Gruvdriften samt industrin och tjänsterna i anslutning till den har en påtaglig betydelse för samhällsekonomin och statsekonomin. Att ta hänsyn till ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är en förutsättning för framgångsrik gruvdrift i Finland.
Statens revisionsverk har sammanställt en översikt över gruvdriften och gruvpolitiken i Finland, samt över pågående författningsreformer.
Myndigheterna har en betydande ställning som reglerande myndighet, tillståndsmyndighet och informationsproducent i fråga om gruvdriften. Dessutom finansieras gruvdriftsrelaterad forskning och utveckling med offentliga medel. I och med Finlands Malmförädling Ab, som utvecklar värdekedjor för elbilsbatterier, har staten på nytt blivit en betydande ägare inom gruvindustrin.
Erfarenheterna av nätverket för hållbar gruvverksamhet, som grundar sig på självreglering inom gruvbranschen, och det ansvarssystem för gruvor som nätverket utvecklat, har i regel varit positiva. En uppdatering av de nationella strategierna och åtgärdsprogrammen för gruv- och mineralpolitiken bör övervägas, samtidigt som strategierna, programmen och olika EU-strategier borde samordnas på ett tydligare sätt än i dag.
Gruvdriftens lösningar inom cirkulär ekonomi har hitintills närmast handlat om enskilda försök. Lösningar av den här typen kan till exempel gå ut på återanvändning av material, utnyttjande av biprodukter eller förlängning av livscykler inom gruvinfrastrukturen. Nya försök kunde till exempel främjas genom pilotprojekt med nya lösningar, offentlig upphandling och genom produktifiering av material.
I samband med den pågående reformen av gruvlagen har man för avsikt att främja sådana handlingsmodeller som gruvaktörerna kan använda sig av för att bli accepterade av lokalsamhället, dvs. få så kallad social koncession.
Flera olika regleringsreformer med anknytning till miljöansvar inom gruvdriften pågår för närvarande. Dessa reformer kan minska statens ekonomiska ansvar när en upphovsman inte kan betala för att problem åtgärdas.