Statens revisionsverk

Vid bedömningen av utvecklingen av den offentliga skulden är det skäl att beakta förutom den egentliga offentliga skulden också nettoskuldens utveckling. Då beaktas en del av statens och de övriga offentliga finansernas tillgångar i skulden. Betydelsen av en granskning av nettoskulden har ökat under de senaste åren.

Myndigheterna satsar på att utveckla digitala tjänster, men man är också i stor utsträckning medveten om behovet av alternativa servicekanaler. Många grupper, inte bara äldre personer, behöver stöd i användningen av digitala tjänster.

Yrkeshögskolornas användning av statlig finansiering har till väsentliga delar ordnats transparent, men på grund av att Undervisnings- och kulturministeriets anvisningar är bristfälliga är övervakning av att det enda finansieringsvillkoret följs inte möjlig. Ministeriet bör se till att övervakningen och anvisningarna är tillräckliga.

Trots att en allt större del av tjänsterna kan digitaliseras, är det skäl för myndigheterna att se till att det finns tillgång också till alternativa servicekanaler och att de utvecklas. Det finns också behov av ett identifieringsverktyg som är oberoende av bankkoder

I EU:s nya regelverk är förändringen i skuldkvoten viktigare än själva nivån på skuldkvoten. Behovet av anpassningar är stort eftersom Finlands skuld förutspås öka under de kommande åren.

EU:s nya finanspolitiska regler medför ändringar i beräkningen av prognoserna för den offentliga skulden. Med tanke på skuldens hållbarhet är det bra att besluten i framtida skuldprognoser fattas utifrån mer korrekt information.