Under covid-19-pandemin har tryggandet av försörjningsberedskapen i Finland i huvudsak lyckats väl. I början av pandemin gällde de största problemen tillgången till skyddsutrustning som används inom hälso- och sjukvården. Inom andra sektorer som är centrala med tanke på försörjningsberedskapen har man lyckats förhindra störningar.
Statens revisionsverk har granskat Finlands försörjningsberedskap och tryggandet av den under covid-19-pandemin. I revisionen fokuserade man särskilt på de sektorer inom försörjningsberedskapen som pandemin har bedömts ha mest inverkan på. Sådana sektorer är hälso- och sjukvården, trafiken och logistiken, livsmedelsförsörjningen samt den kritiska industriproduktionen. Med tanke på stats- och nationalekonomin är det viktigt att samhället även under pandemiförhållanden kan fungera så normalt som möjligt.
Kostnaderna för försörjningsberedskapen och tillhörande åtgärder följs inte upp systematiskt på riksnivå. Bedömningen av de totala kostnaderna för försörjningsberedskapen försvåras av att försörjningsberedskapen upprätthålls förutom av staten även av hela den offentliga sektorn, privata företag samt medborgare. Försörjningsberedskapscentralens och Försörjningsberedskapsfondens balansräkning var år 2020 ca 2 miljarder euro.
Covid-19-pandemin visade Försörjningsberedskapsfondens betydelse som finansiär av snabba försörjningsberedskapsåtgärder. I början av pandemin tryggade Försörjningsberedskapsfonden bland annat verksamheten inom sjötrafiken som är central för godstrafiken i Finland. Pandemin har även visat att mänskliga resurser är viktiga för tryggandet av försörjningsberedskapen. I Finland har man lyckats trygga personalens hälsosäkerhet och tillräcklighet inom de sektorer som är kritiska med tanke på samhällets funktion.
Revisionsverket rekommenderar att Försörjningsberedskapscentralens beredskap att genomföra centrala upphandlingar i en krissituation ska förbättras ytterligare så att centralen vid behov kan tillräckligt snabbt ordna med de personal- och kompetensresurser som behövs för att genomföra upphandlingarna. När den offentliga förvaltningens funktioner läggs ut på entreprenad ska man i avtalen som ingås allt mer systematiskt även beakta försörjningsberedskapsskyldigheterna.
- Publikationer
- Berättelser och utredningar
- Förvaltningens verksamhet och utveckling av förvaltningen
- Statsrådets kansli
- Arbets- och näringsförvaltningen
- Effektivitetsrevision
- Finansförvaltningen
- Försvarsförvaltningen
- Intern och extern säkerhet
- Jord- och skogsbruksförvaltningen
- Laglighetsgranskning
- Social- och hälsovårdsförvaltningen
- Trafik- och kommunikationsförvaltningen