Den kommunala ekonomin slogs fast, men jakten på den offentliga ekonomin fortsätter

Vi granskade nyligen styrningen av den kommunala ekonomin inom den offentliga ekonomin som helhet. Vi konstaterade att styrningen fungerar fastän det finns utvecklingsbehov. Många av utvecklingsbehoven var kopplade till den formlösa helhet även känd som den offentliga ekonomin. Vad är offentlig ekonomi och vad är ett praktiskt sätt att styra offentliga uppdrag och offentlig ekonomi?

Sträva efter att kontrollera helheten i stället för att optimera delar

En samlad granskning av den offentliga ekonomin som fastställs av den offentliga sektorn är central för att samordna EU:s ekonomiska politik. Staterna har lidit av fortsatt ekonomisk obalans sedan finanskrisen 2008. Dessutom ökar riskerna för den offentliga ekonomin till följd av höjda ansvarsskyldigheter.

Som en lösning på detta har man tagit fram mekanismer för att samordna olika sektorer inom den offentliga sammanslutningen. Statsförvaltningen, den lokala förvaltningen och socialskyddsfonderna ses som en helhet där balansering och hållbarhet granskas ur såväl båda sektorernas perspektiv som genom att beakta kopplingarna mellan dem.

Den offentliga ekonomin är summan av sina sektorer och har ingen tydlig ägare. Det är den statliga sektorns uppgift att samordna den offentliga ekonomin. Därför är det viktigt att bedöma hur samordningen av den offentliga ekonomin lyckas i situationer där sektorernas intressen går isär och någon av sektorernas beslutsmakt betonas.

Det är inte lätt att samordna sektorerna, eftersom beslutsfattandet ofta grundar sig på intressebevakning – enskilda aktörers uppgift är underrätta beslutsfattaren om för- och nackdelar i särskilda åtgärder utifrån sitt eget perspektiv. Beslutsfattaren borde dock ändå kunna utforma en enhetlig bild av beslutets påverkan på helheten.

Kommunerna och den offentliga ekonomin behöver likriktade incitament

När vi granskade styrningen av den kommunala ekonomin delade vi in styrmekanismerna på makronivå, det vill säga mekanismer inom hela den kommunala ekonomin samt på mikronivå, dvs. mekanismer som styr enskilda kommuner. Styrmekanismernas funktionsduglighet kan granskas genom att titta på incitament – åt vilket håll styrs verksamheten med regler och indikatorer?

Det är inte så enkelt att förse beslutsfattaren med incitament. Ju mer komplicerad helheten är, desto svårare blir uppgiften. I incitamentssystemet är det viktigt att se verksamhetens helhet för att ett uppdrag inte ska stimuleras på bekostnad av alla andra. Den här principen är viktig att beakta vid valet av indikatorer för lyckad styrning – även en god indikator kan ge dålig styrning om verksamheten bara fokuserar på mätbara områden. Om något viktigt område inte kan mätas överhuvudtaget kan det vara bättre att även utelämna faktorer som är lättare att mäta.

En förutsättning för lyckad styrning är att slutresultatet är eftersträvansvärt för såväl kommunerna som den offentliga ekonomin. Kommunerna i Finland har exceptionellt stark självstyrelse och omfattande uppdrag jämfört med andra europeiska länder. EU:s lagstiftning har höjt kraven på styrningen av den offentliga ekonomin som helhet och kommunsektorerna behöver ett eget mål för det strukturella saldot som en del av den offentliga ekonomin.

Kommunernas starka självstyrelse begränsar den externa styrningens möjligheter att inverka på den kommunala ekonomins utveckling. För bästa möjliga resultat bör de enskilda kommunernas intresse vara enhetliga med den offentliga ekonomins intressen. Vi upptäckte dock att det inte alltid är fallet. Särskilt kommunernas incitament för skuldsättning skiljer sig från den offentliga ekonomin.

Kommunerna har rätt att besluta om sina egna utgifter

Den grundläggande styrningskonflikten koncentreras kring idén som betonar kommunernas serviceuppdrag och begränsas av utgiftsutveckling och skuldsättning. Kommuninvånarna har rätt till lika grundtjänster, men har även beslutsrätt kring tjänster som är mer omfattande än grundnivån och möjlighet att göra investeringar av olika slag.

Men kommuninvånarna beslutar inte om kommunens inkomstfinansiering i samma utsträckning. Istället utgörs olika kommuners inkomstgrund av samma element. Det blir kommunens uppgift att balansera mellan servicenivån och ekonomins hållbarhet.

För att skapa ett fungerande styrsystem är det viktigt att se den offentliga ekonomin som helhet. I Finland ligger ansvaret och makten för det offentliga beslutsfattandet och genomförandet å ena sidan hos den centraliserade statsförvaltningen och å andra sidan hos den decentraliserade lokala förvaltningen.

Av den offentliga ekonomin framgår att kommunerna och staten sitter i samma båt och med samma uppdrag trots att utgångspunkterna ser olika ut. Det är den offentliga sektorns gemensamma uppgift att säkerställa medborgarnas, kommuninvånarnas och skattebetalarnas förmåner.

kategorier