Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet för finansåret 2009 och statens bokslutsberättelse

Statsbokslutet för år 2009 har gjorts upp i enlighet med de för detta gällande bestämmelserna. De internationella stödarrangemangen som syftar till att stabilisera euroområdet och euron, kommer emellertid när de genomförs att öka på Finlands ekonomiska ansvarsförbindelser.

Huvudsakligt innehåll

Statens revisionsverk konstaterar att statsbokslutet för år 2009 har gjorts upp i enlighet med de för detta gällande bestämmelserna.

Informationen i statens bokslutsberättelse om hur ramarna för statsfinanserna har iakttagits under finansåret 2009 kan på basis av revisionen anses som riktig. De skeenden som har inträffat efter bokslutet, dvs. de internationella stödarrangemangen som syftar till att stabilisera euroområdet och euron, kommer emellertid när de genomförs att öka på Finlands ekonomiska ansvarsförbindelser.

Utgiftsramen för år 2009 höll nätt och jämt och hela utrymmet i ramen användes. Nedgången i bruttonationalprodukten under finansåret var förutspådd och större än de underliggande antagandena i statens budgetförslag. Statsskuldens nominella värde ökade i slutet av år 2009 till 64 miljarder euro, vilket var nära 10 miljarder euro mera än i slutet av år 2008. Att bruttonationalproduktens volym minskade med 7,8 procent är den största nedgången i produktionen som har inträffat under ett enskilt år sedan år 1918. Hållbarhetsunderskottet har sedan den senaste justeringen av stabilitetsprogrammet ökat med 5½ procent i förhållande till den totala produktionen. Statens revisionsverk betraktar som med sanningen överensstämmande den uppfattningen, att ett betydande hållbarhetsunderskott är rådande i Finlands offentliga ekonomi. Med tanke på hållbarhetsunderskottet i statsfinanserna och en lösning på de strukturella problemen i folkhushållet och den offentliga ekonomin vore det därför en synnerligen angelägen och brådskande uppgift att göra upp en plan för hur ekonomin kunde stabiliseras och hållbarhetsunderskottet göras mindre.

Förbindelsen till förfarandet med ramar för statsfinanserna är den viktigaste av reglerna för finanspolitiken i Finland, och med förfarandet har stävjats en ökning av statens utgifter. En brist är att ramarnas täckningsgrad är begränsad, emedan en stor del av utgifterna i den offentliga ekonomin finns utanför ramarna. Till den offentliga ekonomin som helhet hör dessutom den kommunala ekonomin och förvaltningen samt socialskyddsfonderna. För att hållbarheten i den offentliga ekonomin skall tryggas och reglerna för finanspolitiken iakttas är det nyttigt med en extern och tillräckligt sakkunnig övervakning som omfattar den offentliga förvaltningen som helhet. Den offentliga ekonomin som helhet borde omfattas av extern revision, utvärdering och tillgång på information som gäller finanspolitikens faktabas och verkningar.

Utvecklingen av de offentliga tjänsternas produktivitet har varit svagare än i folkhushållet i övrigt. Kostnadsökningen är snabbast i kommunerna. När effektiviteten för den offentliga ekonomin och serviceverksamheten utvärderas bör särskild uppmärksamhet ägnas åt kostnadseffektiviteten.

Statsrådet har i statens bokslutsberättelse rapporterat om hur de åtgärder har förverkligats som riksdagen har förutsatt i sina skrivelser 11/2009 och 30/2009 rd. Den information som i statens bokslutsberättelse lämnas till riksdagen om samhälleliga effekter ger inte till alla delar riktiga och tillräckliga uppgifter angående hur väl de samhällspolitiska målsättningarna har uppnåtts. På basis av revisionen förekommer i informationen om effekter emellertid inte väsentliga sakfel eller numeriska fel. I förfarandet med bokslutsberättelsen finns klara behov av utvecklande, så att förfarandet skall tjäna riksdagens finansiella makt, Som en observation vid revisionen av staten konstaterar Statens revisionsverk att den interna kontrollen i statskoncernen inte som helhet har ordnats så, att de krav som uppställs i lagen om statsbudgeten och av principerna för en god förvaltning blir uppfyllda. Ett problem är särskilt bristerna i ansvarsfördelningen mellan statens ämbetsverk och inrättningar samt servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning.

 

kategorier