Energistödsbeloppet har mångdubblats sedan 2018. Målens mångfald och bristen på systematisk uppföljning försvagar stödets verkningsfullhet. De vaga anvisningarna har möjliggjort en varierande tillämpning av stödkriterierna.
Revisionen gällde energistöd som beviljas företag och sammanslutningar i form av investeringsstöd. Syftet med energistödet har varit att främja uppnåendet av Finlands och EU:s energi- och klimatmål. Stödet är avsett för projekt som främjar förnybar energi, energibesparing och energieffektivitet eller på annat sätt gör energisystemet koldioxidsnålt.
Energistödsbeloppet mångdubblades åren 2018–2023, då förutom det nationella stödet även finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) riktades till att främja den gröna omställningen och klimatmålen. Vid revisionen granskades om arbets- och näringsministeriet (ANM) och finansieringsverket Business Finland har skapat tillräckliga förutsättningar för en effektiv allokering och användning av energiinvesteringsstödet.
Bristen på konkreta mål har försämrat energistödets styrande effekt och förvaltningens resultatansvar. Energiinvesteringsstödet har många mål. De är så allmänna att man kan säga att stödet alltid har främjat något av dem, åtminstone i viss mån. För att säkerställa energistödets effektivitet skulle det behövas tydligare resultatmål, såsom att fastställa hur mycket ökning av förnybar energi, energieffektivitet, energibesparing eller annan mätbar effekt som minst förväntas uppnås med stödet och inom vilken tid. Resultatmålen skulle samtidigt säkerställa att de sökande behandlas jämlikt och främja stödförvaltningens redovisningsskyldighet och transparensen i användningen av statens medel.
Enligt förordningarna prioriteras projekt inom ny teknologi vid prövningen av energistöd. Andra projekt har kunnat beviljas stöd, om det har varit möjligt inom ramen för statens budgetfullmakt. Åren 2018–2023 riktades cirka 51 procent av det beviljade nationella energistödet till projekt inom ny teknologi. Målet har varit att slopa stödet för konventionella energilösningar i takt med att deras risker minskar och de blir lönsamma på marknadsvillkor. Teknologins nyhet och riskbedömningskriterierna har dock lämnat rum för tolkning och myndigheterna verkar inte ha haft något systematiskt förfarande för att följa upp saken.
Bevillningsfullmakterna för energistöd ökade i statens budget från cirka 55 miljoner euro 2018 till cirka 730 miljoner euro 2022. Fullmakten blev i allt högre grad oanvänd och den budgetsnedvridning som uppstod måste korrigeras i tilläggsbudgetarna. De kraftiga svängningarna i fullmakterna är problematiska. De försämrar i synnerhet förutsägbarheten i verksamhetsmiljön för företag som planerar stora investeringar och medför utmaningar även för stödförvaltningens funktion.
Anvisningarna för energistöd har varit heltäckande. Utifrån analysen av ansökningsmaterialet har den dock möjliggjort en varierande användning av stödkriterierna. Stödprövningen har i stor utsträckning grundat sig på de uppgifter som sökanden uppgett och uppgifternas presentationssätt har inte varit enhetligt. Det försvårar jämförelsen mellan projekten och kan äventyra en jämlik behandling av de sökande.
Enligt anvisningarna för stödbehandling ska projektet ha en tydlig utsläppsminskande effekt på hela energisystemet. I ansökningarna har det krävts minst en uppskattning av minskningen av koldioxidutsläppen. Beräkningen och uppskattningen av utsläppseffekten har dock varit mycket oenhetlig. Således har jämförbarheten mellan projektens energi- och klimateffekter varit svag. Det har inte varit möjligt att sammanställa enhetlig och tillförlitlig uppföljningsinformation om projektuppgifterna eller göra en bedömning av stödets totala konsekvenser. De externa bedömningarna av stödets effektivitet som båda stödmyndigheterna låtit göra har främst fokuserat på stödmottagarnas åsikter om stödets nödvändighet och funktion. Energistödsprojektens kostnadseffektivitet har inte bedömts eller dokumenterats systematiskt.
Revisionsverket rekommenderar att arbets- och näringsministeriet utarbetar konkreta resultatmål för energiinvesteringsstödet och motsvarande uppföljningsindikatorer. Dessutom ska stödmyndigheterna ta i bruk bättre metoder för att bedöma energistödets katalytiska effekt och säkerställa att förhandsbedömningen av projektens lönsamhet samt utsläppsminskning och andra effekter grundar sig på enhetliga kriterier och beräkningsregler. Dessutom ska man säkerställa att stödet genuint riktas till ny teknologi och följa upp de fördelar som uppnåtts med stödet i förhållande till stödmålen.
Tilläggsuppgifter
