Statens revisionsverk

Revisionsbranschen förändras i snabb takt. Såväl digitaliseringen av statsförvaltningen som centraliseringen av ekonomiförvaltningens tjänster och de informationssystem som genomför dem skapar en ny verksamhetsmiljö för revisionen. I större utsträckning än tidigare betonas hanteringen av helheter och den övergripande förståelsen av systemen. I revisionen av den politiska beredningen betonar däremot tväradministrativ karaktär, samförbindelserna och sektorsövergripande förfaranden inom databildning behovet av ett systemiskt tillvägagångssätt.

Coronaviruspandemin har väckt fokus på vårt samhälles kristålighet och fått oss att fundera över vår framtid efter krisen.

Strategierna för att bekämpa sjukdomen var på våren mycket olika i Finland och Sverige. Däremot har utvecklingen av BNP i länderna varit överraskande likartad trots de olika strategierna.

125 kommuner har valts ut till det nya kommunala sysselsättningsförsöket 2021–2023. Intresset för försöken på lokal nivå har ökat klart, då antalet kommuner som deltar i försöken nu är mer än fem gånger så stort som i sysselsättningsförsöket 2017–2018. Det grundläggande problemet i konsekvensbedömningen av båda försöken är detsamma: kommunerna väljs inte ut slumpmässigt utan utifrån frivilliga ansökningar.

Regeringens finanspolitiska åtgärder för att sköta coronakrisen har i fråga om tidpunkten och omfattningen varit rätt dimensionerade. Enligt revisionsverkets bedömning har sysselsättningsbesluten som fattats hittills under valperioden haft en blygsam stärkande effekt på de offentliga finanserna.

För närvarande har Senatfastigheter, förvaltningsnämnden för Sveaborg och utrikesministeriet förutsättningar för en god hantering av byggnadsegendomens livscykel. Funktionaliteten hos utrikesministeriets nya rutiner ska dock följas upp noggrant.