Kommande publikationer

Revisionsverket publicerar revisionsberättelser och andra rapporter året om. Publiceringstiderna är uppskattningar och kan ännu ändras.

Publiceras 28.10.2021

Företagsstöd som beviljats under coronapandemin

Syftet med revisionen är att utreda om företagsstöden som beviljats med stöd av coronakrisen har administrerats på behörigt sätt. Man utreder särskilt om stöden har riktats på ett ändamålsenligt sätt för att lindra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Granskningen inskränker sig till statens direkta stöd och understöd.

Några miljarder euro kommer att beviljas i företagsstöd under coronapandemin, enligt en grov uppskattning. Revisionens resultat kan användas för att granska om förfarandena överensstämmer med riksdagens utlåtanden och utskottens betänkanden. Resultaten kan också användas för de stöd som tillämpas 2021 och i beredskapen inför eventuella kommande störningssituationer.

Publiceras 3.11.2021

Budgetekonomins interna medfinansiering som finansieringskälla för verksamheten

Medfinansiering innebär att ett ämbetsverk finansierar ett annat ämbetsverks verksamhet utan ersättning. I revisionen utreds om medfinansieringen tjänar ämbetsverkens verksamhet och om det är ekonomiskt och kostnadseffektivt. Dessutom utreder man om riksdagens budgetmakt uppfylls i användningen av modellen eller om den leder till att tillgångarna används till syften som riksdagen inte har godkänt. Medfinansieringen uppgick till cirka 95 miljoner euro under 2019. Statens revisionsverk har inte tidigare granskat medfinansieringen som en helhet.

Publiceras 17.11.2021

Beredning och verkställande av avvecklingen av flitfällor

Målet med granskningen är att undersöka effekten av lagstiftningsåtgärder ämnade att avveckla olika flitfällor (arbetslöshets-, inkomst-, byråkrati- och informationsfällor). Flitfällor stör utbudet av arbete och avvecklingen av dem kan ha positiva sysselsättningseffekter. Granskningen fokuserar på utvärdering av beredningen, verkställandet och i mån av möjlighet effekterna av åtgärderna ämnade att avveckla fällorna. Genom att granska företeelser i anslutning till social trygghet och system som är i växelverkan med den, såsom beskattning och utsökning, kan man producera väsentlig och rättidig information om hur olika reformer som hittills genomförts fungerar och hur de lyckats, och på så sätt betjäna informationsbehovet hos kommittén som bereder totalreformen av den sociala tryggheten.

Publiceras 9.12.2021

Rapport om övervakningen av finanspolitiken 2021

Statens revisionsverk bedömer regelbundet iakttagandet av de finanspolitiska reglerna, uppställandet och uppfyllelsen av planen för de offentliga finanserna, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna, finansministeriets prognoser samt finanspolitikens dimensionering. Resultaten av övervakningen av finanspolitiken rapporteras två gånger om året, på våren och hösten.

Publiceras 15.2.2022

Multistyrda organisationer och organisationssammanslagningar

Revisionen behandlar sammanslagningar av organisationer inom statsförvaltningen. När myndighetsuppgifter omorganiseras är det viktigt att säkerställa att beslutsfattarna har tillgång till information om hur redan genomförda organisationsändringar har lyckats. Revisionens målsättning är att ta fram information om statliga sammanslagningar och säkerställa att målen som ställts upp för dem har uppnåtts. Revisionsobjekten är Livsmedelsverket, Konkurrens- och konsumentverket samt, när det gäller beredning av sammanslagning, Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (Luova). I revisionen undersöks motiveringarna till behovet att slå samman ämbetsverk, de uppskattade effekterna av sammanslagningarna och framlagda lösningsalternativ samt hurdana effekter sammanslagningarna har haft på ämbetsverkens verksamhet.

Publiceras 23.2.2022

Berättelse om tillsynen över valfinansieringen vid kommunalvalet 2021

Revisionsverket övervakar att alla redovisningsskyldiga redovisar sin valfinansiering enligt valfinansieringslagen. Redovisningsskyldiga vid kommunalval är de som valts till fullmäktigeledamöter och de som valts till ersättare. Syftet med tillsynen är att öka finansieringens transparens.

Publiceras 11.5.2022

Resultaten av studiestödsreformerna på 2010-talet

I revisionen klargörs i vilken mån målen för de studiestödsreformer som genomfördes på 2010-talet har uppnåtts, om reformerna har haft oförutsedda konsekvenser och på vilket informationsunderlag reformernas konsekvensbedömningar har grundat sig. Trots studiestödssystemets betydelse för statsfinanserna har effekterna av studiestödsreformerna utretts i förhållandevis liten utsträckning. Det finns således ett tydligt informationsbehov beträffande förmånssystemets ändamålsenlighet för statsfinanserna. Syftet med revisionen är att svara på detta behov genom att producera information om resultaten av de viktigaste studiestödsreformerna som genomfördes på 2010-talet. För revisionen valdes reformerna som genomfördes 2011 (RP 149/2010 rd), 2014 (RP 116/2013 rd och RP 197/2013 rd) och reformerna som genomfördes 2017 (RP 229/2016 rd och RP 231/2016 rd). I och med dessa reformer har man skärpt villkoren för studiestöd, avsevärt ökat incitamenten för att lyfta studielån och ändrat systemet för bostadsbidrag så att de studerande kan lyfta bostadsbidrag året runt. Revisionsresultaten kan utnyttjas i stor omfattning när studiestödet utvecklas.

Publiceras 16.5.2022

Rekryteringar och kompetensutveckling inom staten

Revisionen gäller rekryteringar och kompetensutveckling som en del av statens personalpolitik samt styrningen av dem. I revisionen utreds om man i styrningen av personalrekryteringen och kompetensutvecklingen, fastställandet av mål och det praktiska genomförandet har beaktat minskningen av personalresurserna inom statsförvaltningen under de närmaste åren så att de statliga tjänsterna trots allt kan produceras på ett förstklassigt sätt. Statens personal kommer under de närmaste åren att minska betydligt i och med pensioneringar och annan personalavgång samt på grund av förändringar i verksamhetsmiljön. Detta kan medföra utmaningar för ordnandet av verksamheten på ett förstklassigt sätt.

Publiceras 24.5.2022

Understöd som beviljats från penningspelsverksamhetens avkastning: Ändamålsenlighet i förvaltningen och förutsättningar för effektivitet

Syftet med revisionen är att utreda om förvaltningsprocessen för statsunderstöd som beviljas från penningspelsverksamhetens avkastning är ändamålsenlig och om det finns förutsättningar för en effektiv fördelning av understöden. Revisionen granskar om förvaltningen av statsunderstöd som beviljas från penningspelsverksamhetens avkastning följer lagstiftningen, andra bestämmelser och principerna för god förvaltningssed, samt om övervakningen av understöden är ändamålsenlig. Även sambandet mellan den stödda verksamhetens effektivitet och understödsprocessen utvärderas. Revisionen av penningspelsverksamhetens avkastning avgränsas till statsunderstöd som förvaltas av de ministerier som fördelar avkastningen.

Publiceras 22.9.2022

Främjande av regional näringslivstillväxt och konkurrenskraft

I revisionen utreds, utöver beslutsprocessen för regional utveckling och verkställandet av beslutet, den regionala coronarelaterade stimulansen och den riksomfattande inriktningen av coronaanslag för att stödja företag. Dessutom utreds ansökan om och beviljande av stöden samt grunderna för stödbesluten. Effekterna av en riktad regional åtgärd bedöms i form av en case-granskning. Målet med revisionen är att ta fram ny information om beredningen och implementeringen av statsrådets beslut om regional utveckling (2016–2019 och 2020–2023) samt om konsekvenserna av ändringar i verksamhetsmiljön för verkställandet av besluten om regional utveckling.

Publiceras 27.10.2022

Beskattningsförfaranden för skatter på eget initiativ

Det preliminära målet med revisionen är att utreda om beskattningsförfarandena för skatter på eget initiativ har ordnats i enlighet med författningar och bestämmelser, om den interna kontrollen av beskattningsförfarandena är ändamålsenlig och tillräcklig samt om beskattningsprocessen har genomförts på ett verkningsfullt sätt. År 2020 uppgick skatterna på eget initiativ till 19 miljarder. Dessutom uppgick punktskatterna, som sedan 2021 har uppburits som skatter på eget initiativ, till sammanlagt 7,5 miljarder euro 2020.