I egenskap av en oavhängig övervakare har statens revisionsverk en stor betydelse för att samhället fungerar väl. Revisionsverket har till uppgift att garantera att statens medel används på ett ändamålsenligt sätt och att på så sätt upprätthålla förvaltningens redovisningsskyldighet och tillförlitlighet. Denna gästblogg handlar om Statens revisionsverks roll i att skapa förtroende. Skribenter av gästbloggar är sådana personer utanför revisionsverket som har en syn på och erfarenhet av revisionsverkets verksamhet. Synerna är skribenternas personliga åsikter.
Förtroende som forskningsobjekt, begrepp och utmaning
Sommaren 2018 genomförde jag en undersökning för Statens revisionsverk. Undersökningen handlade om hur tillförlitligt revisionsverket ansågs vara av verkets intressenter. Undersökningen är en del av min pro gradu-avhandling som behandlar betydelsen av förtroende för en oavhängig organisation. Undersökningsmaterialet bestod av enkäten ”Valtiontalouden tarkastusviraston mainetutkimus 2013” och intervjuer inom statsförvaltningen och riksdagen sommaren 2018.
Förtroende är en viktig del av demokratin. Representativ demokrati bygger på att vi kan lita på att de riksdagsledamöter som vi valt främjar bestämda frågor som är viktiga för oss. Vi litar på att tjänstemännen behandlar våra ärenden opartiskt och på att de skatter som vi betalat används på ett ändamålsenligt sätt.
I Sitras publikation Från svårigheter med demokratin mot framtidens delaktighet (2017) konstateras att det demokratiska förtroendet genomgår en global kris. Politisk fördelning, ökad ojämlikhet och globala kriser, såsom klimatförändringar, har lett till allvarliga konflikter och en flyktingström vars konsekvenser kumuleras över hela världen. Konsekvenser i Finland är att medborgarnas förtroende för politikernas och den offentliga förvaltningens ärlighet och yrkeskompetens vacklar.
Det saknas fortfarande en vedertagen definition av begreppet ”förtroende”. Därför kan innebörden av begreppet i hög grad vara kontext- och kulturbunden. Förtroende i ett samhälle kräver förtroende för många olika aktörer. Därför fördelas samhälleligt förtroende ofta på socialt förtroende och politiskt förtroende.
I Finland ligger det sociala förtroendet tillsvidare på en hög nivå: finländarnas uppfattning om okända personers välvilja är positiv. Det politiska förtroendet, dvs. förtroendet för politikerna och de politiska institutionerna, är i sin tur sämre i Finland än i de övriga nordiska länderna.
Varför behöver vi politiskt förtroende?
Med ökning av det politiska förtroendet avses inte att politiken inte bör ifrågasättas. Politiskt misstroende är i en viss utsträckning en del av en sund demokrati. I sin nuvarande omfattning är det politiska misstroendet dock en oroväckande företeelse. Som det konstateras i Sitras publikation leder misstroende till en allt större klyfta och ojämlikhet i samhället. Diskussionen mellan olika grupper blir svårare och förvaltningens funktionsförmåga sämre. Till följd av brist på politiskt förtroende försvagas demokratins legitimitet och därmed hela samhällssystemet.
Politiskt förtroende omfattar inte bara dagspolitik utan även politiskt styrda institutioners verksamhet. Statsförvaltningens åtgärder påverkar på så vis även det politiska förtroendet. Trots att tjänstemännen inte är politiska aktörer ansvarar de för det praktiska genomförandet av politiska riktlinjer.
Utifrån intervjuerna sommaren 2018 har statsförvaltningen identifierat behovet att öka det politiska förtroendet. Av intervjuerna av tjänstemännen framgick utan undantag en vilja att förbättra redovisningsskyldigheten och tillförlitligheten i den egna organisationen.
Det är viktigt att bevara en trovärdig statsförvaltning eftersom misstroendet för förvaltningen också leder till en svagare tro på politiken. Om arten av politiska beslut inom statsförvaltningen förändras eller om medborgare har anledning att misstänka att politiserade tjänstemän till exempel styr ett ministerium i stället för en minister, kan det leda till en minskad tro på att politiken och den politiska debatten har betydelse.
En oavhängig organisation som ökar det politiska förtroendet
Statens revisionsverk har flera egenskaper som gör revisionsverket till en trovärdig aktör som ökar förtroendet. Dessa egenskaper är bland annat ämbetsverkets oavhängighet, ställning som en trovärdig sakkunnigorganisation och tillförlitlighet ur intressenternas synvinkel. Såväl medborgare, riksdagsledamöter som tjänstemän litar på ämbetsverket.
Orsaken till varför Statens revisionsverk åtnjuter ett stort förtroende är särskilt dess ställning som oavhängig aktör. Utifrån allt material som användes i undersökningen är revisionsverkets oavhängighet mycket god ur intressenternas synvinkel. Oavhängigheten minskar misstankarna om att revisionsverkets verksamhet är politiserad, och erbjuder revisionsverket en roll i att skapa förtroende mellan medborgarna och förvaltningen. Som det konstaterades i en intervju, fungerar Statens revisionsverk som ”plåtpolis” för förvaltningen och ser till att de skattemedel som medborgarna har betalat inte ska slösas bort.
Numera är expertis en globalt uppskattad egenskap. Experter och sakkunnigorganisationer är dagens elit. Den får diktera egna regler och standarder som till och med många stater iakttar. Om det politiska förtroendet vacklar innebär det till exempel att förtroendet för experter är större än för politiker.
I Finland har politiken och förvaltningen av hävd varit åtskilda och tjänstemännen betraktas framför allt som experter. Trots ett svagare politiskt förtroende är förtroendet för statliga institutioner i Finland ändå stort. I princip förhåller vi oss positiva till sakkunnigorganisationer – det är vanligare att lita på en institution än att inte.
Statens revisionsverk samlar in och tar fram information om statsförvaltningens verksamhet. Därför är revisionsverket en av de bästa experterna att utvärdera statsförvaltningens verksamhet som en helhet. Dessutom åtnjuter revisionsverket ett starkt förtroende bland sina intressenter. Statens revisionsverk är en trovärdig aktör eftersom revisionsverket informerar oss om politiska resultat och uppnådda mål. Med revisionsverkets information är det möjligt att upprätthålla en trovärdig offentlig förvaltning och därmed tron på en välfungerande demokrati.
Revisionsverkets nya strategi innefattar följande tre effektmål:
Statsfinanserna sköts effektivare
Tilliten till beslutsunderlaget förbättras
Förtroendet för att den finländska statsförvaltningen agerar öppet, effektivt och hållbart stärks.
Målen för strategin har ett starkt samband med att stärka det politiska förtroendet. Jag kan inte låta bli att se en stor potential för revisionsverket att lösa konflikter och minska onödiga misstankar som beror på brist på information. Revisionsverkets intressenter anser att revisionsverket är en pålitlig, trovärdig, oavhängig och kompetent organisation. Revisionsverket är förvaltningens samarbetspartner som bidrar till att öka ansvarstagandet och trovärdigheten i verksamheten. Det har en lika viktig roll som samarbetspartner till medborgarna. Utifrån revisionsverkets nya strategi är revisionsverket berett att arbeta för en starkare demokrati och ett starkare förtroende även i fortsättningen.
Skribent: Raakel Kumpunen