Trots de extra säkerhetspolitiska utgifterna måste den växande skuldkvoten stabiliseras

Kriget i Ukraina har i stor omfattning påverkat skötseln av de offentliga finanserna.

Det osäkra säkerhetspolitiska läget återspeglas också i den finanspolitiska övervakningens bedömning av finanspolitiken, som Statens revisionsverk publicerat idag. I bedömningen behandlas bland annat regeringens plan för de offentliga finanserna och finansministeriets ekonomiska prognos.

Rysslands attack mot Ukraina har på många sätt påverkat skötseln av de offentliga finanserna. När planen för de offentliga finanserna för 2023–2026 utarbetades, beslutade regeringen om betydande extra utgifter till följd av det säkerhetspolitiska läget.

“De undantag som gjorts under regeringsperioden har ökat ramutgifterna med sammanlagt cirka 17 miljarder euro. Det säkerhetspolitiska undantaget svarar för cirka fyra miljarder av detta belopp. Det har varit motiverat att avvika från ramen på grund av det säkerhetspolitiska läget. Undantaget omfattar dock många typer av utgifter, från grön övergång till kompensation för prisstegringen”, säger överrevisor Sini Salmi.

I planen för de offentliga finanserna överförde regeringen också finansieringen av Veikkaus förmånstagare till den statliga utgiftsramen. För detta ändamål höjdes ramen för 2023 utifrån den parlamentariskt fastställda finansieringsmodellen med sammanlagt 990 miljoner euro. Enligt ramregeln borde ramen dock ha höjts endast med ett belopp som motsvarar Veikkaus intäktsföring, dvs. cirka 762 miljoner euro. Dessutom uppstod extra handlingsutrymme i ramen för 2023, eftersom en del av utgifterna för Veikkaus förmånstagare hade överförts till ramen redan tidigare.

“Överföringen av Veikkaus finansiering till ramen har gjorts på ett sätt som bryter mot principerna i utgiftsramsystemet. Enligt ramregeln hör dock utgifterna för Veikkaus förmånstagare till ramen. Beslutet är således korrekt med tanke på helheten, även om genomförandet stred mot ramprinciperna”, konstaterar Salmi.

Skuldhållbarheten på längre sikt får inte glömmas bort

I det finanspolitiska beslutsfattandet är det viktigt att sörja för skuldhållbarheten på längre sikt. Enligt Statens revisionsverks ekonomer bör regeringen så snart som möjligt uppdatera sin så kallade färdplan för hållbarhet, där målet är att bromsa ökningen av den offentliga skulden i förhållande till BNP.

“Den långsiktiga balansen mellan utgifterna och inkomsterna i de offentliga finanserna bör förbättras. Det är viktigt att man i besluten för att stärka de offentliga finanserna bedömer den offentliga ekonomin som helhet utan att glömma de strukturella besluten för att främja den ekonomiska tillväxten”, säger Arto Kokkinen, senior ekonom vid Statens revisionsverk.

Enligt Kokkinen vore det bra om regeringen hade aktuella och heltäckande uppgifter om utgiftsstrukturen samt om beskattningsstrukturen och andra inkomststrukturer, så att beslut om offentliga utgifter och inkomster skulle kunna fattas så förnuftigt som möjligt med tanke på den ekonomiska tillväxten och välfärden. Enligt Kokkinen ska regeringen vid behov sköta kompletteringarna till exempel genom utgiftskartläggningar.

En svensk översättning av sammanfattningen av bedömningen kommer att publiceras senare.

Läs den senaste publikationen på finska:

Finanssipolitiikan valvonnan arvio, kevät 2022

kategorier