Finlands internationella klimatfinansiering utökas i enlighet med regeringsprogrammet. Utrikesministeriet saknar dock en offentlig plan för den utökade finansieringens allokeringar och mål. Det är svårt att få en helhetsbild av finansieringens effektivitet, eftersom utrikesministeriets rapportering om den är knapp.
Statens revisionsverk har bedömt hur goda förutsättningar styrningen av den finska internationella klimatfinansieringen har skapat för dess effektivitet. Åren 2017–2019 uppgick Finlands klimatfinansiering till cirka 47–147 miljoner euro och dess andel av hela utvecklingssamarbetet uppgick till cirka 6–15 procent. Den nuvarande regeringen har dragit upp riktlinjer för att utöka den finska klimatfinansieringen och eftersträva att den fördelar sig jämnt mellan begränsningen av och anpassningen till klimatförändringen.
Revisionsverket rekommenderar att utrikesministeriet
utarbetar en offentlig plan över hur den utökar och allokerar Finlands internationella klimatfinansiering under regeringsperioden
redogör för valen, prioriteringarna och påverkansmålen i planen
motiverar sina beslut om klimatfinansieringen även med hänvisning till klimatresultatet och
säkerställer att resultaten av finansieringen följs upp, statistikförs och rapporteras så systematiskt och enhetligt som möjligt.
Utrikesministeriet har planerat tillväxtmålen för klimatfinansieringen internt, men finansieringens penningmässiga målnivå eller andra strategiska mål har inte fastställts offentligt. Offentlig planering och motivering av gjorda val vore viktigt bland annat för att utrikesministeriets möjligheter att övervaka finansieringsinstrumenten varierar. Med hjälp av finansieringsinstrumenten är det möjligt att förverkliga målen för Finlands utvecklingspolitik på olika sätt.
Vid ministeriet har man tolkat OECD:s utvecklingssamarbetskommittés riktlinjer för användningen av kvalitativa indikatorer på olika sätt, och därför är statistikföringen och rapporteringen inte tillförlitlig i alla avseenden. Ministeriet borde ha tillgång till så systematisk och enhetlig information som möjligt om resultaten av alla klimatåtgärder som genomförts via olika finansiella instrument och organisationer. Även andra länder står inför samma utmaning när det gäller mätning och rapportering av effektiviteten.
Finland har i Parisavtalet tillsammans med andra industriländer förbundit sig att finansiera åtgärder i utvecklingsländer både för begränsning av och anpassning till klimatförändringen. Enligt det beslutet från partsmötet som kompletterade avtalet ska de utvecklade ländernas gemensamma finansieringsskyldighet på 100 miljarder dollar per år gälla fram till 2025. Före det ska man komma överens om ett nytt, större mål för klimatfinansieringen.