Planen för den offentliga ekonomin möjliggör långsiktiga beslut om den offentliga ekonomin

Regeringen utarbetar årligen en ekonomisk plan som innefattar utvecklingsmål för den offentliga ekonomin och metoder att uppnå dem. Syftet med planen är att stödja beslutsfattandet gällande den offentliga ekonomin, dvs. inkomst- och utgiftsbeslut samt strukturreformer. Planen är inte begränsad till statsekonomin, utan omfattar även andra delar av den offentliga ekonomin, dvs. den kommunala ekonomin och socialskyddsfonderna. Planen utgör grunden för riksdagens diskussioner om utsikterna och framtiden för den offentliga ekonomin.

Planen för den offentliga ekonomin beskriver följande fyra år från utarbetande. Ett flerårigt mål är användbart av flera anledningar. För det första har åtgärder som påverkar offentliga inkomster och utgifter, till exempel skatteändringar, nästan alltid långvariga effekter som sträcker sig bortom den årliga budgeten. Med flerårig planering kan man dessutom se till att staternas finanspolitik inte stärker konjunkturer för mycket, dvs. att den statliga ekonomin inte är onödigt expansiv under goda tider, men inte heller för skärpt under dåliga tider. Ett flerårigt perspektiv är även inbyggt i EU:s finanspolitiska regler som begränsar utvecklingen av det offentliga underskottet och skulden.

Den fleråriga planeringen stärktes på grund av finanskrisen

En plan för den offentliga ekonomin aktualiserades när EU valde att stärka tillsynen av unionens finanspolitiska regelverk efter finanskrisen 2008. Man ansåg att fleråriga ramverk för offentlig ekonomi grundade på lagstiftning skulle stärka efterlevnaden av unionens gemensamma finanspolitiska regler. Man bedömde att det i sin tur skulle förebygga liknande kriser i framtiden.

År 2011 beslutade EU om kraven för fleråriga planer och 2014 utarbetades den första planen för offentlig ekonomi i Finland. Sedan dess har man utvecklat den inhemska lagstiftningen som ligger till grund för planen, och planens innehåll är numera mer omfattande.

Redan innan EU:s krav planerades statsekonomin i Finland i ett flerårigt perspektiv. Budgeteringen av statens utgifter har sedan länge styrts av en flerårig utgiftsram. Den har även bromsat upp statens utgifter eftersom man har förbundit sig till den i samband med beslutsfattande.

Statens utgiftsutveckling är en viktig del av planen för den offentliga ekonomin än idag. Ramen skapar en direkt koppling mellan en årlig budgetplan och en flerårig plan för den offentliga ekonomin. En koppling behövs för effektiv planering.

Regler och mål sätts upp för den offentliga ekonomin, men den kan inte styras fullständigt

Planeringen av den offentliga ekonomin innefattar såväl bindande regler som lösare mål. Den enda bindande regeln i Finland med direkta påföljder gäller den offentliga ekonomins strukturella underskott. Det strukturella underskottet beskriver differensen mellan inkomster och utgifter så att konjunkturläget och engångsfaktorer inte kan påverka det.

På grund av den stora praktiska betydelsen kan statsekonomins utgiftsram anses som en regel fastän man inte har fastställt direkta påföljder för eventuella överträdelser. Dessutom presenteras mål för den offentliga ekonomin samt dess delar (stats- och lokalförvaltningen, arbetspensionsanstalter samt andra socialskyddsfonder) för utvecklingen av det nominella underskottet och den offentliga skulden.

Grunden för planen för den offentliga ekonomin utgörs av oberoende ekonomiska prognoser. I planen skulle man presentera såväl utvecklingen enligt prognosen som den alternativa utvecklingen, där man har beaktat åtgärder som regeringen har planerat. Det skapar en möjlighet att kontrollera hur de åtgärder som regeringen har planerat eventuellt inverkar på underskottet och uppfyllelsen av målen för skuldutveckling.

De allmänna osäkerhetsfaktorerna kring ekonomisk utveckling påverkar styrningen av den offentliga ekonomin redan på kort sikt. Dessutom har de olika delområdena särdrag som inverkar på hur mycket staten kan planera och prognosticera ekonomin. Regeringen kan med sina beslut påverka statsförvaltningens ackumulerade inkomster och utgifter samt skuldsättning i ganska stor utsträckning. Staten kan dock inte fullt ut påverka ekonomiska beslut som kommunerna har inflytande över, trots att planen för den offentliga ekonomin innefattar element som styr den kommunala ekonomin. Även socialskyddsfonderna har självständigt utrymme, vilket försvagar statens förmåga att direkt planera deras ekonomi.

Statsekonomins revisionsverks lagstadgade uppgift är att övervaka innehållet i planen för den offentliga ekonomin. Dessutom bedömer revisionsverket som oberoende institution om den offentliga ekonomin utvecklas i enlighet med de regler och mål som har satts upp.