Styrningens inverkan på hur den prehospitala akutsjukvården fungerar

Prehospital akutsjukvård är en viktig del av medborgarsäkerheten. Därför granskade Statens revisionsverk om vårdkedjan inom den prehospitala akutsjukvården fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Behovet av prehospital akutsjukvård ökar till följd av att tjänsterna koncentreras, befolkningen åldras och behovet av tjänster därför ökar. I nuläget får den prehospitala akutsjukvården flera icke-brådskande uppdrag som det skulle vara rationellt att sköta på något annat sätt. Dessutom blir verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården mer effektiv genom intensivare samarbete, bättre datainsamling och resursplanering.

Prehospital akutsjukvård innebär tillhandahållande av brådskande vård av en akut insjuknad eller skadad patient och efter behov transport av patienten för fortsatt vård. Den prehospitala akutsjukvården består av samarbete mellan nödcentral, enhet för första insatsen och jourmottagning.

Statens revisionsverk granskade om vårdkedjan inom den prehospitala akutsjukvården fungerar på ett ändamålsenligt sätt, eftersom den prehospitala akutsjukvården är en viktig del av medborgarsäkerheten. Inom den prehospitala akutsjukvården har det skett en ökning i antalet icke-brådskande uppdrag, som transporter av äldre till jour. Detta är en följd av att allt fler social- och hälsovårdstjänster har koncentrerats och användningen av hemservicen har ökat. Icke-brådskande transporter belastar den prehospitala akutsjukvården och tar bort resurser från brådskande uppdrag, och hjälpbehövande kan vara tvungna att vänta på när den prehospitala akutsjukvården kommer. De totala kostnaderna för prehospital akutsjukvård är ungefär 300 miljoner euro per år. Sjukvårdsdistrikten betalar två tredjedelar av kostnaderna.

Revisionsverket rekommenderar att nya tjänster tas fram mellan hemvård och prehospital akutsjukvård, så att antalet icke-brådskande transportuppdrag inom den prehospitala akutsjukvården ska minska. Trots att tjänster redan tas fram är serviceutbudet än så länge inte tillräckligt, och detta gäller särskilt tjänsterna mellan prehospital akutsjukvård och hemvård. Satsningar på en välfungerande hemvård och planerade stödåtgärder skulle medföra besparingar, eftersom den prehospitala akutsjukvården jämfört med dem är dyr.

Antalet icke-brådskande uppdrag kan också minska genom att sjukvårdsdistriktens anvisningar till nödcentralerna förtydligas och förenhetligas. De nuvarande anvisningarna medför tolkningsproblem och kan styra en nödcentralsjourhavande att anlita prehospital akutsjukvård i situationer där den inte behövs. Utifrån anvisningarna bedömer jourhavande hur brådskande och resurskrävande enskilda larmuppdrag är.

Resurserna för den prehospitala akutsjukvården skulle kunna utnyttjas mer effektivt, om informationen förmedlades och samarbetet var mer intensivt mellan prehospital akutsjukvård, jour, socialjour, hemvård och hemsjukvård. Det är svårt att planera resurserna för den prehospitala akutsjukvården på grund av att det saknas ett gemensamt datalager och informationssystem.

En tredjedel av kostnaderna för prehospital akutsjukvård består av FPA:s reseersättningar. Reseersättningar betalas till tjänsteproducenter för körkilometer och använd tid och påverkas inte av hur brådskande de uppdrag som skötts har varit. Systemet skapar osunda incitament för aktörerna och uppmuntrar inte till att utnyttja resurserna effektivt. Därför ska reformen av systemet slutföras.

Figur: Olika skeden av servicekedjan inom den prehospitala akutsjukvården och uppföljning av skedena

 

kategorier

URN

URN:ISBN:978-952-499-464-4