Statens revisionsverk betonar att de statsekonomiska ramarna måste följas. Revisionsverket granskade hur väl ramsystemet fungerar samt publicerade bedömningen av finanspolitikens övervakning för den här våren.
År 2020 avstod regeringen helt från sin utgiftsram för valperioden på grund av coronakrisen. I år återgick regeringen till ramarna, men det ingick många undantag i dem. Dessutom höjde regeringen ramnivån för de kommande åren, dvs. 2022 och 2023, under vårens halvtidsöversyn.
Regeringens omfattande undantag och ändringar i statens utgiftsram kommer sannolikt att sträcka sig till tiden efter coronapandemin. Revisionsverket anser att det här försämrar ramsystemets trovärdighet och att systemets betydelse som en begränsande faktor till statens utgiftsökning kan undergrävas.
”Halvtidsöversynens beslut kan leda till att man även senare avviker från ramnivån utan påföljder och att man inte håller fast vid den utgiftsnivå som man kommit överens om i regeringsprogrammet. Det här utgör en risk för den långsiktiga och förutsägbara beslutskulturen, som Finlands rykte som en pålitlig aktör med förmåga att fatta beslut grundar sig på”, säger Sini Salmi, överrevisor vid revisionsverket.
Revisionsverket granskade utgiftsramarna 2003–2020, då systemet användes i sin nuvarande form. Utöver revisionen publicerade revisionsverket sin varje vår återkommande bedömning av övervakningen av finanspolitiken. Revisionsverket anser att statsekonomins ramsystem är ett nödvändigt finanspolitiskt redskap. Systemet har i huvudsak fungerat bra och det är viktigt att förbinda sig till det även i fortsättningen. Ramsystemet lämpar sig väl för prioritering vid utgiftsbeslut och för planering av hur utgifterna allokeras under en valperiod.
”De reella utgifterna i statsbudgeten har ökat, men i förhållande till BNP har de hållit sig på en rätt stabil nivå. Ramsystemet verkar alltså begränsa utgiftsökningen, men systemets svaghet är att det inte beaktar förhållandet mellan inkomster och utgifter. Obalansen mellan inkomster och utgifter har lett till underskott även under högkonjunktur, och statsskulden i förhållande till BNP har ökat betydligt under 2010-talet”, säger Salmi.
Stabiliseringen av den offentliga skuldkvoten bör säkerställas
Efter undantagsåret 2020 återinförde regeringen i maj de lagstadgade målen i planen för de offentliga finanserna, som gäller utvecklingen av den offentliga ekonomin under de närmaste åren. Målen är vida, men de följer lagstiftningen, eftersom Finlands läge per definition fortfarande är exceptionellt enligt EU:s bestämmelser.
”På grund av att de lagstadgade målen är vida, är det särskilt viktigt att målet med att bryta ökning i den offentliga skuldkvoten i regeringens hållbarhetskarta uppfylls. Det är nyttigt att kartan innehåller olika scenarier för skuldkvotens utveckling. Det här avspeglar osäkerheten i skuldprognosen och konsekvenserna av olika politiska alternativ ”, säger Mika Sainio, ledande finanspolitikrevisor.
Den finanspolitiska övervakningen vid revisionsverket betonar att finanspolitiken borde beakta konjunkturläget. Genom att jämna ut konjunkturerna kan man under goda tider samla ekonomiska buffertar. Konjunkturindikatorn, som Revisionsverkets finanspolitiska övervakning producerar, pekar på en stark återhämtning våren 2021. Gå till revisionsverkets webbplats för att se den månatligen uppdaterade konjunkturindikatorn och dess bakomliggande färgdiagram över konjunkturläget.
Läs publikationerna:
Det statsfinansiella ramsystemets effektivitet
En svensk översättning av sammanfattningen av bedömningen av övervakningen av finanspolitiken kommer att publiceras senare.
Mer information om granskningen av ramsystemet:
Sini Salmi, överrevisor
Tfn 050 574 0191
förnamn.efternamn@vtv.fi
Mer information om bedömningen av övervakningen av finanspolitiken:
Mika Sainio, ledande finanspolitikrevisor
Tfn 050 598 6768
förnamn.efternamn@vtv.fi