Berättelser till riksdagen

De redovisningar som lagen kräver hade inte gjorts för alla de utomstående bidrag som partierna och partiföreningarna har tagit emot. Under granskningarna gjordes ett betydande antal retroaktiva redovisningar.

Statens revisionsverk övervakade att kandidaterna vid Europaparlamentsvalet 2024 redovisade valfinansieringen och kostnaderna för valkampanjen enligt den skyldighet som föreskrivs i lag. Samtliga redovisningsskyldiga lämnade in en redovisning av valfinansieringen.

Den finländska offentliga sektorns skuld har mer än fördubblats efter finanskrisen. Med sin finanspolitik strävar regeringen efter att stärka de offentliga finanserna och tygla skuldsättningen. Enligt prognoserna verkar det osannolikt att regeringens mål för det nominella saldot uppnås, men ökningen i skuldkvoten blir långsammare före utgången av valperioden. Det är nödvändigt att fortsätta stärka de offentliga finanserna över valperioderna. EU:s reviderade finanspolitiska regler, som fokuserar på skuldhållbarhetsanalysen, tillämpas för första gången hösten 2024. Regelverket kräver en snabb minskning av skuldkvoten i Finland.

Statens revisionsverk övervakade att kandidaterna vid presidentvalet 2024 redovisade valfinansieringen och kostnaderna för valkampanjen enligt den skyldighet som föreskrivs i lag. Samtliga redovisningsskyldiga lämnade in redovisning av valfinansieringen.

Revisionsverkets årsberättelse omfattar alla granskningar och revisioner samt alla uppföljningar av tidigare granskningar och revisioner som slutförts mellan september 2023 och augusti 2024. Årsberättelsen innehåller generaldirektörens översikt, och de viktigaste revisionsiakttagelserna och rekommendationerna har sammanställts i sju kapitel.

Statens revisionsverk har granskat statsbokslutet och regeringens årsberättelse för 2023. Revisionen gällde huruvida statsbokslutet har upprättats enligt författningarna och huruvida budgeten och bestämmelserna om den har iakttagits. Dessutom granskade revisionsverket huruvida regeringen rapporterade i årsberättelsen om läget för statsfinanserna och den offentliga ekonomin samt om verksamhetens resultat i enlighet med författningarna.

Rapporteringen om partifinansieringen har varit bristfällig. De redovisningar som lagen kräver har inte gjorts för alla de bidrag som partierna och partiföreningarna har tagit emot. Ett stort antal retroaktiva redovisningar har gjorts efter granskningarna, vilket har gjort partifinansieringen mer transparent.

Konjunkturläget i Finland har försämrats och utsikterna är svaga. Den finländska offentliga skulden har ökat i synnerhet sedan finanskrisen. Med sin finanspolitik strävar regeringen efter att stärka de offentliga finanserna och dämpa skuldsättningen. Det är dock osannolikt att målen uppnås. Rambeslutet för valperioden motsvarar inte riktlinjerna i regeringsprogrammet och utgifterna i utgiftsramen har presenterats på ett otydligt sätt.

Statens revisionsverk övervakade att kandidaterna vid riksdagsvalet 2023 redovisade valfinansieringen och kostnaderna för valkampanjen enligt den skyldighet som föreskrivs i lag. Samtliga redovisningsskyldiga lämnade in redovisning av valfinansieringen.

När utmaningarna inom de offentliga finanserna är omfattande, betonas statsförvaltningens kostnadseffektivitet och transparensen i användningen av offentliga medel. Genom sin revisionsverksamhet säkerställer Statens revisionsverk att de offentliga medlen används lagenligt på det sätt som riksdagen avsett och att statsförvaltningens redovisningsskyldighet fullgörs. Revisionsverkets tillsynsuppdrag främjar öppenheten i den offentliga verksamheten och i beslutsfattandet.

I redovisningsrevisionsberättelserna för 2022 gavs anmärkningar om fel och brister i bokslutskalkylerna och noterna eller i uppgifterna om den funktionella effektiviteten till tolv statliga bokföringsenheter. Anmärkningarna till bokföringsenheterna i fråga om riktiga och tillräckliga uppgifter i bokslutet har ökat väsentligt sedan 2021, då motsvarande anmärkning gavs till fem bokföringsenheter.

Statens centrala uppgift är att säkerställa kontinuiteten i alla situationer för de funktioner som staten ansvarar för. Detta förutsätter en aktiv riskhanteringspolitik både på olika nivåer inom statsförvaltningen och i bolag där staten har bestämmande inflytande. Den riskhantering och kontinuitetshantering som staten bedriver gäller både tryggandet av funktioner som är viktiga med tanke på statsförvaltningens och samhällets funktion och tillräcklig tillgång till information om och tillsyn över statsfinansiella risker, garantier och ansvar. I det senare fallet är det av stor betydelse att statens ägarstyrning fungerar.