Kommande publikationer

Revisionsverket publicerar revisionsberättelser och andra rapporter året om. Publiceringstiderna är uppskattningar och kan ännu ändras.

Publiceras 16.12.2022

Rapport om övervakningen av finanspolitiken 2022

Statens revisionsverk bedömer i sin rapport iakttagandet av de finanspolitiska reglerna och uppfyllelsen av målen, upprättandet och genomförandet av planen för de offentliga finanserna, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna, realismen i finansministeriets ekonomiska prognoser samt finanspolitikens dimensionering. År 2022 innehåller rapporten dessutom en valperiodsrapport, i vilken den finanspolitiska ramen och dess utvecklingsbehov behandlas som en helhet. Resultaten av övervakningen av finanspolitiken rapporteras två gånger om året, på våren och hösten.

Publiceras 19.12.2022

Arbetskraftsinvandring

I revisionen utreds åtgärder och mål i anslutning till arbetskraftsinvandring, administrativa processernas effektivitet och kundorientering samt funktionaliteten i myndighetssamarbetet. Inom branscher med brist på arbetskraft granskas i synnerhet social- och hälsovårdsbranschen och frågor i anslutning till invandring för arbetstagare inom social- och hälsovården. Finlands försörjningskvot försämras betydligt snabbare än i de övriga nordiska länderna. I regeringsprogrammen har främjandet av arbetskraftsinvandring setts som ett sätt att förbättra den demografiska försörjningskvoten, stärka ekonomin, underlätta situationen inom branscher som lider av arbetskraftsbrist och främja verksamhetsförutsättningarna för FUI-verksamheten. Statsminister Marins regering strävar efter att åtminstone fördubbla arbetskraftsinvandringen från den nuvarande nivån fram till 2030.

Publiceras 9.1.2023

Statens revisionsverks granskningsplan för perioden 2023–2027

Granskningsplanen innehåller information om revisionsverkets teman för gransknings- och tillsynsverksamheten, om kommande granskningsteman och om resultatmål. Planen är samtidigt revisionsverkets lagstadgade verksamhets- och ekonomiplan. Granskningsplanen uppdateras årligen i januari och juni.

Publiceras 10.1.2023

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) som verkställare av bostadspolitiken

Syftet med revisionen är att utvärdera genomförandet av ARAs uppgifter, verksamhetens effektivitet och riskhantering. Dessutom utvärderas Statens bostadsfonds (SBF) verksamhet samt Statskontorets verksamhet i den mån deras uppgifter hänför sig till ARAs eller SBFs verksamhet. Revisionstemat har stor betydelse för statsfinanserna. Statens bostadsfonds räntestödslån uppgick till 17 miljarder euro, varav bostadssamfundens räntestödslånestock är 12 miljarder och BSP-lånestocken 4,1 miljarder euro. År 2020 beviljade ARA 1,617 miljarder euro räntestödslån.

Publiceras 18.1.2023

Beskattningsförfaranden för skatter på eget initiativ

Det preliminära målet med revisionen är att utreda om beskattningsförfarandena för skatter på eget initiativ har ordnats i enlighet med författningar och bestämmelser, om den interna kontrollen av beskattningsförfarandena är ändamålsenlig och tillräcklig samt om beskattningsprocessen har genomförts på ett verkningsfullt sätt. År 2020 uppgick skatterna på eget initiativ till 19 miljarder. Dessutom uppgick punktskatterna, som sedan 2021 har uppburits som skatter på eget initiativ, till sammanlagt 7,5 miljarder euro 2020.

Publiceras 8.2.2023

Finnfunds investeringsverksamhet och dess riskhantering

En betydande del av Finlands utvecklingshjälp kanaliseras via Finnfund. I revisionen utreder revisionsverket om Finnfunds investeringsverksamhet har varit resultatrik och riskhanteringen fungerande. Dessutom utvärderas hur väl utrikesministeriets ägarstyrning fungerar.

Publiceras 16.2.2023

Allmänt bostadsbidrag

Det allmänna bostadsbidraget är en central del av förmånssystemet. De direkta utgifterna som orsakas av det är statsekonomiskt betydande. Det är mycket vanligt att olika förmåner överlappar varandra och grundtrygghetsförmånerna som utbetalas av FPA kompletteras typiskt med allmänt bostadsbidrag och grundläggande utkomststöd. Vid revisionen utvärderas hur väl reformerna av det allmänna bostadsbidraget har lyckats under de senaste tio åren. Dessutom granskas de uppskattningar av utgiftsutvecklingen som gjorts under reformberedningen, förverkligandet av de ekonomiska konsekvensbedömningarna samt ändamålsenligheten i ekonomiförvaltningsprocesserna för det allmänna bostadsbidraget. Genom revisionen produceras information till riksdagen och kommittén för social trygghet om det allmänna bostadsbidragets ändamålsenlighet och betydelse för statsfinanserna som en del av förmånssystemet som helhet. Dessutom produceras information om beredningen och effekterna av reformerna av bostadsbidraget. Syftet med revisionen är att förbättra kunskapsunderlaget för det allmänna bostadsbidraget och producera ny information som stöder reformen av det allmänna bostadsbidraget i fortsättningen.

Publiceras 24.2.2023

Revisionsverkets bokslut 2022

Bokslutet innehåller revisionsverkets bokslutskalkyler och verksamhetsberättelse för 2022. Även en rapport om hur revisionsverkets resultatmål har uppnåtts och uppfyllts ingår i bokslutet. Se bokslutet på adressen www.vtv.fi/sv/vtv/planering-och-uppfoljning. 

Publiceras 28.2.2023

Berättelse om tillsynen över partifinansieringen 2023

Revisionsverket granskar årligen både partifinansieringen och statsunderstödet till partierna, dvs. partistödet. Revisionsverket övervakar att alla redovisningsskyldiga redovisar sin finansiering i enlighet med partilagen. Syftet med tillsynen är att öka finansieringens transparens.

Publiceras 15.3.2023

Företagsservicesystemets funktionalitet

Syftet med revisionen är att utreda hur företagsservicesystemet fungerar. Vid revisionen bedöms systemets styrning, tjänsternas omfattning eller eventuella brister och aktörernas samarbete. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur företagsservicesystemet klarar av att stödja de små och medelstora företagens tillväxt. En stark företagssektor ökar statens skatteinkomster och minskar trycket på arbetslöshets- och socialskyddsutgifterna, vilket stärker statsfinanserna. De indirekta effekterna av en fungerande företagsservice kan vara mycket betydande för statsfinanserna och därför är ämnet viktigt ur revisionsperspektiv.

Publiceras 28.3.2023

Utvärdering som utförs av övervakningen av finanspolitiken om tillförlitligheten i finansministeriets prognoser för de offentliga finanserna

Övervakningen av finanspolitiken utvärderar tillförlitligheten i finansministeriets prognoser för de offentliga finanserna. Det är fråga om en utvärdering i efterhand, där man jämför finansministeriets prognoser med utfallen genom att använda icke-parametriska metoder. Fördelningen av finansministeriets prognosfel granskas och jämförs med andra fördelningar av prognosfel hos centrala institut som gör prognoser för de offentliga finanserna. Avsikten är med andra ord att i större utsträckning fokusera på prognosernas träffsäkerhet än enbart på medelvärdet av prognosfelen och på huruvida det har varit noll på ett statistiskt signifikant sätt. Bland prognosinstituten har prognoser för underskotten och skuldkvoterna i de offentliga finanserna enligt de EU-regler som hänför sig till den ekonomiska och monetära unionen EMU producerats i större utsträckning endast sedan början av 2000-talet. Det låga antalet observationer minskar de parametriska statistiska testernas effektivitet. Därför betonas ett icke-parametriskt tillvägagångssätt i granskningen. Utvärderingen gäller offentliga samfunds, statsförvaltningens, lokalförvaltningens och socialskyddsfondernas inkomster, utgifter, underskott och skulder.

Publiceras 17.5.2023

Gamla informationssystem

Informationssystem som länge varit i bruk kan orsaka många slags problem för myndigheterna. Problemen kan hänföra sig exempelvis till skötseln av lagstadgade uppgifter, ökade drifts- och underhållskostnader, leverantörsfällor och informationssäkerhet. Syftet med revisionen är att ta fram information om nuläget i livscykelhanteringen av informationssystemen i statsförvaltningens olika enheter och att främja kostnadseffektiviteten i livscykelhanteringen. Vid revisionen bedöms livscykelhanteringen av de gamla informationssystemen med hjälp av flera revisionsslag genom att metoderna för effektivitetsrevision, laglighetsgranskning och systemrevision kombineras.

Publiceras 31.5.2023

Finanspolitiska övervakningens bedömning av skötseln av de offentliga finanserna, våren 2023

Statens revisionsverk bedömer i sin rapport bland annat planen för de offentliga finanserna för åren 2024–2027, hur stabiliseringsmålet för det offentliga skuldförhållandet framskrider och läget för den finanspolitiska regleringen på väg mot normala förhållanden. Resultaten av övervakningen av finanspolitiken rapporteras två gånger om året, på våren och hösten.

Publiceras 14.6.2023

Finansiering och styrning av digitaliseringen av social- och hälsovården

Digitaliseringen av social- och hälsovården har en betydande roll i social- och hälsovårdsreformen och målet för den är olika fördelar som främjar tjänsternas effektivitet och på så sätt dämpar ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna. Kostnaderna för inledandet av välfärdsområdena och för de funktionella ICT-förändringar som stöder reformmålen kommer att uppgå till hundratals miljoner euro. Dessutom finns det många utvecklingsbehov inom digitaliseringen och informationshanteringen och kostnaderna för dessa uppskattas uppgå till flera miljarder euro. Syftet med revisionen är att öka medvetenheten om den övergripande helheten av ICT och digitalisering inom social- och hälsovården. I revisionen utreds finansieringen av digitaliseringen inom social- och hälsovården samt styrningen av helheten. Dessutom är målet att bedöma realismen i de uppskattade kostnaderna och fördelarna med digitaliseringsutvecklingen inom social- och hälsovården. Syftet med arbetet är att stödja förverkligandet av de fördelar som eftersträvas med social- och hälsovårdsreformen som helhet.

Publiceras 21.6.2023

Statens långvariga tjänsteupphandling

Vid revisionen utreds om de statliga upphandlingsenheternas långvariga tjänsteupphandlingar är lagenliga och ekonomiska och om upphandlingsenheternas interna kontroll är tillräcklig vid långvariga tjänsteupphandlingar. Dessutom utreds orsakerna till att upphandlingsenheterna långvarigt har köpt tjänster av samma leverantörer. Enligt statsbokslutet uppgick beloppet för tjänsteupphandlingarna 2021 till 3,054 miljarder euro. Omkring en fjärdedel av tjänsteupphandlingarna var reparations- och underhållstjänster, som utförs i synnerhet av Trafikledsverket och Försvarsmakten. Kontorstjänster upphandlades i nästan samma omfattning, och största delen gällde ICT-tjänster och datakommunikation. I revisionen avses med långvarig tjänsteupphandling situationer där staten de facto har ett långt samarbetsförhållande med en viss tjänsteleverantör. Det kan till exempel vara fråga om ett långvarigt avtal som gäller tills vidare eller om flera kortare tidsbundna avtal som ingås med samma tjänsteleverantör.

Publiceras 15.9.2023

Understöd och ersättningar för det privata skogsbruket samt biologisk mångfald

Föremål för revisionen är de understöd för skogsbruket och de ersättningar för skogsskydd inom jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden som betalas till privata skogsägare samt de skattestöd till privata skogsägare som finansministeriet ansvarar för. Målet är att bedöma grunderna för varje understödshelhet som granskas och att sektorsövergripande bedöma samordningen och de sammantagna konsekvenserna av understödshelheterna, med särskilt fokus på effekterna av understödssystemen på den biologiska mångfalden. De direkta kostnaderna för statsfinanserna för de understöds- och ersättningssystem som granskas uppgår till cirka 200 miljoner euro per år. Dessutom har de potentiellt betydande indirekta effekter på nationalekonomin. Ämnet är aktuellt eftersom man har ställt upp ambitiösa mål för tryggandet av den biologiska mångfalden med 2030 som bakre gräns.

Publiceras 8.11.2023

Vatten- och havsvårdens styrning, finansiering och effektivitet

Vid revisionen utreds på vilket sätt statsförvaltningen har strävat efter att säkerställa effektiviteten i den finländska vatten- och havsvården och den statliga medelsanvändningen förknippad med den, samt hur man hittills har lyckats med detta. Eftersom eutrofieringen till följd av näringsbelastningen är det största enskilda problemet i de finska insjö- och kustvattnen och största delen av näringsbelastningen härstammar från jordbruket, uppmärksammar man vid revisionen särskilt effektiviteten i minskningen av näringsbelastningen från jordbruket och förvaltningens styråtgärder för att lösa de utmaningar som upptäckts. Syftet med revisionen är att producera information för riksdagen, förvaltningen och väsentliga intressentgrupper, som kan utnyttjas i arbetet för att säkerställa effektiviteten i de planer och åtgärdsprogram för vatten- och havsvården som statsrådet godkände 2021. Dessutom kan resultaten utnyttjas i kommande uppdateringar av dessa planer och program. Revisionens huvudsakliga målorganisationer är miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Under 2015–2022 har sammanlagt cirka 210 miljoner euro i miljöministeriets budget anvisats för vatten- och havsvården. Jord- och skogsbruksministeriet har under samma period anvisat uppskattningsvis cirka 2 miljarder euro för åtgärder som åtminstone delvis har haft mål som anknyter till främjandet av vatten- och havsvården. Miljöersättningarna för jordbruket utgör den överlägset största delen av detta belopp.

Publiceras 28.11.2023

Främjande av sysselsättningen av svårsysselsatta personer

Syftet med revisionen är att bedöma ändamålsenligheten hos aktiva arbetskraftspolitiska tjänster, sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (TYP), den nordiska modellen för arbetskraftsservice och resultatbaserade verksamhetsmodeller, i synnerhet resultatbaserade finansieringsavtal, dvs. SIB-modeller, för att främja sysselsättningsförutsättningarna för svårsysselsatta personer. Föremål för revisionen är arbets- och näringsministeriet, finansministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet. Svårsysselsatta personer utgör nästan två tredjedelar av alla arbetslösa. Fungerande sysselsättningsåtgärder för svårsysselsatta personer är således en central faktor när man vill stärka statsfinanserna genom att främja sysselsättningen och minska utgifterna för social trygghet. Enligt den senaste statistiken för 2020 uppgick utgifterna för social trygghet i anslutning till arbetslöshet till sammanlagt 5,3 miljarder euro.