Finanspolitiska övervakningens bedömning av skötseln av de offentliga finanserna våren 2021

Den offentliga skuldens förhållande till bruttonationalprodukten har ökat betydligt i Finland under coronapandemin, men ändå måttfullt i EU-jämförelsen. I Finlands konjunkturbild inträffade en kollaps i och med coronaepidemin våren 2020. Enligt nuvarande uppgifter verkar konjunkturbilden ha vänt och blivit positiv under det andra kvartalet 2021. Om utvecklingen fortsätter kraftig under hela året finns det skäl att övergå till en mer stram finanspolitik än nu. På så sätt jämnar finanspolitiken ut konjunkturen så bra som möjligt och stöder insamlingen av buffertar i ekonomiskt goda tider.

Finansministeriet förväntar sig i samma riktning som andra aktörer som producerar ekonomiska prognoser att den ekonomiska återhämtningen sker i slutet av 2021. Enligt revisionsverkets bedömning är finansministeriets ekonomiska prognos realistisk som helhet.

Regeringen avstod från utgiftsramen för 2020, och återgången till ramförfarandet 2021 innehöll många undantag. Vid ramförhandlingarna 2021 höjde regeringen ramnivån för 2022 och 2023, till skillnad från den ramnivå som överenskommits i början av valperioden. Att överskrida ramnivån kan försvaga betydelsen av ett ramsystem som har visat sig vara en effektiv utgiftsdämpare, eftersom det kan leda till att man även i framtiden upplever att det är lättare att avvika från ramnivån.

I EU:s finanspolitiska reglering gäller fortfarande undantagsklausulen som infördes våren 2020 och som tillåter avvikelser från målen för de offentliga finanserna. Undantagsklausulen ger utrymme också för inhemska mål som ställs upp med stöd av finanspolitisk lagstiftning. De mål för de offentliga finanserna som ställts upp i planen för de offentliga finanserna våren 2021 är vaga, men uppfyller kraven i lagstiftningen.

I styrningen av finanspolitiken har för närvarande regeringens mål att bryta ökningen av den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten en större roll än det medelfristiga målet för de offentliga finanserna. Det är mycket viktigt att lyckas med detta. För att bryta ökningen av skuldkvoten bör de offentliga finanserna stärkas. Bedömningen av behovet av stärkningen i hållbarhetsvägkartan våren 2021 är betydligt mindre än hösten 2020.

Regeringens mål är att höja sysselsättningsgraden till 75 procent i mitten av årtiondet och öka antalet sysselsatta med 80 000 personer genom sysselsättningsåtgärder före utgången av årtiondet som en del av målet att stabilisera skuldkvoten.  De sysselsättningsåtgärder som man hittills har beslutat om under regeringsperioden har enligt finansministeriets uppskattning en stärkande effekt på de offentliga finanserna på cirka 450 miljoner euro före årtiondets slut. När sysselsättningsåtgärderna som det beslutats om bedöms i förhållande till skuldsättningen som presenteras i hållbarhetsvägkartan, är deras andel av det totala förstärkningsbehov som eftersträvas med olika åtgärder (2–2,5 miljarder euro) för att stabilisera skuldkvoten däremot cirka -2 – + 403 miljoner euro.