Kommande publikationer

Revisionsverket publicerar revisionsberättelser och andra rapporter året om. Publiceringstiderna är uppskattningar och kan ännu ändras.

Publiceras 15.2.2022

Multistyrda organisationer och organisationssammanslagningar

Revisionen behandlar sammanslagningar av organisationer inom statsförvaltningen. När myndighetsuppgifter omorganiseras är det viktigt att säkerställa att beslutsfattarna har tillgång till information om hur redan genomförda organisationsändringar har lyckats. Revisionens målsättning är att ta fram information om statliga sammanslagningar och säkerställa att målen som ställts upp för dem har uppnåtts. Revisionsobjekten är Livsmedelsverket, Konkurrens- och konsumentverket samt, när det gäller beredning av sammanslagning, Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (Luova). I revisionen undersöks motiveringarna till behovet att slå samman ämbetsverk, de uppskattade effekterna av sammanslagningarna och framlagda lösningsalternativ samt hurdana effekter sammanslagningarna har haft på ämbetsverkens verksamhet.

Publiceras 16.2.2022

Berättelse om tillsynen över valfinansieringen vid kommunalvalet 2021

Revisionsverket övervakar att alla redovisningsskyldiga redovisar sin valfinansiering enligt valfinansieringslagen. Redovisningsskyldiga vid kommunalval är de som valts till fullmäktigeledamöter och de som valts till ersättare. Syftet med tillsynen är att öka finansieringens transparens.

Publiceras 23.2.2022

Berättelse om tillsynen över partifinansieringen 2022

Revisionsverket granskar årligen både partifinansieringen och statsunderstödet till partierna, dvs. partistödet. Revisionsverket övervakar att alla redovisningsskyldiga redovisar sin finansiering i enlighet med partilagen. Syftet med tillsynen är att öka finansieringens transparens.

Publiceras 28.2.2022

Statens pensionssystem och statens ansvar i andra pensionssystem

Revisionen behandlar statens pensionssystem och statens förpliktelser gentemot olika pensionssystem som förfaller till betalning senare. I statsbudgeten utgör pensionsutgifterna en betydande utgiftspost, sammanlagt cirka 10 miljarder euro per år. Syftet med revisionen är att säkerställa att förvaltningen av de pensioner som staten ansvarar för är ordnad på behörigt sätt utanför statens ekonomiförvaltning. Syftet är också att utveckla kunskapen om långsiktiga pensionsförpliktelser och stärka den information som ligger till grund för beslutsfattandet. Ett ytterligare syfte är att avge ett ställningstagande som grundar sig på rimlig säkerhet om huruvida förvaltningen och övervakningen av de pensioner som staten ansvarar för har ordnats på behörigt sätt och om huruvida statens bokslut ger riktiga och tillräckliga uppgifter om de pensioner som staten ansvarar för. Målet är dessutom att avge ett ställningstagande som grundar sig på begränsad säkerhet om den interna kontrollen av förvaltningen av de pensioner som staten ansvarar för.

Publiceras 7.3.2022

Hantering av utnyttjandet av forskningsdata i affärsverksamhet inom hälsovårdsbranschen

Det huvudsakliga syftet med revisionen är att utvärdera hur effektivt utnyttjandet av forskningsdata har stötts, styrts och förbättrats med hjälp av finansieringsinstrument för hälsovårdsbranschen. Vid revisionen bedöms den politiska styrningen av stödverksamheten och de olika delområdena i hanteringen av stödverksamheten: förmågan att identifiera, bedöma och förutse verksamhetens resultat, problem och utvecklingsbehov. Revisionen fokuserar på finansieringen av utnyttjandet av forskningsdata inom Business Finland och Finlands Akademi samt på styrning och ledning av verksamheten vid arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet.

Publiceras 14.3.2022

Revisionsverkets bokslut 2021

Bokslutet innehåller revisionsverkets bokslutskalkyler och verksamhetsberättelse för 2021. Även en rapport om hur revisionsverkets resultatmål har uppnåtts och uppfyllts ingår i bokslutet. Se bokslutet på adressen www.vtv.fi/sv/vtv/planering-och-uppfoljning. 

Publiceras 4.4.2022

Statsförvaltningens revisionsberättelser för 2021

Statens revisionsverk granskar årligen boksluten för staten, ministerierna och andra bokslutsskyldiga ämbetsverk samt boksluten för tre fonder utanför statsbudgeten. Revisionsberättelserna och en sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna publiceras på revisionsverkets webbplats. Berättelserna publiceras från och med mars 2022 allteftersom revisionerna färdigställs.

Publiceras 11.5.2022

Resultaten av studiestödsreformerna på 2010-talet

I revisionen klargörs i vilken mån målen för de studiestödsreformer som genomfördes på 2010-talet har uppnåtts, om reformerna har haft oförutsedda konsekvenser och på vilket informationsunderlag reformernas konsekvensbedömningar har grundat sig. Trots studiestödssystemets betydelse för statsfinanserna har effekterna av studiestödsreformerna utretts i förhållandevis liten utsträckning. Det finns således ett tydligt informationsbehov beträffande förmånssystemets ändamålsenlighet för statsfinanserna. Syftet med revisionen är att svara på detta behov genom att producera information om resultaten av de viktigaste studiestödsreformerna som genomfördes på 2010-talet. För revisionen valdes reformerna som genomfördes 2011 (RP 149/2010 rd), 2014 (RP 116/2013 rd och RP 197/2013 rd) och reformerna som genomfördes 2017 (RP 229/2016 rd och RP 231/2016 rd). I och med dessa reformer har man skärpt villkoren för studiestöd, avsevärt ökat incitamenten för att lyfta studielån och ändrat systemet för bostadsbidrag så att de studerande kan lyfta bostadsbidrag året runt. Revisionsresultaten kan utnyttjas i stor omfattning när studiestödet utvecklas.

Publiceras 16.5.2022

Rekryteringar och kompetensutveckling inom staten

Revisionen gäller rekryteringar och kompetensutveckling som en del av statens personalpolitik samt styrningen av dem. I revisionen utreds om man i styrningen av personalrekryteringen och kompetensutvecklingen, fastställandet av mål och det praktiska genomförandet har beaktat minskningen av personalresurserna inom statsförvaltningen under de närmaste åren så att de statliga tjänsterna trots allt kan produceras på ett förstklassigt sätt. Statens personal kommer under de närmaste åren att minska betydligt i och med pensioneringar och annan personalavgång samt på grund av förändringar i verksamhetsmiljön. Detta kan medföra utmaningar för ordnandet av verksamheten på ett förstklassigt sätt.

Publiceras 24.5.2022

Understöd som beviljats från penningspelsverksamhetens avkastning: Ändamålsenlighet i förvaltningen och förutsättningar för effektivitet

Syftet med revisionen är att utreda om förvaltningsprocessen för statsunderstöd som beviljas från penningspelsverksamhetens avkastning är ändamålsenlig och om det finns förutsättningar för en effektiv fördelning av understöden. Revisionen granskar om förvaltningen av statsunderstöd som beviljas från penningspelsverksamhetens avkastning följer lagstiftningen, andra bestämmelser och principerna för god förvaltningssed, samt om övervakningen av understöden är ändamålsenlig. Även sambandet mellan den stödda verksamhetens effektivitet och understödsprocessen utvärderas. Revisionen av penningspelsverksamhetens avkastning avgränsas till statsunderstöd som förvaltas av de ministerier som fördelar avkastningen.

Publiceras 31.5.2022

Särskild berättelse om revisionen av statens bokslut och regeringens årsberättelse för 2021

Granskningen gäller huruvida statsbokslutet har upprättats enligt bestämmelserna och om budgeten och bestämmelserna om den har iakttagits. Dessutom granskas om regeringen i sin årsberättelse i enlighet med författningarna rapporterade om statusen för statsfinanserna och de offentliga finanserna samt om verksamhetens resultat.

Publiceras 1.6.2022

Finanspolitiska övervakningens bedömning av skötseln av de offentliga finanserna, våren 2022

Statens revisionsverk bedömer i sin rapport bland annat planen för de offentliga finanserna för åren 2023–2026, hur stabiliseringsmålet för det offentliga skuldförhållandet framskrider och läget för den finanspolitiska regleringen på väg mot normala förhållanden. Resultaten av övervakningen av finanspolitiken rapporteras två gånger om året, på våren och hösten.

Publiceras 20.9.2022

Statens revisionsverks årsberättelse till riksdagen 2022

Årsberättelsen innehåller en sammanfattning av de revisionsobservationer som är mest relevanta för riksdagen samt slutledningar som bygger på revisionsresultaten om tillståndet inom skötseln av statsfinanserna och förvaltningen. Revisionsverket lämnar också en översikt om sin verksamhet under årsberättelseperioden.

Publiceras 22.9.2022

Främjande av regional näringslivstillväxt och konkurrenskraft

I revisionen utreds, utöver beslutsprocessen för regional utveckling och verkställandet av beslutet, den regionala coronarelaterade stimulansen och den riksomfattande inriktningen av coronaanslag för att stödja företag. Dessutom utreds ansökan om och beviljande av stöden samt grunderna för stödbesluten. Effekterna av en riktad regional åtgärd bedöms i form av en case-granskning. Målet med revisionen är att ta fram ny information om beredningen och implementeringen av statsrådets beslut om regional utveckling (2016–2019 och 2020–2023) samt om konsekvenserna av ändringar i verksamhetsmiljön för verkställandet av besluten om regional utveckling.

Publiceras 26.9.2022

Berättelse om tillsynen över valfinansieringen vid välfärdsområdesvalet 2022

Revisionsverket övervakar att alla redovisningsskyldiga redovisar sin valfinansiering enligt valfinansieringslagen. Redovisningsskyldiga vid välfärdsområdesval är de som valts till fullmäktigeledamöter och de som valts till ersättare. Syftet med tillsynen är att öka finansieringens transparens.

Publiceras 20.10.2022

Omvärldsbevakning och framsynsarbete som stöd för det strategiska beslutsfattandet

Revisionen säkerställer att det inom statsförvaltningen produceras, förvaltas och utnyttjas omvärlds- och framsynsdata systematiskt. Statens revisionsverk granskar omvärldsbevakningen och framsynsarbetet, eftersom informationen har en särskild roll och betydelse som nationellt kunskapskapital. Ett framsynssystem som stöder statsförvaltningens strategiska beslutsfattande utvecklas för närvarande, varvid revisionen kan stödja dessa processers innehållsmässiga utvecklingsarbete.

Publiceras 27.10.2022

Beskattningsförfaranden för skatter på eget initiativ

Det preliminära målet med revisionen är att utreda om beskattningsförfarandena för skatter på eget initiativ har ordnats i enlighet med författningar och bestämmelser, om den interna kontrollen av beskattningsförfarandena är ändamålsenlig och tillräcklig samt om beskattningsprocessen har genomförts på ett verkningsfullt sätt. År 2020 uppgick skatterna på eget initiativ till 19 miljarder. Dessutom uppgick punktskatterna, som sedan 2021 har uppburits som skatter på eget initiativ, till sammanlagt 7,5 miljarder euro 2020.

Publiceras 15.11.2022

Statistikföring av de offentliga finanserna

Med revisionen fastställs kvaliteten på den centrala källan för finanspolitikens statistiska uppgifter. Statistiken över de offentliga finanserna är en viktig källa i planeringen av och beslutsfattandet kring de offentliga finanserna. Dessutom används den i fastställandet av EU:s medlemsavgifter och i övervakningen av iakttagandet av underskotts- och skuldkriterierna.

Publiceras 8.12.2022

Rapport om övervakningen av finanspolitiken 2022

Statens revisionsverk bedömer i sin rapport iakttagandet av de finanspolitiska reglerna och uppfyllelsen av målen, upprättandet och genomförandet av planen för de offentliga finanserna, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna, realismen i finansministeriets ekonomiska prognoser samt finanspolitikens dimensionering. År 2022 innehåller rapporten dessutom en valperiodsrapport, i vilken den finanspolitiska ramen och dess utvecklingsbehov behandlas som en helhet. Resultaten av övervakningen av finanspolitiken rapporteras två gånger om året, på våren och hösten.

Publiceras 15.12.2022

Arbetskraftsinvandring

I revisionen utreds åtgärder och mål i anslutning till arbetskraftsinvandring, administrativa processernas effektivitet och kundorientering samt funktionaliteten i myndighetssamarbetet. Inom branscher med brist på arbetskraft granskas i synnerhet social- och hälsovårdsbranschen och frågor i anslutning till invandring för arbetstagare inom social- och hälsovården. Finlands försörjningskvot försämras betydligt snabbare än i de övriga nordiska länderna. I regeringsprogrammen har främjandet av arbetskraftsinvandring setts som ett sätt att förbättra den demografiska försörjningskvoten, stärka ekonomin, underlätta situationen inom branscher som lider av arbetskraftsbrist och främja verksamhetsförutsättningarna för FUI-verksamheten. Statsminister Marins regering strävar efter att åtminstone fördubbla arbetskraftsinvandringen från den nuvarande nivån fram till 2030.