrevisionerna genomförs inom ramen för den årliga redovisningsrevisionen. Uppföljningen fortsätter inte om bristerna har åtgärdats i tillräcklig utsträckning. Om bristerna inte har åtgärdats i tillräcklig utsträckning, kan uppföljningen leda till ett förslag om ny granskning av ämnet. Uppföljningen ger också information för planering av revisionsverksamheten. Resultaten av uppföljningen används dessutom för att bedöma revisionsverksamhetens effektivitet.

Uppföljning av revisioner 2024–2025 (Excel)

Övervaknings- och tillsynsverksamhet

Övervakning och granskning av finanspolitiken

Statens revisionsverk övervakar och utvärderar finanspolitiken som det nationella och oberoende finanspolitiska tillsynsorgan som avses i EU:s stabilitetspakt (finanspakten) och EU-lagstiftningen. Bestämmelser om övervakningsuppdraget finns i lagen om statens revisionsverk (676/2000) och i den finanspolitiska lagen (869/2012).

Planen för övervakning och granskning av finanspolitiken presenteras i bilaga 1. Kravet på självständighet i beslutsprocessen inom övervakningen förutsätter att beslut om planen fattas och undertecknas av den direktör som ansvarar för övervakningen av finanspolitiken. I samma plan behandlas dessutom genomförandet av granskningen av finanspolitiken, som stödjer övervakningens syften och organiseras funktionellt så att den genomförs i samband med övervakningen av finanspolitiken. De nya revisionstemana för granskningen av finanspolitiken presenteras också som en del av planen.

Behandling av klagomål och anmälningar om missbruk

Statens revisionsverk behandlar till verket framställda klagomål som gäller iakttagandet av statsbudgeten, lagligheten vid skötseln av statsfinanserna samt val- och partifinansieringen. Revisionsverket behandlar också myndigheternas anmälningar om missbruk, om vilka föreskrivs i 16 § i lagen om Statens revisionsverk (676/2000). Dessutom ansvarar funktionen Klagomål och anmälningar om missbruk för upprätthållandet av revisionsverkets interna rapporteringskanal och mottagandet av rapporter. I IMS-datasystemet följer revisionsverket också upp missbruk och andra regelstridigheter som anmälts till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF).

Statens revisionsverk förbereder sig på att behandla klagomål och svara på andra medborgarkontakter i enlighet med de kvantitativa prestationerna under de föregående åren. Dessutom fortsätter utvecklingen av funktionen för klagomål och anmälningar om missbruk med hjälp av extra resurser. Målet är bland annat att göra behandlingsprocesserna för klagomål och anmälningar smidigare och främja utnyttjandet av den information som fås genom verksamheten i omvärldsbevakningen och revisionsverksamheten.

Upprätthållande av och tillsyn över öppenhetsregistret

Statens revisionsverk är registeransvarig för öppenhetsregistret, som inleder sin verksamhet 2024. Öppenhetsregistret innehåller uppgifter om påverkanskommunikation som utövas i syfte att påverka beslutsfattandet och beslutsberedningen, dvs. lobbning. Syftet med lagen om öppenhetsregistret (430/2023), som träder i kraft 1.1.2024, är att registret ska komplettera Finlands offentlighetslagstiftning och stärka de principer för öppen förvaltning som Finland har förbundit sig till.

Lagen om öppenhetsregistret innehåller bestämmelser om skyldigheten för juridiska personer och enskilda näringsidkare som riktar påverkanskommunikation mot riksdagen och ministerierna och som i form av näringsverksamhet ger rådgivning som anknyter till sådan påverkan att anmäla sin verksamhet till öppenhetsregistret. Juridiska personer eller enskilda näringsidkare ska registrera sig när de inleder långsiktig påverkanskommunikation som bedrivs som näringsverksamhet. Efter registreringen ska aktörerna rapportera om påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation två gånger per år. Från och med början av 2026 ska aktörerna också en gång per år rapportera om de ekonomiska resurser som använts för påverkanskommunikation.

Som registeransvarig för öppenhetsregistret upprätthåller och utvecklar revisionsverket ett elektroniskt register, övervakar att anmälningsskyldigheten fullgörs samt ger råd och handledning till de anmälningsskyldiga i fullgörandet av de lagstadgade skyldigheterna. Revisionsverket tillsätter också en delegation för öppenhetsregistret och rapporterar om öppenhetsregistrets verksamhet med en årsrapport och en berättelse till riksdagen som lämnas en gång per valperiod.

År 2023 tillsatte revisionsverket en delegation i enlighet med 11 § i lagen om öppenhetsregistret med uppgift att följa öppenhetsregistrets verksamhet, ta initiativ till utveckling av verksamheten samt vara ett officiellt samarbetsorgan för intressentgrupperna. Delegationen utarbetar också rekommendationer om god intressebevakningssed. Delegationens huvuduppgift är att engagera intressentgrupperna i verkställandet och uppföljningen av lagen om öppenhetsregistret samt att utveckla en god intressebevakningskultur. Delegationen sammanträder cirka 4–6 gånger per år.

Aktörer som bedriver påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation som näringsverksamhet börjar registrera sig med en registreringsanmälan från och med början av 2024. För anmälningsförfarandet konkurrensutsatte Statens revisionsverk en elektronisk webbtjänst, med hjälp av vilken de redovisningsskyldiga kan uppfylla lagens förpliktelser. Öppenhetsregistret är ett offentligt register och alla rapporterade uppgifter publiceras i tjänsten www.oppenhetsregister.fi, som upprätthålls av revisionsverket. Det elektroniska registret byggs upp stegvis fram till utgången av 2025. Därefter ska revisionsverket upprätthålla och utveckla registrets verksamhet.

Utöver upprätthållandet av webbtjänsten ska revisionsverket utarbeta anvisningar för de anmälningsskyldiga samt tillhandahålla utbildningar och utbildningsinspelningar som fungerar som anvisningar för intressentgrupperna. Målen och tillämpningsområdet för öppenhetsregistret är omfattande och därför ligger fokus i revisionsverkets uppgifter som registeransvarig på handledning och rådgivning. Med omfattande handledning och rådgivning strävar Statens revisionsverk efter att säkerställa att de anmälningsskyldiga fullgör sina skyldigheter. Genom handledning och rådgivning strävar man också efter att förhindra sådana försummelser som har drag av missförstånd, vårdslöshet eller oavsiktlighet. Parallellt med fokus på handledning och rådgivning har revisionsverket också tilldelats tillräckliga lagstadgade befogenheter att ingripa i olika misstankar om försummelse. Uppgiften som registeransvarig är i detta avseende en mycket naturlig del av revisionsverkets tillsynsuppgifter.

Laglighetstillsyn av val- och partifinansieringen

Statens revisionsverk utövar tillsyn över valfinansieringen och partifinansieringen. Genom tillsynen kan man förebygga och upptäcka förfaranden som strider mot partilagen och valfinansieringslagen och därmed påverka öppenheten och lagenligheten i parti- och valfinansieringen. Revisionsverkets tillsynsuppgifter grundar sig på 9 e § i partilagen (10/1969) och 10 § i valfinansieringslagen (273/2009).

Revisionsverket ska ta emot handlingar om val- och partifinansieringen från de redovisningsskyldiga och se till att de publiceras utan dröjsmål. Revisionsverket ger anvisningar och informerar de redovisningsskyldiga i rätt tid om deras lagstadgade skyldigheter att lämna in handlingar och uppgifter om finansieringen till revisionsverket.

Revisionsverket övervakar också lagenligheten i valfinansieringen och partifinansieringen. I denna uppgift vidtar revisionsverket kontrollåtgärder för att säkerställa att de begränsningar som nämns i lagstiftningen iakttas. Revisionsverket har ett särskilt informationssystem för dokumentförvaltningen och publiceringen av redovisningar.

De sammanslagna kommunal- och välfärdsområdesvalen 2025 medför merkostnader, eftersom antalet redovisningsskyldiga vid valen uppgår till flera tiotusental. Revisionsverket förbereder sig för uppgiften genom att uppdatera datasystemet för tillsyn över val- och partifinansieringen så att det kan behandla en helt ny typ av val och en stor massa kandidater och redovisningsskyldiga. Dessutom förbereder sig revisionsverket på att ge anvisningar och sköta sina lagstadgade uppgifter utan dröjsmål.

Tillsynsrapporternas innehåll och tidpunkter regleras till väsentliga delar i partilagen och valfinansieringslagen. I rapporteringen lyfter man tydligt fram de observationer man gjort vid tillsynen av efterlevnaden av lagarna eller eventuella brister. I rapporteringen lyfter revisionsverket dessutom fram eventuella behov av att utveckla lagstiftningen.

Revisionsverket rapporterar årligen i mars till riksdagen om resultaten av den laglighetsövervakning som grundar sig på partilagen. Med stöd av valfinansieringslagen lämnas följande rapporter till riksdagen:

• En rapport om presidentvalet 2024 lämnas i september 2024

• En rapport om Europaparlamentsvalet 2024 lämnas i februari 2025

• En rapport om välfärdsområdes- och kommunalvalen 2025 lämnas i december 2025

• År 2026 ordnas inget ordinarie val

• En rapport om riksdagsvalet 2027 lämnas i december 2027.