Statens revisionsverks årsberättelser

Revisionsverkets årsberättelse omfattar alla granskningar och revisioner samt alla uppföljningar av tidigare granskningar och revisioner som slutförts mellan september 2023 och augusti 2024. Årsberättelsen innehåller generaldirektörens översikt, och de viktigaste revisionsiakttagelserna och rekommendationerna har sammanställts i sju kapitel.

När utmaningarna inom de offentliga finanserna är omfattande, betonas statsförvaltningens kostnadseffektivitet och transparensen i användningen av offentliga medel. Genom sin revisionsverksamhet säkerställer Statens revisionsverk att de offentliga medlen används lagenligt på det sätt som riksdagen avsett och att statsförvaltningens redovisningsskyldighet fullgörs. Revisionsverkets tillsynsuppdrag främjar öppenheten i den offentliga verksamheten och i beslutsfattandet.

I redovisningsrevisionsberättelserna för 2022 gavs anmärkningar om fel och brister i bokslutskalkylerna och noterna eller i uppgifterna om den funktionella effektiviteten till tolv statliga bokföringsenheter. Anmärkningarna till bokföringsenheterna i fråga om riktiga och tillräckliga uppgifter i bokslutet har ökat väsentligt sedan 2021, då motsvarande anmärkning gavs till fem bokföringsenheter.

Statens centrala uppgift är att säkerställa kontinuiteten i alla situationer för de funktioner som staten ansvarar för. Detta förutsätter en aktiv riskhanteringspolitik både på olika nivåer inom statsförvaltningen och i bolag där staten har bestämmande inflytande. Den riskhantering och kontinuitetshantering som staten bedriver gäller både tryggandet av funktioner som är viktiga med tanke på statsförvaltningens och samhällets funktion och tillräcklig tillgång till information om och tillsyn över statsfinansiella risker, garantier och ansvar. I det senare fallet är det av stor betydelse att statens ägarstyrning fungerar.

Revisionsinformationens användbarhet och effektivitet påverkas av hur revisionerna inriktas på statsförvaltningen och hur förvaltningen genomför de rekommendationer som getts vid revisionerna. Revisionsverkets redovisningsrevisioner omfattar hela statsförvaltningen, medan granskningarna av finanspolitiken, laglighetsgranskningarna och effektivitetsrevisionerna till största delen inriktas på de förvaltningsområden som bär det största ansvaret för statsfinanserna. Förvaltningen har genomfört revisionsrekommendationerna relativt väl. Revisionsverket har tagit sig an sina nya uppgifter, förnyat sin organisation och inlett beredningen av sin nya strategi.

De medelfristiga utvecklingsprognoserna och statistiken över de offentliga finanserna ger en tillförlitlig grund för det finanspolitiska och ekonomiska beslutsfattandet. Som stöd för beslutsfattandet behövs dock enhetlig och heltäckande statistik över kommunernas och välfärdsområdenas ekonomi, som produceras centraliserat. Framsynsrapporter i rätt tid och centraliserad koordinering av informationen skulle öka utnyttjandet av framsynsinformation i beslutsfattandet och strukturera statsrådets framsynsverksamhet. I regeringens propositioner bör avseende fästas vid bedömning av de föreslagna åtgärdernas utgiftseffekter.

Infrastrukturer, såsom ICT-system, farleder och byggnadsbestånd, är en viktig del av statens anläggningstillgångar. I statens budgetpropositioner och planen för de offentliga finanserna bör man utöver nyinvesteringar och anskaffningskostnader även övergripande presentera kostnaderna för underhåll och reparationsskuld av infrastrukturer, som är en del av livscykelhanteringen. För livscykelhanteringen av anläggningstillgångar behövs också gemensamma mål och upphandlings- och hanteringsförfaranden samt gemensam uppföljningspraxis.

Samordningen av de sociala förmånerna och tjänsterna i anslutning till dem har vid sidan av att öka incitamentet för arbete varit ett centralt mål för beredningen av socialskyddsreformen. Man har redan under flera valperioder strävat efter att göra de offentliga servicesystemen och olika tillståndsprocesser mer fungerande bland annat genom att beakta kundernas behov och genom digitalisering. Revisioner av system som är åtskilda från varandra visar att förbättringar har gjorts, men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Effektivitet och god skötsel av finanserna kan inte åstadkommas utan samspel mellan förvaltningsområdena. Dessutom behövs planmässighet samt konkreta och mätbara mål. På denna sida har sammanställts Statens revisionsverks viktigaste slutledningar om tillståndet för statsfinanserna och förvaltningen samt en översikt över verkets verksamhet mellan 1.9.2021 och 31.8.2022.

Under coronaviruspandemin har revisionsverket inriktat sina revisioner på konsekvenserna av situationen. Vi har granskat i synnerhet försörjningsberedskapen och företagsstöd som beviljats till följd av coronakrisen. Dessutom har vi beaktat krisens konsekvenser för skötseln av statsskulden och för ramförfarandet.

Statsförvaltning har visat flexibilitet under undantagsförhållandena. I det osäkra läget inom ekonomin betonas långsiktighet och framsyn i hanteringen av statsfinanserna. I årsberättelsen har samlats Statens revisionsverks viktigaste slutledningar om tillståndet för statsfinanserna och förvaltningen samt en översikt av verkets verksamhet under det gångna året.

Statsförvaltning har visat flexibilitet under undantagsförhållandena. I det osäkra läget inom ekonomin betonas långsiktighet och framsyn i hanteringen av statsfinanserna.