Sysselsättningspåverkande åtgärder bereds i flera ministerier, men det framkommer inte någon helhetsbild enligt vad Statens revisionsverk har funnit. Därför bör det tas fram en heltäckande bild av sysselsättningsåtgärderna och deras effekter på såväl de offentliga finanserna som på människors inkomster. En helhetsbild av olika sysselsättningsåtgärder skulle bidra till att de planerade åtgärderna blir mer ändamålsenliga och verkningsfulla.
Under statsminister Juha Sipiläs regeringsperiod var ökning av sysselsättningen en central metod för att balansera de offentliga finanserna. I revisionen granskade revisionsverket regeringen Sipiläs beredning av sysselsättningspolitiska åtgärder ur de offentliga finansernas perspektiv samt beredningen av sysselsättningsrelaterade finanspolitiska åtgärder.
Sysselsättningen påverkar de offentliga finanserna både direkt och indirekt. Den påverkar framförallt skatteinkomsterna och utgifterna för social trygghet. Den förra regeringsperiodens sysselsättningsåtgärder handlade i stor utsträckning om ekonomiska incitament: nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa och skattesänkningar. En del åtgärder, såsom förkortningen av arbetslöshetsdagpenningsperioden, gav direkta besparingar i de offentliga finanserna medan en del ökade de offentliga utgifterna. Ett exempel på ökning är att statens finansieringsandel i sjukvårdsförsäkringen höjdes från 44,9 till 67 procent genom konkurrenskraftsavtalet.
”Sysselsättningsåtgärder påverkar de offentliga finanserna mestadels indirekt och har ofta en fördröjd effekt. Därför vore det bra att utvärdera vilka balanseringsmål för de offentliga finanserna man kan koppla till sysselsättningspolitiken”, säger överrevisor Pälvi Polojärvi.
Sysselsättningsgraden säger inte allt om saldot i de offentliga finanserna
Sysselsättningsgraden säger inte allt om saldot i de offentliga finanserna: kvaliteten på sysselsättningen har betydelse när man bedömer dess effekt på de offentliga finanserna.
”Deltidsarbete eller arbete som ger otillräcklig utkomst balanserar inte de offentliga finanserna lika bra som ett heltidsarbete där inkomstnivån är hög. Intaget av skatt på förvärvsinkomster påverkas av lönenivån och lönesumman likaväl som av antalet sysselsatta”, påpekar Polojärvi.
Under statsminister Sipiläs regeringsperiod vidtogs flera olika åtgärder med sikte på att förbättra sysselsättningen. Det har inte varit möjligt att utvärdera deras effekter på ett tillförlitligt sätt i efterhand då det samtidigt gjordes flera förändringar som berörde alla överlag.
”Det är viktigt att få kunskap om vilken effekt sysselsättningsåtgärder har för att kunna jämföra åtgärdernas kostnader med deras nyttor. Därför bör efterhandsutvärdering av åtgärderna möjliggöras.”
Revisionsverket rekommenderar att finansministeriet i samarbete med arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet regelbundet publicerar en sammanfattning av åtgärder som vidtagits för att uppnå sysselsättningsgradsmålet. Syftet är att sammanställa sysselsättningsåtgärderna och bedömningarna av deras kostnader samt effekter på sysselsättningen och inkomsterna.
Ta del av publikationen: Samordning av finanspolitiken och sysselsättningspolitiken
Tilläggsuppgifter
