Kommande publikationer - Statens revisionsverk

Publiceras 11.4.2023

Allmänt bostadsbidrag

Det allmänna bostadsbidraget är en central del av förmånssystemet. De direkta utgifterna som orsakas av det är statsekonomiskt betydande. Det är mycket vanligt att olika förmåner överlappar varandra och grundtrygghetsförmånerna som utbetalas av FPA kompletteras typiskt med allmänt bostadsbidrag och grundläggande utkomststöd. Vid revisionen utvärderas hur väl reformerna av det allmänna bostadsbidraget har lyckats under de senaste tio åren. Dessutom granskas de uppskattningar av utgiftsutvecklingen som gjorts under reformberedningen, förverkligandet av de ekonomiska konsekvensbedömningarna samt ändamålsenligheten i ekonomiförvaltningsprocesserna för det allmänna bostadsbidraget. Genom revisionen produceras information till riksdagen och kommittén för social trygghet om det allmänna bostadsbidragets ändamålsenlighet och betydelse för statsfinanserna som en del av förmånssystemet som helhet. Dessutom produceras information om beredningen och effekterna av reformerna av bostadsbidraget. Syftet med revisionen är att förbättra kunskapsunderlaget för det allmänna bostadsbidraget och producera ny information som stöder reformen av det allmänna bostadsbidraget i fortsättningen.

Publiceras 20.4.2023

Företagsservicesystemets funktionalitet

Syftet med revisionen är att utreda hur företagsservicesystemet fungerar. Vid revisionen bedöms systemets styrning, tjänsternas omfattning eller eventuella brister och aktörernas samarbete. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur företagsservicesystemet klarar av att stödja de små och medelstora företagens tillväxt. En stark företagssektor ökar statens skatteinkomster och minskar trycket på arbetslöshets- och socialskyddsutgifterna, vilket stärker statsfinanserna. De indirekta effekterna av en fungerande företagsservice kan vara mycket betydande för statsfinanserna och därför är ämnet viktigt ur revisionsperspektiv.

Publiceras 28.4.2023

Statsförvaltningens relationer till närstående parter och närståendetransaktioner

Syftet med revisionen är att producera information om statsförvaltningens relationer till närstående parter och säkerställa att transaktionerna med närstående parter har genomförts lagligt, ändamålsenligt och på sedvanliga villkor och att förfarandena för intern kontroll i anslutning till dem är tillräckliga. Revisionen av relationer till närstående parter och närståendetransaktioner är betydelsefull för att säkerställa god förvaltning, transparens och laglighet.

Publiceras 4.5.2023

Riskhanteringen och tryggandet av kontinuiteten i verksamheten i de bolag av strategiskt intresse som staten har bestämmande inflytande över eller ägande i

Vid revisionen utreds om avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli, som ansvarar för ägarstyrningen av statsägda bolag av strategiskt intresse, och finansministeriet har sett till att organiseringen av riskhanteringen i bolagen har följt statsrådets ägarpolitiska principbeslut. Dessutom granskas om avdelningen för ägarstyrning och substansministerierna (kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, försvarsministeriet, arbets- och näringsministeriet) har ombesörjt tryggandet av det strategiska intresset i bolagen och verksamhetens kontinuitet, som är en förutsättning för detta. Grunden för statens innehav i bolag av strategiskt intresse är utöver investerarintresset även ett strategiskt intresse som kan grunda sig bland annat på försvaret, försörjningsberedskapen, upprätthållandet av infrastruktur eller skötseln av skyldigheten att tillhandahålla basservice. Det är mycket viktigt att riskhanteringen i dessa bolag är i skick och att kontinuiteten i bolagens verksamhet tryggas, eftersom bolagens produkter och tjänster kan vara centrala eller kritiska för hela samhällets funktion.

Publiceras 10.5.2023

Statsförvaltningens revisionsberättelser för 2022

Statens revisionsverk granskar årligen boksluten för staten, ministerierna och andra bokslutsskyldiga ämbetsverk samt boksluten för tre fonder utanför statsbudgeten. Revisionsberättelserna och en sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna publiceras på revisionsverkets webbplats. Berättelserna publiceras från och med mars 2023 allteftersom revisionerna färdigställs.

Publiceras 17.5.2023

Gamla informationssystem

Informationssystem som länge varit i bruk kan orsaka många slags problem för myndigheterna. Problemen kan hänföra sig exempelvis till skötseln av lagstadgade uppgifter, ökade drifts- och underhållskostnader, leverantörsfällor och informationssäkerhet. Syftet med revisionen är att ta fram information om nuläget i livscykelhanteringen av informationssystemen i statsförvaltningens olika enheter och att främja kostnadseffektiviteten i livscykelhanteringen. Vid revisionen bedöms livscykelhanteringen av de gamla informationssystemen med hjälp av flera revisionsslag genom att metoderna för effektivitetsrevision, laglighetsgranskning och systemrevision kombineras.

Publiceras 29.5.2023

Utvärdering som utförs av övervakningen av finanspolitiken om tillförlitligheten i finansministeriets prognoser för de offentliga finanserna

Övervakningen av finanspolitiken utvärderar tillförlitligheten i finansministeriets prognoser för de offentliga finanserna. Det är fråga om en utvärdering i efterhand, där man jämför finansministeriets prognoser med utfallen genom att använda icke-parametriska metoder. Fördelningen av finansministeriets prognosfel granskas och jämförs med andra fördelningar av prognosfel hos centrala institut som gör prognoser för de offentliga finanserna. Avsikten är med andra ord att i större utsträckning fokusera på prognosernas träffsäkerhet än enbart på medelvärdet av prognosfelen och på huruvida det har varit noll på ett statistiskt signifikant sätt. Bland prognosinstituten har prognoser för underskotten och skuldkvoterna i de offentliga finanserna enligt de EU-regler som hänför sig till den ekonomiska och monetära unionen EMU producerats i större utsträckning endast sedan början av 2000-talet. Det låga antalet observationer minskar de parametriska statistiska testernas effektivitet. Därför betonas ett icke-parametriskt tillvägagångssätt i granskningen. Utvärderingen gäller offentliga samfunds, statsförvaltningens, lokalförvaltningens och socialskyddsfondernas inkomster, utgifter, underskott och skulder.

Publiceras 31.5.2023

Finanspolitiska övervakningens bedömning av skötseln av de offentliga finanserna, våren 2023

Statens revisionsverk bedömer i sin rapport bland annat planen för de offentliga finanserna för åren 2024–2027, hur stabiliseringsmålet för det offentliga skuldförhållandet framskrider och läget för den finanspolitiska regleringen på väg mot normala förhållanden. Resultaten av övervakningen av finanspolitiken rapporteras två gånger om året, på våren och hösten.

Publiceras 31.5.2023

Särskild berättelse om revisionen av statens bokslut och regeringens årsberättelse för 2022

Granskningen gäller huruvida statsbokslutet har upprättats enligt bestämmelserna och om budgeten och bestämmelserna om den har iakttagits. Dessutom granskas om regeringen i sin årsberättelse i enlighet med författningarna rapporterade om statusen för statsfinanserna och de offentliga finanserna samt om verksamhetens resultat.

Publiceras 14.6.2023

Finansiering och styrning av digitaliseringen av social- och hälsovården

Digitaliseringen av social- och hälsovården har en betydande roll i social- och hälsovårdsreformen och målet för den är olika fördelar som främjar tjänsternas effektivitet och på så sätt dämpar ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna. Kostnaderna för inledandet av välfärdsområdena och för de funktionella ICT-förändringar som stöder reformmålen kommer att uppgå till hundratals miljoner euro. Dessutom finns det många utvecklingsbehov inom digitaliseringen och informationshanteringen och kostnaderna för dessa uppskattas uppgå till flera miljarder euro. Syftet med revisionen är att öka medvetenheten om den övergripande helheten av ICT och digitalisering inom social- och hälsovården. I revisionen utreds finansieringen av digitaliseringen inom social- och hälsovården samt styrningen av helheten. Dessutom är målet att bedöma realismen i de uppskattade kostnaderna och fördelarna med digitaliseringsutvecklingen inom social- och hälsovården. Syftet med arbetet är att stödja förverkligandet av de fördelar som eftersträvas med social- och hälsovårdsreformen som helhet.

Publiceras 10.8.2023

Statens långvariga tjänsteupphandling

Vid revisionen utreds om de statliga upphandlingsenheternas långvariga tjänsteupphandlingar är lagenliga och ekonomiska och om upphandlingsenheternas interna kontroll är tillräcklig vid långvariga tjänsteupphandlingar. Dessutom utreds orsakerna till att upphandlingsenheterna långvarigt har köpt tjänster av samma leverantörer. Enligt statsbokslutet uppgick beloppet för tjänsteupphandlingarna 2021 till 3,054 miljarder euro. Omkring en fjärdedel av tjänsteupphandlingarna var reparations- och underhållstjänster, som utförs i synnerhet av Trafikledsverket och Försvarsmakten. Kontorstjänster upphandlades i nästan samma omfattning, och största delen gällde ICT-tjänster och datakommunikation. I revisionen avses med långvarig tjänsteupphandling situationer där staten de facto har ett långt samarbetsförhållande med en viss tjänsteleverantör. Det kan till exempel vara fråga om ett långvarigt avtal som gäller tills vidare eller om flera kortare tidsbundna avtal som ingås med samma tjänsteleverantör.

Publiceras 14.8.2023

Redovisningsrevisioner 2022, sammanfattande rapport

I den sammanfattande rapporten presenteras de viktigaste observationerna från redovisningsrevisionen av statsförvaltningen 2022. I rapporten publiceras dessutom centrala uppgifter om Statens revisionsverks temarevisioner, vars mål är att ta fram information om skötseln av statsfinanserna som omfattar hela förvaltningen.

Publiceras 15.9.2023

Understöd och ersättningar för det privata skogsbruket samt biologisk mångfald

Föremål för revisionen är de understöd för skogsbruket och de ersättningar för skogsskydd inom jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden som betalas till privata skogsägare samt de skattestöd till privata skogsägare som finansministeriet ansvarar för. Målet är att bedöma grunderna för varje understödshelhet som granskas och att sektorsövergripande bedöma samordningen och de sammantagna konsekvenserna av understödshelheterna, med särskilt fokus på effekterna av understödssystemen på den biologiska mångfalden. De direkta kostnaderna för statsfinanserna för de understöds- och ersättningssystem som granskas uppgår till cirka 200 miljoner euro per år. Dessutom har de potentiellt betydande indirekta effekter på nationalekonomin. Ämnet är aktuellt eftersom man har ställt upp ambitiösa mål för tryggandet av den biologiska mångfalden med 2030 som bakre gräns.

Publiceras 18.9.2023

Statens revisionsverks årsberättelse till riksdagen 2023

Årsberättelsen innehåller en sammanfattning av de revisionsobservationer som är mest relevanta för riksdagen samt slutledningar som bygger på revisionsresultaten om tillståndet inom skötseln av statsfinanserna och förvaltningen. Revisionsverket lämnar också en översikt om sin verksamhet under årsberättelseperioden.

Publiceras 8.11.2023

Vatten- och havsvårdens styrning, finansiering och effektivitet

Vid revisionen utreds på vilket sätt statsförvaltningen har strävat efter att säkerställa effektiviteten i den finländska vatten- och havsvården och den statliga medelsanvändningen förknippad med den, samt hur man hittills har lyckats med detta. Eftersom eutrofieringen till följd av näringsbelastningen är det största enskilda problemet i de finska insjö- och kustvattnen och största delen av näringsbelastningen härstammar från jordbruket, uppmärksammar man vid revisionen särskilt effektiviteten i minskningen av näringsbelastningen från jordbruket och förvaltningens styråtgärder för att lösa de utmaningar som upptäckts. Syftet med revisionen är att producera information för riksdagen, förvaltningen och väsentliga intressentgrupper, som kan utnyttjas i arbetet för att säkerställa effektiviteten i de planer och åtgärdsprogram för vatten- och havsvården som statsrådet godkände 2021. Dessutom kan resultaten utnyttjas i kommande uppdateringar av dessa planer och program. Revisionens huvudsakliga målorganisationer är miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Under 2015–2022 har sammanlagt cirka 210 miljoner euro i miljöministeriets budget anvisats för vatten- och havsvården. Jord- och skogsbruksministeriet har under samma period anvisat uppskattningsvis cirka 2 miljarder euro för åtgärder som åtminstone delvis har haft mål som anknyter till främjandet av vatten- och havsvården. Miljöersättningarna för jordbruket utgör den överlägset största delen av detta belopp.

Publiceras 14.11.2023

Verksamheten vid Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning

Syftet med reformen av det kontinuerliga lärandet är att skapa ett heltäckande system för kontinuerligt lärande. Målet för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning, som grundades hösten 2021, är att genom att förnya servicesystemet säkerställa att kompetensutvecklingen för befolkningen i arbetsför ålder följer arbetslivets behov samt utvecklingen och förnyandet av näringarna och livskraften i regionerna. Servicecentrets uppgift är att finansiera kompetenstjänster som kompletterar och tillför mervärde till befintliga kompetenstjänster. Servicecentrets verksamhet fokuserar särskilt på så kallade underrepresenterade grupper, såsom personer med endast grundläggande utbildning, äldre och personer med invandrarbakgrund. Dessutom ska servicecentret analysera och tolka framsynsinformation, utveckla informations-, rådgivnings- och handledningstjänsterna samt stödja de regionala samarbetsnätverken och deras effektivitet. Syftet med revisionen är att säkerställa att finansieringen av kontinuerligt lärande och kompetenstjänster hanteras samordnat på ett sätt som gör det möjligt att uppnå de övergripande målen för reformen.

Publiceras 28.11.2023

Främjande av sysselsättningen av svårsysselsatta personer

Syftet med revisionen är att bedöma ändamålsenligheten hos aktiva arbetskraftspolitiska tjänster, sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (TYP), den nordiska modellen för arbetskraftsservice och resultatbaserade verksamhetsmodeller, i synnerhet resultatbaserade finansieringsavtal, dvs. SIB-modeller, för att främja sysselsättningsförutsättningarna för svårsysselsatta personer. Föremål för revisionen är arbets- och näringsministeriet, finansministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet. Svårsysselsatta personer utgör nästan två tredjedelar av alla arbetslösa. Fungerande sysselsättningsåtgärder för svårsysselsatta personer är således en central faktor när man vill stärka statsfinanserna genom att främja sysselsättningen och minska utgifterna för social trygghet. Enligt den senaste statistiken för 2020 uppgick utgifterna för social trygghet i anslutning till arbetslöshet till sammanlagt 5,3 miljarder euro.

Publiceras 4.12.2023

Rapport om övervakningen av finanspolitiken 2023

Statens revisionsverk bedömer i sin rapport iakttagandet av de finanspolitiska reglerna och uppfyllelsen av målen, upprättandet och genomförandet av planen för de offentliga finanserna, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna, realismen i finansministeriets ekonomiska prognoser samt finanspolitikens dimensionering. Resultaten av övervakningen av finanspolitiken rapporteras två gånger om året, på våren och hösten.

Publiceras 5.12.2023

Berättelse om tillsynen över valfinansieringen vid riksdagsvalet 2023

Revisionsverket övervakar att alla redovisningsskyldiga redovisar sin valfinansiering enligt valfinansieringslagen. Redovisningsskyldiga vid riksdagsval är de som valts till ledamöter av riksdagen och de som utsetts till ersättare. Syftet med tillsynen är att öka finansieringens transparens.

Publiceras 5.12.2023

Investeringsstöd för jordbruk

Vid revisionen utvärderas effekterna av investeringsstöden för jordbruket. Dessa stöd riktas till många olika investeringar inom jordbruket, såsom byggande av ladugårdar och svinhus eller täckdikning av åkrar. Huvudfrågan vid revisionen är hur investeringsstöden påverkar jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Investeringsstöden utgör en liten del av jordbruksstöden. Deras andel är cirka 100 miljoner euro av jordbruksstödet som i sin helhet är cirka 2 miljarder euro. Investeringsstöden är dock mycket viktiga för jordbrukets framtid. I praktiken görs inga jordbruksinvesteringar i Finland utan stöd, och investeringarna formar den framtida jordbruksproduktionen.

Publiceras 25.1.2024

Utvärderingsförfarandets funktion i balanseringen av kommunernas ekonomi och tryggandet av tjänsterna

Syftet med granskningen är att utreda om kommunernas utvärderingsförfarande, som ingår i styrverktygen för den kommunala ekonomin, har lyckats identifiera och ingripa i kommunernas ekonomiska problem, garantera balansen i den kommunala ekonomin på medellång sikt samt trygga tillgången till lagstadgad basservice i kommunerna. Syftet med granskningen är att producera information om hur kommunernas utvärderingsförfarande fungerar och om eventuella utvecklingsbehov.