Färgdiagrammet över konjunkturläget ger en aktuell bild av Finlands ekonomi.
I slutet av sommaren 2025 var konjunkturläget rätt så svagt. Färgkartan var fortsatt blå, konjunkturen var alltså negativ. Den svaga perioden har fortgått i mer än två år. De första försiktiga tecknen på återhämtning kan skönjas: i färgdiagrammet finns enstaka röda prickar och de indikatorer som främst varit blå har också delvis bleknat lite.
Källor: Revisionsverkets beräkningar, Estlands organ för övervakning av finanspolitiken Eelarvenõukogu, ANM, TK, EK, DG ECFIN, Eurostat (hämtats med Robonomist).
Färgdiagrammet beskriver den inhemska ekonomins utveckling via konjunkturväxlingarna. Konjunkturväxlingarna följs upp med 11 indikatorer som innefattar bland annat indikatorer som beskriver arbetsmarknadssituationen, inflationen och förtroendet.
Färgändringarna i diagrammet följer förändringarna i indikatorvärdena. Röd färg betyder att ekonomin växer snabbare än genomsnittet enligt indikatorn. Blå färg betyder att den ekonomiska tillväxten avtar. Ju fler indikatorer som är röda, desto sannolikare är det att ekonomin går bra. På motsvarande sätt är det sannolikare att det går dåligt i ekonomin, ju fler indikatorer som är blå.
Utifrån färgdiagrammet kan man bedöma kontracykliskheten i finanspolitiken. I en kontracyklisk finanspolitik dimensioneras finanspolitiken baserat på konjunkturen. Då stödjer de offentliga finanserna den ekonomiska tillväxten i en konjunkturnedgång, medan under en konjunkturuppgång dämpar de offentliga finanserna överhettningen av ekonomin och bygger upp finansiella buffertar för framtiden. En förutsättning för en kontracyklisk finanspolitik är aktuell och tillförlitlig information om konjunkturläget.
Samlingsindikator per månad och år
Av de enskilda konjunkturindikatorerna i färgdiagrammet över konjunkturläget har man sammanställt också en samlingsindikator som beskriver konjunkturläget för hela ekonomin. Samlingsindikatorn kan granskas per månad och år. Man kan själv välja tidsintervall.
I samlingsindikatorn per månad är konjunkturväxlingarna ganska branta, medan indikatorn per år är flackare. Samlingsindikatorn på månadsnivå beskriver alltså konjunkturläget med klart större precision än indikatorn på årsnivå.
Samlingsindikatorns värde beräknas utifrån färgdiagrammets indikatorer. Hälften av viktningen kommer från enkät- och stämningsindikatorer och hälften från realekonomiska indikatorer. De exakta viktningarna presenteras i tabellen nedan.
Indikatortabell
| Variabel | Förklaring | Källa | Viktning i samlingsindikatorn |
| Konsumentprisindex | Årlig förändring, % | Statistikcentralen | 0,1 |
| Lönesummaindex | Lönesummaindex, årlig förändring, % | Statistikcentralen | 0,1 |
| Arbetslöshetsgrad | Registrerade arbetslösa vid arbets- och näringsbyråerna fördelade på arbetskraft enl. arbetskraftsforskningen, årlig förändring, % | ANM/Statistikcentralen | 0,1 |
| Sysselsättningsgrad | Sysselsättningsgrad, 15–64-åringar, årlig förändring, % | Statistikcentralen | 0,1 |
| Lediga jobb | Årlig förändring, % | ANM | 0,1 |
| Underindex för indikatorn för ekonomiskt klimat (Economic sentiment indicator, ESI): -Förtroendeindikator för industriföretag -Förtroendeindikator för serviceföretag -Konsumenternas förtroendeindikator -Förtroendeindikator för byggföretag -Förtroendeindikator för företag inom detaljhandeln |
Månatligt index, säsongutjämnat (Dainties, DG, ECFIN) | DG ECFIN |
0,4 = 40 % |
| Kapacitetsutnyttjande | Kapacitetsutnyttjandegrad, månatligt index, säsongsutjämnad (Tramo-Seats) | EK | 0,1 |
Samlingsindikator och BNP-gap
En av de största fördelarna med färgdiagrammet och dess samlingsindikator är att de beskriver konjunkturläget direkt. Dessutom grundar sig färgdiagrammet endast på sådana statistiska uppgifter som preciseras i mycket liten utsträckning i efterhand.
För att beskriva konjunkturläget används också indirekta metoder såsom BNP-gapet. Produktionsgapet är differensen mellan den potentiella och den verkliga produktionen, dvs. bruttonationalprodukten. EU-kommissionen och medlemsländerna samt internationella organisationer, såsom Internationella valutafonden (IMF), använder produktionsfunktionsmetoden för att räkna ut BNP-gapet. Metodens svaghet är att uppskattningen av BNP-gapet kan preciseras i avsevärd grad i efterhand. Detta var fallet till exempel 2021 och 2022.
Samlingsindikatorn och uppskattningen av BNP-gapet utvecklas ofta i samma riktning, men det finns också skillnader.
Bakgrund till färgdiagrammet
Färgdiagrammet grundar sig på det ekonomiska färgdiagram som Estlands finanspolitiska råd (Eelarvenõukogu) ursprungligen har utvecklat och gett ut kvartalsvis. I det finska färgdiagrammet har man utöver ekonomiska förtroendeindikatorer använt också månatlig konjunkturstatistik från Statistikcentralen, Arbets- och näringsministeriet och Finlands Näringsliv.
Kontaktpersoner
