Trafiksäkerheten

Skriv ut sidan

Täckande information tillgänglig om trafiksäkerhetsverksamhetens lönsamhet och effektivitet som helhet finns inte. Huvudfrågan vid revisionen var, om man har strävat efter att upprätthålla och främja trafiksäkerheten lönsamt och effektivt.

Resumé

Trafiksäkerheten har förutom sin mänskliga dimension också en avsevärd samhälls- och statsfinansiell betydelse. I Finland omkom år 2011 enligt den officiella statistiken 354 personer i trafikolyckor. Om antalet skadade finns inte lika täckande statistiska uppgifter, men enbart i vägtrafiken var antalet skadade 7 931 år 2011. De samhälleliga kostnader som orsakas av döds- och skadefallen har på senare tid uppskattats till 4-5 miljarder euro per år. Statsförvaltningens kostnader för att upprätthålla och främja trafiksäkerheten är åtminstone 200 miljoner euro per år.

Huvudfrågan vid revisionen var, om man har strävat efter att upprätthålla och främja trafiksäkerheten lönsamt och effektivt. På basis av observationerna vid revisionerna finns inte täckande information tillgänglig om trafiksäkerhetsverksamhetens lönsamhet och effektivitet som helhet. Alla aktörer på trafiksäkerhetsbranschen specificerar inte sin resursanvändning enligt trafiksäkerhetsverksamhet och annan verksamhet. Exempelvis olika åtgärder som anknyter till trafikledshållningen verkställs bl.a. för att främja en smidigare trafik och inte enbart av trafiksäkerhetsskäl. Något slags bild av trafiksäkerhetsverksamhetens lönsamhet och effektivitet fås med indikatorer och uppskattningar som är indirekta eller beskriver någon del av helheten.

Nyttorna med trafiksäkerhetsverksamheten har beskrivits huvudsakligen med minskningen av de kalkylmässiga kostnader som beror på dödsfallen i trafiken och på andra olyckor. Antalet dödsfall och olyckor i trafiken har minskat klart i statistiken på lång sikt, varför man kan anta att de därigenom insparade kalkylmässiga kostnaderna har varit förhållandevis stora. Antalet dödsfall och olyckor i andra trafikformer har varit klart mindre än i vägtrafiken. Att fortsätta utvecklingen med färre dödsfall och olyckor i trafiken har uppskattats bli allt dyrare i framtiden, emedan de metoder som är billigast och enkla att genomföra redan har använts.

Enligt revisionen förekommer det i fråga om en del saker ett klart behov av förbättring i trafiksäkerhetens faktaunderlag. Rum för utveckling finns exempelvis i statistiken över antalet skadade och allvarligt skadade i vägtrafiken samt i statistikens täckningsgrad. Inte heller alla de självmord eller misstänkta sådana som inträffat i trafikmiljöer samt personskador som drabbat fotgängare framgår klart av statistiken. Statistiken om säkerheten i terrängtrafiken och den icke-professionella eller fritids sjötrafiken är mer bristfällig än om vägtrafiken, men den samhälleliga betydelsen av trafiksäkerheten i dessa trafikformer förefaller att vara mindre än i vägtrafiken.

Det mål för trafiksäkerheten som beskriver Finlands internationella placering borde presenteras mer entydigt än hittills, och uppföljningen borde klart riktas på detta mål. Finlands placering i den relativa europeiska jämförelsen av dödsfall i trafiken har varit på medelnivå räknat per invånare (11:e plats), men tämligen god räknat per antalet körda kilometer (4:e plats). Enligt revisionen behövs mera information om det, varför trafiksäkerhetsmyndigheterna anser att Finland ständigt ligger efter länderna med den bästa trafiksäkerheten i Europa, och vilka som är de mest kostnadseffektiva sätten att påverka tillståndet för trafiksäkerheten i Finland.

Med de senaste årens omorganiseringar av den offentliga förvaltningen har man för sin del gått in för att också förbättra trafiksäkerhetsverksamhetens lönsamhet och effektivitet. Sådana är den år 2010 genomförda ämbetsverksreformen inom den statliga trafikförvaltningen och den år 2012 beslutade reformen av polisens förvaltningsstruktur. En grundtanke i 2010 års ämbetsverksreform inom den statliga trafikförvaltningen har varit att centralisera ett flertal trafiksäkerhetsuppgifter och funktioner på hög nivå till Trafiksäkerhetsverket Trafi. Det är naturligt, att Trafiksäkerhetsverket Trafi framöver har möjligheter att påverka och delta i alla sådana ärenden, som har stor inverkan på tillståndet för trafiksäkerheten och på verksamheten generellt. Den valda modellen kan på basis av revisionen betraktas som motiverad.

Revisionsverket anser att de i samband med avvecklandet av Rörliga polisen hittills beslutade indikatorerna för uppföljning av hur målet att bevara nivån för trafikövervakningen förverkligas inte beskriver väl, om nivån för trafikövervakningen bevaras minst på nuvarande nivå efter förändringen. Denna bild borde förbättras.

Strävandena att effektivera och tydliggöra arbetsfördelningen och organiseringen av trafiksäkerhetsverksamheten är enligt revisionen ännu på hälft. Arbetsfördelningen mellan Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket Trafi måste ännu klargöras. Dessutom har verkningarna av nya arrangemang på andra aktörer inte ännu granskats tillräckligt. Eventuella beslut om förändringar borde inte fattas före nyttan med de gamla strukturerna och behoven av förändringarhar utvärderats med omsorg. I motiveringarna till ändringsbeslut borde man inte begränsa sig enbart till administrativa inbesparingar, utan man borde försöka utvärdera ock beakta också inverkningarna på tillståndet för trafiksäkerheten och beslutens eventuella samhälleliga nyttor och olägenheter.

kategorier