Fler avlägger examen och färre hoppar av yrkesinriktade utbildningar, men detta är inte så mycket en effekt av enskilda utvecklingsprojekt utan beror mer på bl.a. den allmänna ekonomiska utvecklingen och förändringar i utkomstskyddet för arbetslösa. De flesta av utvecklingsprojekten är små och deras resultat är svårbedömda.
Statens revisionsverk (VTV) har bedömt planeringen, genomförandet och resultatuppföljningen av utvecklingsprojekt inom yrkesinriktad utbildning. Utvecklingen av den yrkesinriktade utbildningen är baserad på riktlinjerna i regeringsprogrammet. Undervisnings- och kulturministeriet ansvarar för genomförandet av dem och Utbildningsstyrelsen för det praktiska utvecklingsarbetet.
Enligt VTV:s granskning bör man i planeringen av utvecklingsprojekten rikta uppmärksamhet på bland annat gemensamma mål och åtgärder, projektens omfattning och senare utvärdering. Programmet för effektivisering av genomströmningen inom yrkesutbildningen 2011–2015 granskades som ett exempelfall i fråga om effekterna. Det var ett mångårigt utvecklingsprojekt med målet att få de studerande att slutföra sina studier inom den utsatta tiden på tre år. Projektet var ovanligt eftersom det var både längre och mer omfattande än tidigare utvecklingsprojekt: över 80 procent av alla studerande inom den yrkesinriktade utbildningen studerade vid läroanstalter som deltog i programmet.
“Fler avlade examen inom utsatt tid och avhoppen minskade vid de läroanstalter som deltog i programmet liksom vid referensläroanstalterna. Sannolika orsaker till utvecklingen är bland annat den utdragna lågkonjunktur vi hade och försämrade villkor i utkomstskyddet för unga arbetslösa, vilket motiverat till att slutföra studierna”, säger Ville Vehkasalo, ledande effektivitetsrevisor på VTV.
VTV bedömde effekterna av effektiviseringsprogrammet utifrån ett omfattande registerunderlag med cirka 12 000 slumpvis utvalda studerande från läroanstalter som deltog i programmet och 12 000 studerande från referensläroanstalter. Programmet kostade 16 miljoner euro, men räknat per studerande var satsningen liten. De mätbara effekterna uteblev kanske just därför att åtgärden fördelades på en så stor grupp av studerande.
Slutsatser om utvecklingen av den yrkesinriktade utbildningen kan inte dras utifrån ett enskilt program. Merparten av de utvecklingsprojekt för den yrkesinriktade utbildningen som Undervisningsstyrelsen finansierar är relativt små och kortvariga, och understöd till dem behöver sökas årligen. Resultatuppföljningen består vanligtvis av slutrapporter från projektledarna och det är svårt att bedöma resultaten utifrån dem.
“Det bör övervägas om man i utvecklingen av den yrkesinriktade utbildningen ska övergå till mer omfattande och längre projekt, vilkas resultat kan bedömas tillförlitligt. Val- och regeringsperioden skulle kunna vara en naturlig tidsperiod. Samtidigt är det också motiverat att avgränsa åtgärderna och fokusera på vissa grupper av studerande så att man satsar tillräckligt mycket per studerande och kan uppnå de eftersträvade målen”, säger Vehkasalo.
Tilläggsuppgifter
Tanja Kirjavainen
Ledande effektivitetsrevisor
Revision
