Rysslands attack mot Ukraina har i stor utsträckning påverkat skötseln av de offentliga finanserna. Den avvikelse från ramen som regeringen beslutat om på grund av det säkerhetspolitiska läget är motiverad, men avvikelsen har getts en bred definition. Det är viktigt att stoppa ökningen av skuldkvoten även under osäkra förhållanden och därför bör regeringens färdplan för hållbarhet uppdateras så snart som möjligt.
Kriget i Ukraina, som bröt ut den 24 februari 2022 på grund av den ryska attacken, inleddes i en situation där ekonomin precis hade börjat få mer handlingsutrymme efter coronapandemin. Kriget förändrade omedelbart konjunkturbilden och de ekonomiska utsikterna för de kommande åren. Enligt det färgdiagram över konjunkturläget som övervakningen av finanspolitiken vid Statens revisionsverk har utarbetat försvagade kriget ekonomins prestationsförmåga genast i mars. Utsikterna för den offentliga ekonomin för de närmaste åren försämrades. Nivån på den offentliga skulden i förhållande till BNP kommer dock att vara betydligt lägre under de närmaste åren än vad som förutspåddes under coronavåren 2020.
Osäkerheten i prognoserna är större än normalt på grund av kriget i Ukraina. Finansministeriets ekonomiska prognos, som utgör grunden för regeringens plan för de offentliga finanserna, är realistisk utifrån den analys som övervakningen av finanspolitiken vid Statens revisionsverk har gjort. Ministeriets prognoser ligger inom samma intervall som de som bildats utifrån andra aktörers prognoser.
I samband med utarbetandet av planen för de offentliga finanserna 2023–2026 fattade regeringen beslut om betydande extra utgifter på grund av det säkerhetspolitiska läget. Avvikelsen från ramen är ett motiverat sätt att möjliggöra ökade utgifter. Avvikelsen från ramen har getts en bred definition och med den kan också de permanenta utgifterna ökas till vissa delar. Därför är det viktigt att motiveringarna till att en viss utgiftshelhet omfattas av det säkerhetspolitiska undantaget är tillgängliga och transparenta. Dessutom ska utgiftshelheterna i fråga vid behov kunna särskiljas från de utgifter som normalt omfattas av ramutgifterna.
På grund av kriget har tidpunkten för upphörandet av EU:s allmänna undantagsklausul gällande de finanspolitiska målen skjutits upp. Före återgången till normal tillämpning av reglerna behandlar EU ändringar av reglerna. I planen för de offentliga finanserna våren 2022 ställdes de inhemska målen för de offentliga finanserna upp så att de stämmer överens med finansministeriets oberoende prognos. Därför är målen vaga men uppfyller kraven i lagstiftningen. Statsrådet meddelade den 28 april 2022 en förordningsändring och i och med den slopades kravet på att inkludera utgiftsbegränsningen för den kommunala ekonomin i planen för de offentliga finanserna. Uppföljningen av utgiftsbegränsningen slopades redan 2021. I och med förordningsändringen är planen för de offentliga finanserna förenlig med lagstiftningskraven.
De nya sysselsättningsåtgärderna som regeringen beslutade om i februari 2022 stärker de offentliga finanserna. Effekten uppskattas till 97–126 miljoner euro. Som helhet är effekterna av sysselsättningsåtgärderna under valperioden på de offentliga finanserna dock klart mindre än vad som uppges i färdplanen för hållbarhet (1–2 miljarder euro) och även antalet nya sysselsatta är färre än målet (80 000 nya sysselsatta). I förhållande till baskalkylen för hållbarhetsunderskottet är effekterna av sysselsättningsåtgärderna under valperioden på de offentliga finanserna cirka 0–500 miljoner euro. Regeringens mål för sysselsättningsgraden uppnåddes nästan i början av 2022, om man i bedömningen beaktar de förändringar som skett i statistikföringen av sysselsättningsgraden.
Behandlingen av sysselsättningsåtgärderna är inkonsekvent i ministeriernas och regeringens publikationer. Därför finns det bedömningar som avviker från varandra i fråga om summan av åtgärdernas effekter och till och med i fråga om måluppfyllelsen.
På grund av den ryska attacken publicerade regeringen våren 2022 inte någon uppdaterad version av färdplanen för hållbarhet. Åren 2020 och 2021 hade man i färdplanen för hållbarhet ställt upp ett mål för den offentliga skuldkvoten och behandlat de åtgärder som behövs för att uppnå det. Färdplanen för hållbarhet bör uppdateras så snart som möjligt så att den motsvarar de förändrade ekonomiska utsikterna. För att målet för skuldkvoten ska uppnås är det väsentligt att minst en gång om året göra en lägesuppföljning av framstegen i åtgärderna och av omfattningen av de nya åtgärder som behövs. Det är sannolikt att man inte enbart med långsamt verkande strukturella åtgärder kan säkerställa att skuldkvoten stabiliseras eller börjar minska. Därvid behövs också prioritering av utgifterna, en övergripande granskning av beskattningen och diskretionära åtgärder som grundar sig på dessa och stärker det nominella saldot. Regeringen bör bedöma om det för närvarande finns tillräckligt med information om de offentliga utgifternas och beskattningens struktur. Vid behov bör man också sörja för kompletteringar med verktyg eller utredningar som till exempel utgiftskartläggning.
Tilläggsuppgifter
