EU:s regionalstöd har bidragit till att arbetslöshetsgraden har sjunkit och antalet arbetstillfällen ökat, men inte till att invånarnas inkomster och utbildningsnivå har stigit, framgår av Ville Vehkasalos studie. Resultaten av studien tyder på att EU:s regionalpolitik i någon omfattning ger resultat, men att det även behövs andra politikåtgärder för att alla programmålen ska kunna uppnås.
Vehkasalo har undersökt vilka effekter Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF:s stöd har haft i de österbottniska kustkommuner som 2007 överfördes från stödområdet i västra Finland till Norra Finland med högre stöd. Han upptäckte att arbetslöshetsgraden hade sjunkit särskilt i de områden där EU:s stöd hade ökat mest räknat i euro till följd av överföringen. Antalet arbetstillfällen hade också ökat något medan invånarnas disponibla inkomster och antalet personer som avlagt högre examen inte hade ökat. Det tyder på att de regionpolitiska åtgärderna inte ensamma räcker till för att uppnå EU:s samtliga regionpolitiska mål.
”Överföringen av kommuner från ett stödområde till ett annat berodde på ändringarna i EU-lagstiftningen. I praktiken fick slumpmässigt utvalda områden betydande ytterligare stöd 2007–2013, när EU vanligen delar ut regionalstöd till områden som har sämre ekonomi än andra områden. På så sätt fick vi sådan information om effekterna av EU:s regionprogram som annars hade varit svår att få. Den befintliga informationen om effekterna av stöden är motstridig”, säger Vehkasalo.
I studien jämfördes arbetslöshetsgraden, antalet arbetstillfällen, de disponibla inkomsterna och antalet personer som avlagt högre examen i det överförda området 2007–2013, med Österbotten, Satakunta och Mellersta Finland som lämnades kvar i stödområdet i västra Finland. Under den granskade programperioden 2007–2013 var stödet 17 euro per invånare i västra Finland och 70 euro per invånare i norra Finland. Under programperioden 2007–2013 använde EU en tredjedel, cirka 50 miljarder euro, av sin årliga budget för regionpolitiska stöd som delades ut via strukturfonderna.
Ville Vehkasalo är ledande effektivitetsrevisor vid Statens revisionsverk. Studien publicerades i tidskriften Region den 2 juli 2018. Studien bygger på granskningen ”EUs strukturfondsprograms verkningar” 2016 (21/2016).
