Statens revisionsverks hållbarhetsrapport 2024

1 Ledningens översikt: Vi främjar ett öppet och hållbart samhälle

Hållbarhet och ansvarsfullhet kan karakteriseras på många enhetliga sätt och de är framför allt sammanlänkade genom främjandet av målen för hållbar utveckling och dess olika dimensioner.

Den här hållbarhetsrapporten bygger på överenskommelsen mellan FN:s medlemsstater om målen för hållbar utveckling, som syftar till att trygga människornas välfärd på ett sätt som är hållbart med tanke på miljön. I rapporten har vår ambition varit att identifiera de mål för hållbar utveckling som vi kan främja genom vår verksamhet: Hållbara och stabila offentliga finanser, transparenta institutioner och överhuvudtaget en öppen och effektiv förvaltning skapar förutsättningar för ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Osäkerheten i den externa verksamhetsmiljön understryker vikten av detta. Tryggandet av hållbarheten ökar resiliensen i vårt samhälle, vars betydelse inte kan underskattas särskilt i dessa tider.

Hållbarheten och ansvarsfullheten finns i kärnan av vårt arbete: genom att sköta vårt grundläggande uppdrag effektivt tryggar vi en hållbar förvaltning av offentliga medel samt en verkningsfull och öppen statsförvaltning. För oss innebär hållbarhet dessutom att vi kommer ihåg att vi är redovisningsskyldiga också för vårt eget agerande och att vi är medvetna om att vi är en förebild för andra. Vi utför alltid gransknings- och tillsynsarbetet på ett heltäckande och omsorgsfullt sätt inom ramen för våra revisionsrättigheter. Den effektiva hanteringen av vårt grunduppdrag är kärnan i vår strategi.

Vid sidan av objektivitet och kurage har vi lyft fram ansvarsfullhet som ett av våra tre värden. Värdena styr vår verksamhet både inom ämbetsverket och i förhållandet till våra intressentgrupper. Att visa uppskattning för andra och agera öppet är också viktiga rättesnören i vår verksamhet och tryggar ansvarsfullheten.

Sami Yläoutinen
generaldirektör

2 Revisionsverket i korthet: Vi producerar tillförlitlig gransknings- och tillsynsinformation

Statens revisionsverk är en oberoende extern revisionsmyndighet som verkar i anslutning till riksdagen. Vi arbetar för ansvarsfull användning av statliga medel och för transparens: Vi granskar lagligheten och ändamålsenligheten i skötseln av statsfinanserna, övervakar finanspolitiken och användningen av öppenhetsregistret samt utövar tillsyn över parti- och valfinansieringen. Dessutom behandlar vi klagomål och anmälningar om missbruk som gäller statsmedlen och skötseln av statsfinanserna.

Revisionsverket hade 150 anställda i slutet av 2024. Vårt huvudkontor finns i Gräsviken i Helsingfors Dessutom har vi ett verksamhetsställe i Uleåborg. Revisionsverket leds av generaldirektören och är organiserat i tre enheter: revisionsenheten, enheten för övervakning och tillsyn och enheten för gemensamma tjänster.

Vi förnyade vår strategi och under strategiperioden som inleddes 2024 har vi som mål att stärka förvaltningens redovisningsskyldighet gentemot riksdagen och medborgarna genom vårt gransknings- och tillsynsarbete. Vi producerar tillförlitlig och väsentlig information om frågor som är betydelsefulla för statsfinanserna och ekonomihushållningen genom adekvat och planmässigt utnyttjande av våra gransknings- och tillsynsrättigheter. Genom vår verksamhet stärker vi en effektiv och lagenlig förvaltning samt främjar produktiviteten, lönsamheten och kostnadseffektiviteten inom statsförvaltningen. Då de offentliga finanserna befinner sig i en utmanande situation, är det mycket viktigt att vi inriktar vår gransknings- och tillsynsverksamhet på rätt sätt.

Under strategiperioden följer vi upp genomförandet av prioriteringarna och möjliggörarna via verkets effekt- och resultatmål. Våra värden är ansvarighet, objektivitet och kurage. De styr både vår interna och externa verksamhet. Vi ställer upp funktionella mål och nyckeltal för ansvarsfullheten som ett led i verksamhets- och ekonomiplaneringen.

3 Verksamhetens handavtryck: Vi påverkar på ett omfattande och ansvarsfullt sätt

Vi har identifierat de mål för hållbar utveckling som vi särskilt har främjat genom vår verksamhet. I kärnan av vår verksamhet finns målen för hållbar utveckling nummer 8, 16 och 17. I synnerhet målet om att bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer, som är en underpunkt till mål nummer 16, har ett direkt samband med vårt kärnuppdrag så som det har definierats i lag.

Nedan rapporterar vi om främjandet av målen ur perspektivet för våra olika verksamheter. Våra olika verksamheter främjar flera mål samtidigt. Verksamhetens effekt i förhållande till målen för hållbar utveckling bygger på ett högklassigt genomförande av våra grundläggande uppgifter och på uppnående av resultatmålen.

Vi stödjer en hållbar skötsel av de offentliga finanserna

Hållbara och stabila offentliga finanser är en förutsättning för ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Den mest grundläggande uppgiften för revisionsverkets finanspolitiska övervakning är att stödja en ansvarsfull skötsel av de offentliga finanserna genom övervakning av regelefterlevnaden samt genom utvärdering av och ställningstaganden om skötseln av de offentliga finanserna.

Vi rapporterade till riksdagen om våra huvudsakliga observationer om regeringens finanspolitik i december 2024. I utvärderingen fokuserade vi på Orpos regerings åtgärder för att stärka de offentliga finanserna och deras tillräcklighet i förhållande till målen. Utifrån vår bedömning konstaterade vi att den brytning i ökningen av skuldkvoten som regeringen eftersträvar är osannolik och att stärkandet av de offentliga finanserna bör fortsätta över valperioden. Vi analyserade också faktorerna bakom den långvariga skuldsättningen.

Vi övervakar etablerat efterlevnaden av de finanspolitiska gemensamma regler som är väsentliga för EU:s politiska samordning. Det grundläggande syftet med reglerna är att trygga stabiliteten i de offentliga finanserna med tanke på makroekonomins funktion. År 2024 infördes ett nytt EU-regelverk vars syfte är att bättre beakta varje medlemslands skuldhållbarhet inom de begränsningar som regelverket fastställer. För att främja transparensen och begripligheten i det finanspolitiska regelverket beskrev vi elementen i det nya EU-regelverket och deras innebörd för Finland i vår rapport till riksdagen i december och i andra skrivelser.

Vi utvärderar finanspolitiken också utifrån om den lämpar sig för konjunkturläget. I enlighet med mål nummer 8 har detta betydelse för regleringen av totalefterfrågan inom nationalekonomin och bland annat för skötseln av sysselsättningen.

Vi utvärderar också regelbundet tillförlitligheten i finansministeriets prognoser, vilket innebär att vi säkerställer finanspolitikens kunskapsunderlag och transparens. År 2024 fortsatte vi den årliga utvärderingen av hur realistiska de färskaste prognoserna är. Dessutom granskade vi finansministeriets prognosmetoder för den offentliga skulden (13/2024).

Vi säkerställer att institutionerna är effektiva, ansvarsfulla och transparenta

Enligt grundlagen är revisionsverkets uppgift att granska skötseln av statsfinanserna och iakttagandet av statsbudgeten. Med hjälp av redovisningsrevision säkerställer vi att uppgifterna om statsfinanserna är tillförlitliga och användbara och att god förvaltning förverkligas. Redovisningsrevisionen förebygger också korruption. Genom revisionen främjar vi dessutom transparensen i den offentliga verksamheten och de offentliga finanserna. Tillförlitliga uppgifter om statsfinanserna och statens ekonomiska ställning säkerställer hållbara offentliga finanser. Vår expertis och våra synpunkter växer fram i samband med revisionsverksamheten.

De omfattande utmaningarna för de offentliga finanserna framhäver vikten av en välfungerande och kostnadseffektiv statsförvaltning samt en hållbar och transparent användning av offentliga medel. Statsförvaltningens redovisningsskyldighet säkerställer att de offentliga medlen används lagenligt på det sätt som riksdagen avsett. Genom vår revisionsverksamhet främjar vi uppnåendet av dessa mål.

Vi lämnar årligen redovisningsrevisionsberättelser till de statliga bokföringsenheterna. Antalet berättelser som gällde finansåret 2024 var 61. Dessutom gav vi redovisningsrevisionsberättelser till tre fonder utanför budgeten, en internationell organisation och två institutioner som lyder under Nordiska ministerrådet. Vi gav också en revisionsberättelse om statsbokslutet och utarbetade en sammanfattande rapport om redovisningsrevisionerna.

År 2024 publicerade vi berättelser om sammanlagt 12 effektivitetsrevisioner, två laglighetsgranskningar och två granskningar av finanspolitiken. Eftersom våra granskningar och revisioner omfattar hela statsförvaltningen, främjar våra berättelser i stor utsträckning flera av målen för hållbar utveckling.

I bilaga 1 finns uppgifter om alla laglighetsgranskningar, effektivitetsgranskningar och granskningar av finanspolitiken som slutfördes 2024.

Vi följer systematiskt upp vilka åtgärder förvaltningen har vidtagit på basis av rekommendationerna och ställningstagandena i berättelserna. Vi utvärderar genomförandet av revisionsrekommendationerna via uppföljningar, som i regel görs ungefär tre år efter att revisionsberättelsen har lämnats. Utifrån uppföljningarna konstaterade vi att cirka 85 procent av rekommendationerna hade genomförts helt eller delvis, då målet var 82 procent. Sammanlagt 47 rekommendationer bedömdes i uppföljningen. År 2023 hade 81 procent av rekommendationerna genomförts helt eller delvis och år 2022 78 procent.

Uppgifterna i tabell 1 finns i tillgängligt Excel-format här.

Av de rekommendationer som gavs vid redovisningsrevisionerna hade 91 procent genomförts, då målet var 85 procent. Sammanlagt 291 rekommendationer bedömdes. År 2023 hade 93 procent av rekommendationerna genomförts och år 2022 sammanlagt 88 procent. Uppföljningen av genomförandet av redovisningsrevisionernas rekommendationer är en del av revisionsprocessen och därför görs inga separata uppföljningar.

Vi främjar en effektiv och öppen förvaltning

Bekämpningen av korruption främjar en effektiv och öppen förvaltning. Genom att utöva tillsyn över parti- och valfinansieringen bidrar revisionsverket till bekämpningen av korruption och tagande av muta. I Finland har man genom lagstiftning velat öka transparensen i den politiska finansieringen, ge information om kandidaternas eventuella bindningar samt begränsa kampanjkostnaderna. Genom tillsynen säkerställer vi att parti- och valfinansieringen följer gällande lagstiftning och att medborgarna har aktuell information om den politiska finansieringen i Finland.

Vi övervakar att alla aktörer som omfattas av lagen redovisar valfinansieringen. Vid varje val kontrollerar vi dessutom att de uppgifter som rapporteras till oss är riktiga. Vi publicerar alla inkomna redovisningar och de valspecifika tillsynsrapporterna på vår webbplats. År 2024 övervakade vi att redovisningsskyldigheten för kandidaternas valfinansiering och kostnader för valkampanjen fullgjordes vid presidentvalet och Europaparlamentsvalet.

I fråga om partifinansieringen övervakar vi att partierna och partisammanslutningarna följer bestämmelserna i partilagen. Vi övervakar bland annat bidrag från utomstående och redovisningen av bidragen samt offentliggör de handlingar som partierna skickar till oss. Dessutom övervakar vi användningen av det statsunderstöd som partierna får, dvs. partistödet. År 2024 granskade vi sammanlagt 36 partisammanslutningar. På vår webbplats offentliggör vi också observationerna vid tillsynen över partifinansieringen. Vi lämnar en rapport till riksdagen om tillsynen över valfinansieringen enligt val och om tillsynen över partifinansieringen årligen.

Vi främjar också en effektiv och öppen förvaltning genom att ta emot klagomål och anmälningar om missbruk. Klagomål kan anföras till exempel om verksamhet som inte är förenlig med statsbudgeten eller som i övrigt är lagstridig med tanke på skötseln av statsfinanserna. Statliga myndigheter ska underrätta oss utan dröjsmål om överträdelser som inträffat i deras verksamhet. Genom att ta emot och behandla klagomål och anmälningar om missbruk säkerställer vi att förvaltningen är öppen och att den fullgör sin redovisningsskyldighet.

Via behandlingen och avgörandena av klagomål och anmälningar om missbruk får vi viktig information om brister eller lagstridigheter som observerats i myndigheternas verksamhet. Vi beaktar de klagomål som vi tagit emot även i planeringen av revisionsverksamheten. Om en så allvarlig överträdelse skulle observeras i en myndighets verksamhet att det vore fråga om ett brott och myndigheten inte själv vidtar åtgärder, ska Statens revisionsverk göra en brottsanmälan.

Syftet med öppenhetsregistret är att förbättra transparensen i beslutsfattandet och bekämpa osaklig påverkan för att på så sätt stärka medborgarnas förtroende. Påverkanskommunikation ses som en acceptabel del av det demokratiska systemet, och öppenhetsregistret gör den mer transparent. Enligt lagen om öppenhetsregistret fungerar revisionsverket som registeransvarig för öppenhetsregistret och övervakar också att anmälningsskyldigheten i anslutning till registret fullgörs.

Vi stödjer granskningen av gränsöverskridande ämnen genom samarbete

Samarbetet med finländska och internationella intressentgrupper är viktigt även med tanke på hållbarheten. I vår strategi har vi linjerat upp att en av förutsättningarna för att vårt arbete ska lyckas är effektivitet och öppenhet. De viktigaste av våra inhemska intressentgrupper är revisionsobjekten och statsförvaltningen i sin helhet samt riksdagsledamöterna och riksdagens tjänstemän, som utnyttjar den gransknings- och tillsynsinformation som vi producerar. Även medierna och allmänheten kan bekanta sig med rapporterna om gransknings- och tillsynsresultaten på vår webbplats. Forsknings- och organisationsfältet samt revisionssamfunden är också centrala aktörer i vårt intressentgruppssamarbete. En lagstadgad delegation, som består av företrädare för våra centrala intressegrupper, stödjer verksamhetsutvecklingen.

Genom att delta i internationellt samarbete och internationella nätverk får vi information om och erfarenhet av både nya metoder och aktuella teman som kan stödja gransknings- och tillsynsverksamheten och dess planering. Det internationella samarbetets betydelse framhävs särskilt i nya, aktuella och gränsöverskridande frågor. Viktiga samarbetsparter är de internationella paraplyorganisationerna för revisionsorgan EUROSAI och INTOSAI samt EU-länderna, EU-institutionerna och de nordiska ländernas revisionsorgan. År 2024 var vi aktiva bland annat i INTOSAIs arbetsgrupper för miljörevision och “big data”, EUROSAIs arbetsgrupp för miljörevision och IT-revision samt i nätverket för granskning av finanspolitiken, som lyder under EU:s kontaktkommitté och där vi är ordförande.

I vårt arbete som ordförande för miljöarbetsgruppen (WGEA) vid den internationella paraplyorganisationen för revisionsorgan INTOSAI främjar vi målen för hållbar utveckling på det globala planet. Vi sammanställer, utarbetar och delar miljörevisionsinstruktioner och bästa praxis så att revisionsorganen ska kunna utveckla förvaltningens hållbarhet, effektivitet, ansvarsfullhet och transparens i sina respektive länder. Vi informerar också FN-aktörer om resultaten av revisionerna.

Som ordförandeland för WGEA leder Statens revisionsverk det internationella samarbetet i anslutning till klimatförändringen och den biologiska mångfalden samt den gröna ekonomin. Ett annat tema under Statens revisionsverks ordförandeskap är betonandet av långsiktighet, eftersom kommande generationer utgör kärnan för en hållbar utveckling. Vi har uppmuntrat revisionsorganen att å ena sidan fästa uppmärksamhet vid under vilken tidsperiod förvaltningen bedömer de framtida effekterna och å andra sidan vid tidsspannet för revisionsorganens egna utvärderingar. Arbetsgruppen har i sitt arbete förbundit sig till FN:s mål för hållbar utveckling. Samtidigt betonar gruppen att Agenda 2030-målen i sig inte är tillräckliga, eftersom de inte beaktar ett generationsöverskridande perspektiv. Vid sidan av dem behöver vi mål som härstammar från begreppet hållbar utveckling och sträcker sig över generationer.

4 Verksamhetens fotavtryck: Vi minskar vårt fotavtryck

I detta kapitel beskriver vi hur vi har beaktat de ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenserna av vår verksamhet. För en del av indikatorerna för verksamhetens fotavtryck har kvantitativa mål ställts upp i verksamhets- och ekonomiplanen 2024–2027. För en del är ambitionen att i allmänhet minska verksamhetens fotavtryck och beakta de negativa konsekvenserna vid verksamhetsutvecklingen.

Miljöansvar

Fastighet och energi

Vårt huvudkontor ligger i Helsingfors i en fastighet som ägs av Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen. Fastigheten har det största fastighetsspecifika solkraftverket i Helsingfors. Fastigheten har haft en LEED EB Gold-certifiering sedan 2018, som styr fastighetens och hyresgästernas verksamhet och miljökonsekvenser i fråga om energieffektivitet, avfallshantering och återvinning. Den el som används i fastigheten och den fjärrkyla som används för kylning av utrymmena är helt kolneutrala.

Personalens flexibla möjligheter till distansarbete har beaktats i lokalbehovet. Virtuella möteslösningar och distansarbete har minskat personalens resor mellan hemmet och arbetsplatsen. Hyresavtalet för vårt lokalkontor i Uleåborg gick ut i oktober 2024. Målet för den ersättande lösning som söktes var att beakta aspekter på hållbar utveckling.

Resor

Vid tjänsteresor följer vi statens resestrategi, som har som mål att minska miljöbelastningen. Antalet flygresor har minskat jämfört med åren före coronapandemin, men ökat stadigt under de två senaste åren.

Vid resor gynnar vi kollektivtrafik. Distans- och hybridmöten har blivit vanligare också i de internationella kontakterna. Hållbarheten främjas då resorna minskar.

Upphandling

I våra upphandlingar utnyttjar vi i första hand avtal som konkurrensutsatts av den offentliga förvaltningens enhet för samordnad upphandling Hansel Ab. Vår upphandlingsanvisning förutsätter dessutom att upphandlingens miljökonsekvenser, etiskhet och kvalitet beaktas under avtalets hela livscykel.

Utifrån våra inköpsfakturor var de produkt- och servicegrupper som gav upphov till det största koldioxidavtrycket 2024 hyrorna för byggnader och lokaler (0,14 mn CO2-ekv. kg), programvara och immateriella rättigheter (0,07 mn CO2-ekv. kg), IKT-tjänster (0,07 CO2-ekv. kg) och företagshälsovårdstjänster (0,07 CO2-ekv. kg).

Socialt ansvar

Vi följer årligen upp personalens arbetstillfredsställelse. År 2024 överskreds återigen målet för den totala arbetstillfredsställelsen hos personalen. Målet var 3,6 och enligt svaren var personalens totala tillfredsställelse 3,9 (3,8 år 2023, 3,4 år 2022). Ledarskapsindexet steg också något jämfört med året innan och överskred rejält det uppställda målet. Ledarskapsindexet var 3,9 år 2024, medan målet var 3,4 (3,8 år 2023 och 3,2 år 2022). Vi ställer årligen upp mål för arbetshälsan. Möjligheten till flexibelt arbete har under flera år lyfts fram som något som främjar arbetshälsan och som ska bevaras.

Våra anställdas sjukfrånvaro ökade 2024 men låg klart under genomsnittet inom statsförvaltningen. I fråga om kompetensutvecklingen uppnådde vi vårt mål. Våra anställda använder i genomsnitt 5,2 arbetsdagar per person för utbildning. År 2024 genomgick åtta av våra revisorer utbildningen i hållbarhetsrapportering och dess verifiering. Efter utbildningen är det möjligt att registrera sig som hållbarhetsrevisor (HBR).

Den nya jämställdhetskommittén inledde sin mandatperiod den 1 maj 2024. Jämställdhetskommittén följer bland annat rekryteringarna ur jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv. Jämställdhetskommittén sammanträder regelbundet och informerar hela personalen om de frågor som kommittén behandlat. Dessutom har jämställdhetskommittén öppnat en kommunikationskanal för personalen, via vilken var och en kan lyfta fram både frågor som bör behandlas och egna observationer som kommittén behöver utreda.

Ekonomiskt ansvar

Vår verksamhet hade anvisats anslag på sammanlagt 21,0 miljoner euro 2024. Ämbetsverkets totalkostnader ökade med cirka en miljon euro jämfört med året innan, vilket berodde i huvudsak på en ökning i personalkostnaderna och köpta tjänster. Personalkostnaderna står för merparten av ämbetsverkets totalkostnader (ca 81 %). Som en indikator för verksamhetens lönsamhet rapporterar vi kostnaden för en arbetsdag som använts för kärnverksamheten. Kostnaden steg något jämfört med året innan, men det kvantitativa målet för kostnaden underskreds. Kostnadsökningen inom kärnverksamheten berodde huvudsakligen på ökade lönekostnader och på att den arbetstid som användes för kärnverksamheten ökade.

Vi har förbundit oss att på eget initiativ minska ämbetsverkets omkostnadsanslag med sammanlagt 0,6 miljoner euro före 2027 i enlighet med de riktlinjer som kanslikommissionen drog upp i fjol.

Vi bedömer att verksamhetens kostnadseffektivitet som helhet har utvecklats positivt 2024. Baserat på förverkligandet av de uppställda nyckeltalsmålen uppnådde vi resultatmålen antingen väl eller ganska väl. Mer detaljerad information om resultatet av verksamheten finns i våra bokslutshandlingar.

Uppgifterna i tabellerna 2, 3, 4 och 5 finns i tillgängligt Excel-format här.

5 Processen för utarbetande av rapporten

Denna rapport har utarbetats för tredje gången. Vi valde ut tre mål för hållbar utveckling, som vi svarar på genom rapporteringen. Men som det konstateras i rapporten, svarar en del av revisionsverkets uppgifter på flera hållbarhetsmål samtidigt. Som hållbarhetsindikatorer har vi valt existerande indikatorer för verksamheten och ekonomin och vi har ställt upp mål för dem som en del av vår regelbundna verksamhets- och ekonomiplaneringsprocess.

Vi har sammanställt rapporten på uppdrag av ledningen som en del av vår verksamhetsuppföljning och ansvarsskyldighet. Rapporttexterna har utarbetats av de olika enheternas anställda och beredningen har samordnats genom ett samarbete mellan kommunikationen och ekonomitjänsterna. Revisionsverkets ledningsgrupp behandlade hållbarhetsrapporten den 23 april 2025 innan den godkändes och publicerades.

[1] Elförbrukningen utgörs av förbrukningen vid revisionsverkets lokaler i Helsingfors. De felaktiga elförbrukningsuppgifterna för 2021–2023 som fanns i föregående års rapport har korrigerats. Den övriga energiförbrukningen har beräknats genom att fastighetens förbrukning har dividerats med den andelen av ytan som revisionsverkets lokaler står för. Statens revisionsverks andel av ytan är 2,7 procent. Energiförbrukningen vid verksamhetsstället i Uleåborg ingår inte i siffrorna. Verksamhetsställets andel av den totala förbrukningen är obetydlig.
[2] Utfallet grundar sig på uppgifter från avtalsresebyrån CWT Finland Oy.
[3] Uppgifterna grundar sig på en beräkningsmodell som Finlands miljöcentral har utvecklat (SYKEra 15/2019). Uppskattningarna av upphandlingskategoriernas koldioxidavtryck grundar sig på de genomsnittliga koldioxidavtrycken från produkter på den finländska marknaden och motsvarar inte nödvändigtvis det verkliga koldioxidavtrycket från en enskild upphandling.