Färgdiagrammet över konjunkturläget

Färgdiagrammet över konjunkturläget, som revisionsverkets finanspolitiska övervakning producerar, visar konjunkturläget i Finlands ekonomi i realtid.

Färgdiagrammet visar observationerna från alla konjunkturindikatorer under perioden 2019–2022. Den ekonomiska återhämtningen efter coronan har varit snabb sedan våren 2021. Konjunkturtoppen verkar dock redan ligga bakom oss, då effekterna av kriget som Ryssland inledde börjar synas i färgdiagrammet.

Bakgrund till färgdiagrammet

Färgdiagrammet över konjunkturläget består av elva konjunkturindikatorer. Färgändringarna i diagrammet följer förändringarna i indikatorvärdena. Indikatorerna har valts på följande grunder:

  1. de har historiskt beskrivit konjunkturväxlingar väl

  2. de ger observationer per månad

  3. de återspeglar utvecklingen i bruttonationalprodukten eller något av dess delområden.

Röd färg i diagrammet beskriver en situation där indikatorns ekonomi växer fortare än genomsnittet. På motsvarande sätt anges en negativ ekonomisk utveckling med blått. Ju fler indikatorer som står på rött eller blått samtidigt, desto sannolikare är det att det går bra respektive dåligt inom ekonomin.

Revisionsverket använder diagrammet i sina finanspolitiska analyser. Diagrammet grundar sig på en modell som tagits fram av Estlands finanspolitiska tillsynsorgan (Eelarvenõukogu) och det har anpassats till förhållandena i Finland.

Variabeltabell

Variabel Förklaring Källa Viktning i samlingsindikatorn
Konsumentprisindex Årlig förändring, % Statistikcentralen 0,1
Lönesummaindex Lönesummaindex, årlig förändring, % Statistikcentralen 0,1
Arbetslöshetsgrad Registrerade arbetslösa vid arbets- och näringsbyråerna fördelade på arbetskraft enl. arbetskraftsforskningen, årlig förändring, % ANM/Statistikcentralen 0,1
Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad, 15–64-åringar, årlig förändring, % Statistikcentralen 0,1
Lediga jobb Årlig förändring, % ANM 0,1
Underindex för indikatorn för ekonomiskt klimat (Economic sentiment indicator, ESI):
-Förtroendeindikator för industriföretag
-Förtroendeindikator för serviceföretag
-Konsumenternas förtroendeindikator
-Förtroendeindikator för byggföretag
-Förtroendeindikator för företag inom detaljhandeln
Månatligt index, säsongutjämnat (Dainties, DG, ECFIN) DG ECFIN

0,4

=

40 %
30 %
20 %
5 %
5 %

Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandegrad, månatligt index, säsongsutjämnad (Tramo-Seats) EK 0,1

Samlingsindikator per månad och år

Figur 1: Samlingsindikator per månad och år

Figur 1 visar observationerna för två samlingsindikatorer under åren 2006–2021. Samlingsindikatorn per månad sjunker kraftigt i april 2020 och stiger under de följande 12 månaderna till en nivå som ligger nära nivån i början av 2020. Indikatorn per år beskriver nedgången mer generellt. Figurens tidsintervall går att välja själv.

De enskilda konjunkturindikatorerna har också sammanställts till en samlingsindikator, vars värde beräknas utifrån färgdiagrammets variabler. Parametrarna i samlingsindikatorn har viktats på följande sätt: underindikatorerna för indikatorn för ekonomiskt klimat (ESI) har vikten 40 % och de resterande variablerna har var och en 10 %. Således härrör sig hälften av viktvärdet från realekonomiska variabler och hälften från stämningsindikatorer. Viktvärdena för de enskilda parametrarna i ESI:s underindikatorer uppdateras i förhållande till varandra enligt samma relativa viktvärden som kommissionen använder. De exakta viktningarna anges i tabellen ovan.

Figur 1 visar samlingsindikatorns värden både per månad och år. Som det framgår av figuren, beskriver den månadsvisa samlingsindikatorn konjunkturläget mycket tydligare än den årsvisa indikatorn. Det här syns särskilt i observationerna år 2020 och i hur tydligt indikatorn reagerade på coronakrisen. Som det framgår av figuren reagerar den månadsvisa indikatorn mycket tydligt på den plötsliga inbromsningen i Finlands ekonomi i april 2020.

Samlingsindikator och BNP-gap

Figur 2: Samlingsindikator och BNP-gap per år

Figur 2 visar observationerna för färgdiagrammets samlingsindikator per år samt för revisionsverkets BNP-gap för hösten och våren 2010 samt hösten 2019. Figuren fokuserar på åren 2006–2021, men man kan själv ändra tidsintervallet. Figuren visar att både samlingsindikatorn och BNP-gapet ofta utvecklas i samma riktning, även om det förekommer avvikelser. BNP-gapet kan revideras mycket under olika omgångar, vilket går att se i figuren när man jämför beräkningarna för de olika omgångarna med varandra.

Revisionsverkets team för finanspolitisk övervakning jämför samlingsindikatorn även med BNP-gapet. Figur 2 visar samlingsindikatorn och BNP-gapet för våren 2020, hösten 2020 och hösten 2019 som revisionsverket beräknat enligt Europeiska kommissionens metod. BNP-gapet beskriver differensen mellan potentiell produktion och faktisk produktion, det vill säga BNP. Revisionsverket beräknar BNP-gapet med en gemensam statistisk produktionsfunktionsmetod för Europeiska kommissionen och dess medlemsstater. BNP-gapet beräknas utifrån de data som finns tillgängliga vid beräkningstidpunkten och därför kan bilden av konjunkturläget inom ekonomin förändras betydligt i vissa fall med exaktare statistikuppgifter och prognoser (jämför beräkningarna för hösten 2019 och våren 2020). Skillnaden och fördelen med färgdiagrammet och den tillhörande samlingsindikatorn i förhållande till BNP-gapet är den, att färgdiagrammet enbart baserar sig på sådana statistiskaindikatorer som i allmänhet uppdateras endast i obetydlig mån.

Den lagstadgade uppgiften för revisionsverkets enhet för finanspolitisk övervakning omfattar bland annat uppföljning av det strukturella underskottets utveckling inom offentlig ekonomi. Vid beräkningen av det strukturella underskottet är det viktigt att konjunkturlägets inverkan avlägsnas från det underskott som beräknas utifrån differensen mellan inkomster och utgifter i den offentliga ekonomin. Den vedertagna konjunkturkorrigeringsmetoden vid beräkningen av det strukturella underskottet har konstaterats vara så pass osäker, att revisionsverket har börjat utveckla en alternativ metod för att utföra korrigeringen. På så sätt kan man bilda sig en mer aktuell uppfattning om det strukturella saldots utveckling och osäkerheten i beräkningen, vilket i väsentlig grad stöder genomförandet av ämbetsverkets lagstadgade uppgift.

Källor: Revisionsverket, Eelarvenõukogu, producenter av källstatistik: ANM, Statistikcentralen, EK och DG ECFIN (Macrobond). Färgdiagrammet bygger på ett färgdiagram över ekonomi, vilket utvecklats av Estlands Fiscal Council (Eelarvenõukogu).

Mer information om Eelarvenõukogus färgdiagram