Publiceras 24.9.2025
Ägarstrategier per specialuppgiftsbolag
Syftet med revisionen är att bedöma hur ägarstyrningen av de statliga specialuppgiftsbolagen fungerar med tanke på såväl det ägarstrategiska arbetet och ägarstyrningsmålen som genomförandet av bolagens specialuppgift.
Publiceras 30.9.2025
Rätt till statsunderstöd
Syftet med revisionen är att kontrollera att mottagare av statsunderstöd eller annat stöd är berättigade till stöd. Ämnet anknyter till olika stödtyper: prövningsbaserade statsunderstöd, statsandelar och ersättningar. Ämnets statsfinansiella betydelse är nästan 2 miljarder euro per år.
Publiceras 3.11.2025
Utgiftsökningar i statsbudgeten under covid-19-pandemin
De finanspolitiska reglerna slopades som en följd av covid-19-pandemin och detta möjliggjorde historiskt stora utgiftsökningar i statsbudgeten. Målet för rapporten är att utvärdera finanspolitiken i Finland under covid-19-pandemin ur perspektivet för utgiftsbudgeteringen i statbudgeten. I rapporten beskrivs systematiskt inriktningen av utgiftsökningarna i statsbudgeten, ändringarna i budgeteringsprocessen och ökningen av outnyttjade anslag inom statsförvaltningen, som de ökade anslagen medförde.
Publiceras 8.11.2025
Uppbyggnad av prestationsförmågan i Försvarsmaktens utvecklingsprogram
Föremål för revisionen är uppbyggnaden av prestationsförmågan i Försvarsmaktens utvecklingsprogram. Revisionen gäller hanteringen av utvecklingsprogrammen, effektiviteten i de projekt som ingår i utvecklingsprogrammen samt budgetefterlevnaden.
Publiceras 20.11.2025
Klimatpolitikens kunskapsunderlag
Syftet med granskningen är att utreda ändamålsenligheten i samordningen av kunskapsunderlaget för det klimatpolitiska planeringssystemet som föreskrivs i klimatlagen samt kunskapsunderlagets öppenhet, tillräcklighet och aktualitet och de förutsättningar som det skapar för valet av kostnadseffektiva klimatåtgärder.
Publiceras 2.12.2025
Polisens tillståndsförvaltning
Syftet med revisionen är att utreda funktionen och effektiviteten hos polisens tillståndsförvaltning. Föremål för revisionen är Inrikesministeriet och Polisstyrelsen. Tillståndsförvaltningen granskas, eftersom olika riskområden har identifierats i dess verksamhet. Riskerna rör bland annat tillståndsförfarandenas smidighet och längd, tillståndsförvaltningens informationssystem, verksamhetens kostnadsmotsvarighet och verksamheten vid de ställen som beviljar tillstånd.
Publiceras 15.12.2025
Statens idrottsväsende
Föremål för revisionen är statens idrottsväsende. Målet för revisionen är att utreda hur väl den statliga idrottspolitikens styrstrukturer och i synnerhet finansieringssystemen under kapitel 29.90 i budgeten har främjat idrottspolitikens syften. Vid revisionen utreds om Undervisnings- och kulturministeriet har allokerat idrottsanslagen på ett ändamålsenligt, transparent och effektivt sätt, om de viktigaste statsunderstöden och statsandelarna är effektiva samt om ministeriet har budgeterat anslagen under kapitel 29.90 väl med tanke på genomförandet av riksdagens budgetmakt.
Publiceras 15.12.2025
Säkerställande av fungerande logistik- och transportkedjor
Syftet med revisionen är att utreda vilka statliga metoder för att säkerställa fungerande logistik- och transportkedjor som har haft önskad effekt och vad som behöver utvecklas. Vid revisionen utreds hur staten har kunnat påverka utvecklandet och utnyttjandet av styrkorna och möjligheterna i den logistiska verksamhetsmiljön i Finland samt riskernas storlek och hanteringen av dem. En effektiv logistik och fungerande transporter är förutsättningar för konkurrenskraften hos Finlands näringsliv och vårt lands försörjningsberedskap.
Publiceras 16.12.2025
Berättelse om tillsynen över valfinansieringen vid kommunalvalet 2025
Revisionsverket övervakar att alla redovisningsskyldiga redovisar sin valfinansiering enligt valfinansieringslagen. Redovisningsskyldiga vid kommunalval är de som valts till fullmäktigeledamöter och de som valts till ersättare. Syftet med tillsynen är att öka finansieringens transparens.
Publiceras 16.12.2025
Berättelse om tillsynen över valfinansieringen vid välfärdsområdesvalet 2025
Revisionsverket övervakar att alla redovisningsskyldiga redovisar sin valfinansiering enligt valfinansieringslagen. Redovisningsskyldiga vid välfärdsområdesval är de som valts till fullmäktigeledamöter och de som valts till ersättare. Syftet med tillsynen är att öka finansieringens transparens.
Publiceras 17.12.2025
Finansieringsbas för försörjningsberedskapen
Revisionen gäller upprätthållandet av finansieringsbasen för försörjningsberedskapssystemet. Målet är att säkerställa att det finns tillräckliga resurser och tillräcklig finansiering för att trygga kritisk produktion, tjänster och infrastruktur även i allvarliga störningssituationer och under undantagsförhållanden. Finansieringsbasen för försörjningsberedskapen inbegriper i synnerhet basfinansiering som stödjer sig på försörjningsberedskapsavgiften, men också intäkter från Försörjningsberedskapscentralens tillgångar samt åtgärder för att hantera finansieringsbehovet. Revisionen är aktuell, eftersom förändringarna i verksamhetsmiljön för den övergripande säkerheten har framhävt behovet av att trygga försörjningsberedskapen. Det väsentliga är bland annat att säkerställa den finansiering och de resurser som behövs för att upprätthålla kritiska funktioner.
Publiceras 17.12.2025
Rapport om övervakningen av finanspolitiken 2025
Revisionsverkets övervakning av finanspolitiken bedömer i sin rapport utvecklingen av ekonomin och de offentliga finanserna, iakttagandet av de finanspolitiska reglerna, hur målet att stärka de offentliga finanserna framskrider mot bakgrund av budgetpropositionen, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna, realismen i finansministeriets ekonomiska prognoser samt finanspolitikens dimensionering. Resultaten av övervakningen av finanspolitiken rapporteras två gånger om året, i juni och december.
Publiceras 19.12.2025
Välfärdsområdenas upphandlingar hos anknutna enheter
Det centrala syftet med revisionen är att utreda lagligheten i upphandlingar som välfärdsområdena genomför hos sina anknutna enheter samt bedöma ändamålsenligheten i styrningen, övervakningen och förvaltningen av anknutna enheter. Statens revisionsverk har beslutat att granska ärendet, eftersom utvecklingen av regleringen av upphandlingar hos anknutna enheter är ett aktuellt mål som ställts i regeringsprogrammet och eftersom det har upptäckts problem med lagligheten hos upphandlingar som välfärdsområdena genomför hos sina anknutna enheter.
Publiceras 6.2.2026
Mun- och tandvård – förebyggande mun- och tandvård för barn och unga i välfärdsområdena
Syftet med revisionen är att utreda hur de förebyggande mun- och tandvårdstjänsterna för barn och unga samt behoven av särskilt stöd och särskild vård förverkligas i välfärdsområdena. Förebyggande och tidigt ingripande är effektiva metoder för att sköta befolkningens mun- och tandhälsa, eftersom tidigt ingripande i problem med mun- och tandhälsan bidrar till att minska mer komplicerade och dyrare behandlingar. I och med inrättandet av välfärdsområdena har ansvaret för finansiering av de offentliga mun- och tandvårdstjänsterna huvudsakligen övergått till staten.
Publiceras 15.4.2026
Stöd för närståendevård för äldre
Syftet med revisionen är att bedöma om de ekonomiska målen för stödet för närståendevård för äldre har uppnåtts och om man har sett till att stödet och servicen för de som får närståendevård och för närståendevårdarna fungerar samt att närståendevården är attraktiv. Stöd för närståendevård är ett sätt att främja det social- och hälsovårdspolitiska målet att stödja äldre personers boende hemma. Målet för stödet för närståendevård är också kostnadsbesparingar antingen genom att dyrare vård- och omsorgstjänster, såsom dygnetruntvård och regelbunden hemvård, ersätts eller genom att behovet av dem förebyggs och senareläggs.
Publiceras 12.5.2026
Familjeledighetsreformen och multiprofessionell service och tidigt stöd för barn under skolåldern och familjer
I revisionen utvärderas hur målen i familjeledighetsreformen har uppnåtts och förutsättningarna för uppnåendet när det gäller familjeledighetssystemet. Dessutom utvärderas det sektorsövergripande samarbetets smidighet och genomförandet av förebyggande inom tjänsterna för barn under skolåldern och familjer och familjecenterverksamheten.
Publiceras 19.5.2026
Hållbart främjande av fiskerihushållningen
Vid revisionen utreds om Jord- och skogsbruksministeriet (JSM) samt fiskerimyndigheterna – som är verksamma vid närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och som lyder under ministeriet – har främjat en hållbar fiskerihushållning på ett verkningsfullt sätt. Dessutom utreds om förvaltningen genom sin styrning har strävat efter att säkerställa så goda förutsättningar som möjligt för en effektiv användning av statliga medel för detta ändamål. I Jord- och skogsbruksministeriets budget har under de senaste åren sammanlagt drygt 40–50 miljoner euro per år allokerats till fiskerihushållningen.
Publiceras 28.5.2026
Beredning och beslutsfattande i anslutning till Nato
Natomedlemskapet är en mycket viktig och ny form av internationellt samarbete för Finland och det påverkar statsfinanserna på ett betydande sätt. I början av medlemskapet är det motiverat att bedöma om det i statsrådet har skapats fungerande och ändamålsenliga förfaranden och strukturer för beredning och beslutsfattande i anslutning till Nato. Vid revisionen bedöms i synnerhet beredningen av Natoärenden och utformningen av Finlands ståndpunkt, påverkan i Natos strukturer, informationsförmedlingen och bedömningen och presentationen av de ekonomiska konsekvenserna.
Publiceras 29.5.2026
Mikrosimuleringsmodeller som används som grund för beslutsfattandet
I granskningen utreds om arbetet med att utveckla mikrosimuleringsmodeller fungerar och om det motsvarar användarnas behov. Dessutom utreds hur resultaten av mikrosimuleringsmodellerna utnyttjas i kunskapsunderlaget för beslutsfattandet inom finanspolitiken och om resultaten av mikrosimuleringsmodellerna har kommunicerats på ett transparent och begripligt sätt. Statsförvaltningen upprätthåller SISU- och HVSR-mikrosimuleringsmodellerna som används som en del av kunskapsunderlaget för beslutsfattandet inom finanspolitiken när man bedömer effekterna av lagändringar som gäller till exempel beskattning och social trygghet.
Publiceras 15.6.2026
Främjande av elleveranssäkerhet och elförsörjningsberedskap
Syftet med granskningen är att reda ut om främjandet av elleveranssäkerhet och elförsörjningsberedskap har samordnats effektivt. Elleveranssäkerheten består av överförings- och distributionsnätens leveranssäkerhet och tillräcklig energi och effekt. Syftet med elförsörjningsberedskapen är att trygga den nödvändiga elproduktionen och elinfrastrukturen. Granskningstemat är viktigt eftersom samhället är helt beroende av elektricitet. Tillgången till elektricitet är dessutom av stor betydelse för nationalekonomin och statsfinanserna och dess betydelse kommer att öka ytterligare i framtiden.