Samarbete bär frukt i omfattande strategiprojekt – även när det gäller bioekonomi

Finlands bioekonomiska strategi ”Hållbar tillväxt genom bioekonomi” bereddes 2012–2014 i ett projekt som var tillsatt av Arbets- och näringsministeriet. I september utvärderade vi strategiberedningen och var imponerade av det omfattande och lyckade samarbetet mellan förvaltning, intressenter och medborgare.

Skribenter: Markku Turtiainen, Hanna Virta

Enligt visionen i Finlands bioekonomiska strategi utgör hållbara lösningar inom bioekonomi grunden för Finlands välfärd och konkurrenskraft 2025. De ska öka den bioekonomiska avkastningen till 100 miljarder euro och skapa 100 000 nya arbetstillfällen i Finland före 2025. Målen var relaterade till läget 2011, då den bioekonomiska avkastningen uppgick till 60 miljarder euro och branschen erbjöd 319 000 arbetstillfällen.

Bioekonomins tentakler når på sätt eller annat oss alla. I strategin definieras bioekonomi så här: ”Med bioekonomi avses en ekonomi som utnyttjar förnybara naturresurser för att skapa näring, energi, produkter och tjänster. Bioekonomin strävar efter att minska beroendet av fossila naturresurser, förhindra utarmningen av ekosystemen samt främja ekonomisk utveckling och skapa nya arbetsplatser enligt principerna för hållbar utveckling.”

Den bioekonomiska strategins väldiga vidd avspeglas i dess rubrik ”Hållbar tillväxt genom bioekonomi” – och då talar vi om år 2014, innan FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030 gav hållbar utveckling ett nytt lyft. Det låter inte som en typisk rubrik på en strategi som samordnades av Arbets- och näringsministeriet, eller hur?

Det föll sig naturligt att en omfattande strategi utarbetades av många parter, inklusive sju ministerier och deras förvaltningsområden, Teknologiska forskningscentralen VTT, Sitra och otaliga intressenter. I själva verket skulle var och en av oss ha kunnat delta i beredningen via webbplatserna Bioekonomi.fi och Dinåsikt.fi. Man kan säga att bioekonomistrategin blev till genom fenomenbaserad beredning, trots att det begreppet knappt ens var etablerat då.

En strategi som formuleras på statsrådsnivå – såsom bioekonomistrategin – är en politisk viljeyttring. För att en sådan viljeyttring ska vara mer än tomma tunnor, behöver den ha ett brett stöd. Hur ska man annars kunna förvänta sig att genomförandet fortsätter även under följande regeringsperiod? Den nya regeringen kan ju förpassa hela strategin till papperskorgen, och det är ingenting som förhindrar att strategin läggs ner mitt under regeringsperioden.

Omfattande samarbete under beredningen borgar för brett stöd för strategin. Den bioekonomiska strategin från 2014 genomförs fortfarande i programmet för statsminister Sipiläs regering som tillträdde i maj 2015.

Samarbete kräver mycket, men det bär frukt. När det lyckas skapar det engagemang, hjälper parterna att förstå varandras synpunkter och leder till ett bättre resultat, eftersom parterna har varit tvungna att se på frågeställningarna från olika perspektiv och motivera sina synpunkter för varandra. Samarbete kan dessutom göra genomförandet smidigare då man redan har diskuterat och sammanjämkat olika åsikter. Även i fråga om bioekonomistrategin ökade samarbetet mängden beredningsarbete samtidigt som det underlättade genomförandet av strategin.

kategorier