Klienternas barn ska inte glömmas inom mentalvårdstjänster – ett tidigt stöd skulle minska samhällets kostnader

I en färsk granskning utredde Statens revisionsverk hur bra barn hade beaktats inom mentalvårdstjänster för vuxna. Granskningsmaterialet utgjordes av intervjuer på vuxenpsykiatriska polikliniker, vid hälsovårdscentraler och inom företagshälsovården och en enkät riktad till enheter för vuxenpsykiatri.

”Då familjen erbjuds stöd i tid minskar familjens tjänstebehov. På så sätt skulle ett så tidigt stöd som möjligt minska samhällets helhetskostnader för familjen”, säger Sari Hanhinen, ledande effektivitetsrevisor på Statens revisionsverk.

Bäst fungerar samarbetet mellan vuxenpsykiatri och social- och hälsovårdstjänster för barn när vuxenpsykiatrin och barnskyddet ligger fysiskt nära varandra. Vid hälsovårdscentralerna är samarbetet med barnskyddet eller övriga barntjänster mycket mindre omfattande. Vårdkedjor är ett bra sätt att komma överens om hur samarbetet ska genomföras.

Psykiatrisk vård tillhandahålls numera allt oftare som öppen vård. Ur barnfamiljernas synpunkt tas familjens helhetssituation då bättre i beaktande. Så är inte alltid fallet vid anstaltsvård, där klientens akuta situation lätt står i fokus. Den omständigheten att öppen vård har blivit allt allmännare har dock lett till att patienter som är i allt sämre skick vårdas hemma. Ur barnfamiljernas synpunkt vore det motiverat att samtidigt som öppen vård erbjuds oftare, erbjuds även mer stöd i hemmet eller familjens helhetssituation skulle tas i beaktande inom tjänsterna.

”Det räcker inte enbart med gemensamma informationssystem, utan det behövs även andra åtgärder som stödjer samarbetet. Det är särskilt viktigt att se till att förbindelserna mellan vuxenpsykiatri och barnskydd är smidiga. När vårdkedjor planeras för mentalvårdstjänster, bör landskapen eftersträva tydliga och allt mer enhetliga vårdkedjor så att en kartläggning av barns situation och en eventuell vårdhänvisning också tas i beaktande inom tjänster för vuxna”, konstaterar Hanhinen.

Beaktande av barn inom mentalvårdstjänster för vuxna påverkar statsfinanserna betydligt. Psykiska störningar och beteendestörningar är den huvudsakliga orsaken till varför finländska ungdomar går i invalidpension. År 2016 uppgick invalidpensionsutgifterna till följd av psykiska störningar till 736 miljoner euro, vilket var 38 procent av de totala invalidpensionsutgifterna.

Läs mer

kategorier