Samarbetet inom riskhantering bör ökas

Skriv ut sidan

Statens revisionsverk och riskhanteringsföreningen Suomen Riskienhallintayhdistys ry (SRHY) arrangerade seminariet Kohti dynaamista riskienhallintaa – Mot en dynamisk riskhantering den 7 februari. På Lilla parlamentet samlades närmare 70 riskhanteringsexperter från både den privata sektorn och den offentliga sektorn.

Lassi Väisänen, verksamhetsledare för SRHY ry, sade att det inte enbart finns skillnader i riskhanteringen mellan dessa sektorer utan även likheter.

“Samma megatrender påverkar båda sektorerna. Vi bör till exempel dela metodkompetens och fortsätta den gemensamma diskussionen om riskhanteringen”, sade Väisänen.

Tytti Yli-Viikari, generaldirektör för Statens revisionsverk, konstaterade att revisionsområdet genomgår en stor förändring.

“Redan nu utförs arbete som inte existerade för 10–15 år. Vi har därför ett stort behov av kompetensutveckling.”

Det okända bör identifieras

I ett land realiseras två stora risker under ett kvartssekel, berättade Sami Yläoutinen, Finansministeriets finanspolitiska samordnare. Kostnaden för att dessa oväntade risker realiseras är i snitt sex procent av BNP. Därför är det viktigt att ha beredskap mot störningar under så kallade normala förhållanden.

“De mest allvarliga hoten är sådana som vi inte ens kan identifiera. Vi bör försöka göra sådana okända hot till kända hot”, sade Yläoutinen.

Numera tar FM fram en årlig risköversikt och försöker göra informationen mer transparent och lättillgänglig.

“I Finland är förvaltningen av de offentliga finanserna i regel god. Vi har ett välfungerande ramsystem och det politiska engagemanget är starkt”, konstaterade Yläoutinen.

Ett riskhanteringsperspektiv behövs vid beslutsfattande

I en granskning i fjol upptäckte revisionsverket att de statliga ämbetsverken saknar ett tillräckligt hög beredskap mot störningar under så kallade normala förhållanden. I dag är riskerna inte heller specifika för enskilda ämbetsverk utan de är tväradministrativa.

“I en förändrad värld är inte ens en bra risk- och kontinuitetshantering vid enskilda ämbetsverk tillräcklig. Det är inte heller möjligt eller ekonomiskt ändamålsenligt för ett enskilt ämbetsverk att hantera risker”, konstaterade ledande effektivitetsrevisor Juha Niemelä på seminariet.

Därför har Statens revisionsverk rekommenderat att det under ledning av statsrådet skulle inledas en utredning av behovet av att utvidga risk- och kontinuitetshanteringen till förvaltningsområdes- eller statsrådsnivån.

“Det är viktigt att Statens revisionsverk lyfter fram riskhanteringsperspektivet vid beslutsfattande”, sade Vesa Koivunen.

Med anledning av detta har riksdagen genom ett betänkande den 21 februari krävt att regeringen genast skulle vidta åtgärder för att förbättra statens riskhantering och för att fastställa ansvarsförhållanden.