Kommande publikationer

Revisionsverket publicerar revisionsberättelser och andra rapporter året om. Publiceringstiderna är uppskattningar och kan ännu ändras.

Publiceras 4.6.2024

Särskild berättelse om revisionen av statens bokslut och regeringens årsberättelse

Granskningen gäller huruvida statsbokslutet har upprättats enligt bestämmelserna och om budgeten och bestämmelserna om den har iakttagits. Dessutom granskas om regeringen i sin årsberättelse i enlighet med författningarna rapporterade om statusen för statsfinanserna och de offentliga finanserna samt om verksamhetens resultat.

Publiceras 11.6.2024

Finanspolitiska övervakningens bedömning av skötseln av de offentliga finanserna, våren 2024

Statens revisionsverk bedömer i sin rapport bland annat planen för de offentliga finanserna för åren 2025–2028, hur målet att stärka de offentliga finanserna framskrider och iakttagandet av de finanspolitiska reglerna. Resultaten av övervakningen av finanspolitiken rapporteras två gånger om året, på våren och hösten.

Publiceras 12.6.2024

Polisens och justitieförvaltningens datasystemprojekt

Vid revisionen utvärderas orsakerna till problemen i tre centrala datasystemprojekt och projektens nuläge särskilt med avseende på deras interoperabilitet. Föremål för revisionen är projektet för polisens verksamhetsstyrningssystem VITJA, projektet för åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas ärende- och dokumenthanteringssystem AIPA samt projektet för Brottspåföljdsmyndighetens verksamhetsutvecklings- och klientdatasystem ROTI.

Publiceras 17.6.2024

Vatten- och havsvårdens styrning, finansiering och effektivitet

Vid revisionen utreds på vilket sätt statsförvaltningen har strävat efter att säkerställa effektiviteten i den finländska vatten- och havsvården och den statliga medelsanvändningen förknippad med den, samt hur man hittills har lyckats med detta. Eftersom eutrofieringen till följd av näringsbelastningen är det största enskilda problemet i de finska insjö- och kustvattnen och största delen av näringsbelastningen härstammar från jordbruket, uppmärksammar man vid revisionen särskilt effektiviteten i minskningen av näringsbelastningen från jordbruket och förvaltningens styråtgärder för att lösa de utmaningar som upptäckts. Syftet med revisionen är att producera information för riksdagen, förvaltningen och väsentliga intressentgrupper, som kan utnyttjas i arbetet för att säkerställa effektiviteten i de planer och åtgärdsprogram för vatten- och havsvården som statsrådet godkände 2021. Dessutom kan resultaten utnyttjas i kommande uppdateringar av dessa planer och program. Revisionens huvudsakliga målorganisationer är miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Under 2015–2022 har sammanlagt cirka 210 miljoner euro i miljöministeriets budget anvisats för vatten- och havsvården. Jord- och skogsbruksministeriet har under samma period anvisat uppskattningsvis cirka 2 miljarder euro för åtgärder som åtminstone delvis har haft mål som anknyter till främjandet av vatten- och havsvården. Miljöersättningarna för jordbruket utgör den överlägset största delen av detta belopp.

Publiceras 19.6.2024

Centralisering av hälso- och sjukvårdstjänsterna: funktionsdugligheten hos arbetsfördelningen och journivåerna inom den specialiserade sjukvården

Med revisionen utreds genomförandet av den styrning och det praktiska verkställande som syftar till att koncentrera sjukhus- och journätet inom den specialiserade sjukvården. Syftet är särskilt att utvärdera om man genom arbetsfördelningen inom den specialiserade sjukvården och omorganiseringen av jourverksamheten har uppnått de mål som ställts upp för reformen i fråga om kvalitet, klient- och patientsäkerhet, tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet samt begränsning av kostnaderna. Det är viktigt att granska centraliseringsåtgärderna inom hälso- och sjukvården för att få information om hur åtgärderna för att effektivisera hälso- och sjukvårdstjänsterna har genomförts i praktiken och vilka förväntade och oväntade effekter centraliseringen har haft. Syftet med revisionen är också att producera information om hur den verksamhet som grundar sig på avtal mellan sjukvårdsdistrikten har genomförts.

Publiceras 15.8.2024

Inriktningen av ämbetsverkens verksamhet på lagstadgade uppgifter

Lönekostnaderna för personalen vid statens ämbetsverk är den största utgiftsposten inom statens verksamhet. År 2022 uppgick lönekostnaderna för personalen till cirka 4,2 miljarder euro. Syftet med revisionen är att säkerställa att fokus i ämbetsverkens verksamhet ligger på de lagstadgade uppgifterna. Vid revisionen utreds om ämbetsverkens arbetstid till väsentlig del används för de lagstadgade uppgifterna och om ministerierna har ställt upp resultatmål för ämbetsverken som täcker deras lagstadgade uppgifter. Dessutom granskas om ämbetsverken har rapporterat om måluppfyllelsen på behörigt sätt i bokslutet.

Publiceras 19.8.2024

Redovisningsrevisioner 2023, sammanfattande rapport

I den sammanfattande rapporten presenteras de viktigaste observationerna från redovisningsrevisionen av statsförvaltningen 2023. I rapporten publiceras dessutom centrala uppgifter om Statens revisionsverks temarevisioner, vars mål är att ta fram information om skötseln av statsfinanserna som omfattar hela förvaltningen.

Publiceras 30.8.2024

Förhindrandet av penningtvätt

Vid revisionen utreds hur effektivt penningtvätt förhindras i Finland. Föremål för revisionen är centrala myndigheter med tanke på förhindrandet av penningtvätt. Med penningtvätt avses att man försöker få pengar som skaffats genom brott att verka lagliga. Målet är att cirkulera medlen genom ett lagligt betalningssystem för att dölja deras faktiska karaktär, ursprung eller ägare. Det är omöjligt att exakt uppskatta det totala beloppet av de medel som är föremål för penningtvätt, men enligt internationella bedömningar kan beloppet uppgå till 5–12 miljarder euro per år i Finland. Om man inte lyckas förhindra och utreda penningtvätt effektivt, är risken ökad brottslighet kring penningtvätt och betydande ekonomiska förluster.

Publiceras 5.9.2024

Investeringsstöd för jordbruk

Vid revisionen utvärderas effekterna av investeringsstöden för jordbruket. Dessa stöd riktas till många olika investeringar inom jordbruket, såsom byggande av ladugårdar och svinhus eller täckdikning av åkrar. Huvudfrågan vid revisionen är hur investeringsstöden påverkar jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Investeringsstöden utgör en liten del av jordbruksstöden. Deras andel är cirka 100 miljoner euro av jordbruksstödet som i sin helhet är cirka 2 miljarder euro. Investeringsstöden är dock mycket viktiga för jordbrukets framtid. I praktiken görs inga jordbruksinvesteringar i Finland utan stöd, och investeringarna formar den framtida jordbruksproduktionen.

Publiceras 12.9.2024

Statens revisionsverks årsberättelse till riksdagen 2024

Årsberättelsen innehåller en sammanfattning av de revisionsobservationer som är mest relevanta för riksdagen samt slutledningar som bygger på revisionsresultaten om tillståndet inom skötseln av statsfinanserna och förvaltningen. Revisionsverket lämnar också en översikt om sin verksamhet under årsberättelseperioden.

Publiceras 17.9.2024

Den statliga finansieringen av yrkeshögskolorna

Föremål för revisionen är undervisnings- och kulturministeriet och de yrkeshögskolor som hör till ministeriets verksamhetsområde. Det centrala syftet med revisionen är att utreda hur tillförlitligt och baserat på vilka uppgifter man fattar beslut om beviljande av statlig finansiering av yrkeshögskolorna. Målet är att få information också om hur uppföljningen av användningen av den statliga finansieringen och redovisningen som stödjer uppföljningen har ordnats vid yrkeshögskolorna. Dessutom är målet att utreda på ett hur tillförlitligt kunskapsunderlag yrkeshögskolornas rapportering till finansiären, undervisnings- och kulturministeriet, grundar sig, dvs. hur redovisningsskyldigheten fullgörs.

Publiceras 9.10.2024

Berättelse om tillsynen över valfinansieringen vid presidentvalet 2024

Revisionsverket övervakar att alla redovisningsskyldiga redovisar sin valfinansiering enligt valfinansieringslagen. Skyldiga att redovisa sin valfinansiering vid presidentval är partier som har ställt upp en kandidat och valombud för valmansföreningar som har ställt upp en kandidat eller ersättare för valombudet. Syftet med tillsynen är att öka finansieringens transparens.

Publiceras 11.11.2024

Prognosmetoder för den offentliga skulden

Syftet med granskningen är att bedöma om finansministeriets prognos för den offentliga skulden har utarbetats med ändamålsenliga metoder. Den offentliga skuldens, dvs. beloppet på den offentliga sektorns skuld, och dess förhållande till BNP är centrala frågor i den finanspolitiska debatten och beredningen av finanspolitiken. Den offentliga skulden har ökat och hållbarhetsriskerna i de offentliga finanserna har därför framhävts. Granskningen kompletterar Statens revisionsverks tidigare bedömningar av finansministeriets prognoser.

Publiceras 13.11.2024

Icke-digitala tjänster och stöd för digitala tjänster

Målet för revisionen är att utreda om kanalerna för uträttande av ärenden hos myndigheterna utvecklas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, hur myndigheterna ordnar alternativ till de digitala tjänsterna och hurdant stöd som erbjuds för de digitala tjänsterna. Revisionstemat är aktuellt, eftersom målet för det nuvarande regeringsprogrammet är att Finland stegvis ska övergå till att prioritera digitala tjänster som kanal för att uträtta ärenden hos myndigheterna.

Publiceras 11.12.2024

Mentalvårds- och missbrukartjänster för unga i välfärdsområdena

Syftet med revisionen är att bedöma hur mentalvårds- och missbrukartjänsterna som ordnas för unga i välfärdsområdena fungerar med tanke på tillgången, tillgängligheten och samordningen av tjänsterna. Vid revisionen ligger fokus på ungdomstjänsterna, eftersom de för närvarande är utsatta för ett växande tryck. Utgifterna för mentalvård, psykiatrisk vård och missbrukarvård uppgick till cirka 1,4 miljarder euro 2020. Psykiska problem och missbruksproblem hos unga orsakar också betydande indirekta kostnader, eftersom de ökar utslagningen från utbildningen och arbetsmarknaden.

Publiceras 13.12.2024

Rapport om övervakningen av finanspolitiken 2024

Revisionsverkets övervakning av finanspolitiken bedömer i sin rapport utvecklingen av ekonomin och de offentliga finanserna, iakttagandet av de finanspolitiska reglerna, hur målet att stärka de offentliga finanserna framskrider mot bakgrund av budgetpropositionen, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna, realismen i finansministeriets ekonomiska prognoser samt finanspolitikens dimensionering. Resultaten av övervakningen av finanspolitiken rapporteras två gånger om året, på våren och hösten.

Publiceras 19.12.2024

Styrning av förvaltningsöverskridande åtgärdshelheter

Syftet med revisionen är att producera information om förutsättningar och praxis inom förvaltningen för att styra förvaltningsöverskridande åtgärdshelheter. Revisionen fokuserar på hur statsförvaltningens styrningssystem och dess urval av metoder lämpar sig för styrningen av förvaltningsöverskridande helheter. En lyckad styrning har stor betydelse för hur effektivt resultatet av förvaltningen blir och för uppnåendet av de politiska målen.

Publiceras 20.12.2024

Myndighetsreformen inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde 2019

Syftet med revisionen är att producera tillförlitlig revisionsinformation som är väsentlig med tanke på statsfinanserna för att stödja en effektiv verksamhet inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Syftet med revisionen är att producera information om kommunikationsministeriets myndighetsreform 2019 har förtydligat arbetsfördelningen mellan och inom organisationerna inom förvaltningsområdet samt förbättrat resultaten och effekterna av organisationernas verksamhet.

Publiceras 15.1.2025

Tjänster för unga som står utanför arbete och utbildning – yrkesinriktad rehabilitering för unga som exempel

Vid revisionen utreds riskfaktorer och indikatorer för att hamna utanför arbetslivet och utbildningen, hur man når de unga samt hur den yrkesinriktade rehabiliteringen fungerar för att förbättra de ungas situation. Varje ung person som permanent står utanför arbetslivet orsakar omfattande välfärdsförluster på grund av förlorad totalproduktion. Enligt THL:s statistik var andelen 15–29-åringar som inte arbetade, studerade eller utförde sin värnplikt år 2022 cirka 9 procent.

Publiceras 12.2.2025

Berättelse om tillsynen över valfinansieringen vid Europaparlamentsvalet 2024

Revisionsverket övervakar att alla redovisningsskyldiga redovisar sin valfinansiering enligt valfinansieringslagen. Skyldiga att redovisa sin valfinansiering vid Europaparlamentsval är de som valts till ledamöter av Europaparlamentet och de som utsetts till ersättare när valresultatet fastställs samt de kandidater som är följande. Syftet med tillsynen är att öka finansieringens transparens.