Övervakning och granskning av finanspolitiken

Den kontinuerliga skuldsättningen i de offentliga finanserna är oroväckande. Regeringens mål för att stärka de offentliga finanserna och dämpa skuldsättningen är motiverade, men i planen för de offentliga finanserna presenteras inga åtgärder för att uppnå dem. Besluten vid halvtidsöversynen leder ännu längre bort från målet. Besluten är inte heller förenliga med säkerställandet av att EU-reglerna följs. I den nuvarande säkerhetsmiljön vore det särskilt viktigt att se till hållbarbeten i de offentliga finanserna.

Den finländska offentliga sektorns skuld har mer än fördubblats efter finanskrisen. Med sin finanspolitik strävar regeringen efter att stärka de offentliga finanserna och tygla skuldsättningen. Enligt prognoserna verkar det osannolikt att regeringens mål för det nominella saldot uppnås, men ökningen i skuldkvoten blir långsammare före utgången av valperioden. Det är nödvändigt att fortsätta stärka de offentliga finanserna över valperioderna. EU:s reviderade finanspolitiska regler, som fokuserar på skuldhållbarhetsanalysen, tillämpas för första gången hösten 2024. Regelverket kräver en snabb minskning av skuldkvoten i Finland.

Vid bedömningen av utvecklingen av den offentliga skulden är det skäl att beakta förutom den egentliga offentliga skulden också nettoskuldens utveckling. Då beaktas en del av statens och de övriga offentliga finansernas tillgångar i skulden. Betydelsen av en granskning av nettoskulden har ökat under de senaste åren.

De ekonomiska nyckeltalen i de kommuner som har varit föremål för utvärderingsförfarandet har förbättrats efter förfarandet och kommunerna har i huvudsak varit nöjda med det. Det vore dock skäl att informera mer transparent om beslut som anknyter till utvärderingsförfarandet och basservicen bör beaktas mer systematiskt under förfarandet.

Konjunkturläget i Finland har försämrats och utsikterna är svaga. Den finländska offentliga skulden har ökat i synnerhet sedan finanskrisen. Med sin finanspolitik strävar regeringen efter att stärka de offentliga finanserna och dämpa skuldsättningen. Det är dock osannolikt att målen uppnås. Rambeslutet för valperioden motsvarar inte riktlinjerna i regeringsprogrammet och utgifterna i utgiftsramen har presenterats på ett otydligt sätt.

Finansministeriets prognoser för de offentliga finanserna är i genomsnitt lika tillförlitliga i fråga om väntevärdesriktighet och träffsäkerhet som prognoserna från andra centrala prognosinstitut. I rapporten utvärderades finansministeriets prognoser som används som grund för beredningen av statsbudgeten.

Det svaga konjunkturläget, den höga inflationen och den långvariga skuldsättningen gör det svårare att fastslå en lämplig dimensionering av finanspolitiken. Utvecklingen av de offentliga finanserna i Finland är oroväckande enligt prognoserna våren 2023. Planen för de offentliga finanserna för 2024–2027 uppfyller kraven i förordningen om planen och grundar sig på en realistisk ekonomisk prognos.

Den finländska finanspolitiken reagerade ändamålsenligt på coronapandemin. Efter pandemin har finanspolitiken dock varit för generös. Under valperioden 2019–2022 gjorde regeringen flera avvikelser i statens utgiftsram. En del av avvikelserna var motiverade på grund av kriserna under valperioden, men en del bröt mot principerna i utgiftsramsystemet. Regeringens mål för fler sysselsatta nås inte på långt när, men regeringen lyckades ändå genomföra viktiga reformer under valperioden.

Enligt revisionen är statistiken över de offentliga finanserna tillförlitlig. Statistikföringen ger en god grund för det finanspolitiska beslutsfattandet. Statistiken sammanställs i enlighet med EU:s gemensamma anvisningar.

Rysslands attack mot Ukraina har i stor utsträckning påverkat skötseln av de offentliga finanserna. Den avvikelse från ramen som regeringen beslutat om på grund av det säkerhetspolitiska läget är motiverad, men avvikelsen har getts en bred definition. Det är viktigt att stoppa ökningen av skuldkvoten även under osäkra förhållanden och därför bör regeringens färdplan för hållbarhet uppdateras så snart som möjligt.

Finlands finanspolitik har stött ekonomin på ett ändamålsenligt sätt under coronapandemin. Finanspolitiken bör – med beaktande av konjunkturläget – säkerställa att de offentliga finanserna stärks när situationen återgår till det normala.

De mål för de offentliga finanserna som regeringen satte upp våren 2021 i planen för de offentliga finanserna uppfyller kraven i lagstiftningen. De beslut om statens utgiftsram som ingår i planen försämrar dock utgiftsramsystemets trovärdighet. Det viktigaste finanspolitiska nationella målet är för närvarande regeringens mål att bryta den offentliga skuldens tillväxt i förhållande till bruttonationalprodukten. När de sysselsättningsåtgärder som det hittills har fattats beslut om under regeringsperioden bedöms i förhållande till skuldmålet i hållbarhetsvägkartan, uppfyller sysselsättningsåtgärderna endast en liten del av det eftersträvade övergripande förstärkningsbehovet.