Statens revisionsverks årsberättelse till riksdagen 2014

I årsberättelsen framgår slutsatser från revisionerna och sammanfattande information om de viktigaste observationerna i revisionerna. Dessutom utvärderas till vilka åtgärder riksdagens ställningstagande på basis av revisionsutskottets betänkanden har lett. I berättelsen ingår även en översikt av revisionsverkets verksamhet och dess effekter under finansåret 2013.

Huvudsakligt innehåll

I statens revisionsverks årsberättelse till 2014 års riksdag betonas två teman: förutsättningar för verkställande av regeringens strukturpolitiska program och god förvaltning.

Trots att revisionsverket utifrån revisonerna ännu inte i detta skede kan rapportera vare sig om verkställandet av det strukturpolitiska programmet eller om måluppfyllelsen, har revisionsverket dock strävat efter att utvärdera förutsättningarna för verkställande av programmet.

God förvaltning stöder en resultatrik och effektiv verksamhet och främjar på så sätt verkställandet av det strukturpolitiska programmet.

Förutsättningar för verkställande av det strukturpolitiska programmet

Utifrån revisionerna är de åtgärder som presenteras i avsnittet Arbetsmarknad och arbetskarriärer i det strukturpolitiska programmet motiverade och genomförbara, men de begränsade metoderna för genomförandet gör det svårare att uppnå vissa av målen. När den ekonomiska utvecklingen är svag betonas betydelsen av åtgärder som påverkar arbetsmarknadens struktur.

Finlands insatser i utvecklingen av immateriellt kapital har på ett ensidigare sätt riktats till den traditionella forskningen och utvecklingen (FoU) jämfört med andra länder. Närmare hälften av statens FoU-finansiering, omkring 900 miljoner euro, hänförs till allmänt främjande av vetenskaplig forskning, främst till universiteten och Finlands Akademi. Även om finansieringsmodellerna har utvecklats, tar modellerna inte i tillräcklig omfattning hänsyn till hur forskningsrön kan utnyttjas i exempelvis samarbetet med företag.

God förvaltning

Förutsättningar för goda resultat i en offentlig verksamhet är målinriktad ledning och effektiv styrning av verksamheten.

Styrningssystemen på förvaltningsområdena är totalt sett på rimligt hög nivå. Vid upprättandet av förvaltningsområdenas strategier bör likväl ekonomiska analyser användas i en större utsträckning. Dessutom bör strategierna ha en tydlig koppling till ekonomiplaneringen. Å andra sidan bör antalet strategier granskas kritiskt och särskild uppmärksamhet fästas vid genomförandet av strategierna. Vad lämnandet av riktiga och tillräckliga uppgifter om den funktionella effektiviteten i bokföringsenheternas bokslut angår har situationen på senare år utvecklats i bättre riktning. Uppgifternas allmänna användbarhet kan likväl förbättras genom att de uppgifter som presenteras om den funktionella effektiviteten och framställningen av dessa uppgifter görs enhetliga och klarare.

Bedömningen av hur resultatstyrningen fungerar görs genom granskning av täckningsgraden för de av ministerierna uppställda målen för lönsamheten och de uppgifter om lönsamheten som bokföringsenheterna har lämnat i sina verksamhetsberättelser. Enligt revisionen fungerar resultatstyrningen betraktad på detta sätt i ungefär varannan bokföringsenhet. Andelen bokföringsenheter som styrs med tillräckliga lönsamhetsmål och som rapporterar riktiga och tillräckliga uppgifter är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare år.

Statens revisionsverk har utvärderat författningsberedningen på kommunikationsministeriet, utrikesministeriet och finansministeriet. Med stöd av revisionerna kan man dra slutsatser om hur ledningen och styrningen genom bestämmelser bör ske i statsrådet överlag.

Flera av revisionerna innehåller kritiska observationer om lagarnas konsekvensbedömningar. Revisionsverket har flera gånger rekommenderat att statsrådet inrättar en enhet som ska övervaka kvaliteten på konsekvensbedömningarna.

Vid författningsberedningen har stödet för sysselsättning och lönsamhet konkretiserats som olika slags statsstöd och skattesänkningar. Flera av dessa lagändringar har haft stora ekonomiska effekter. I årsberättelsen har uppmärksamhet fästs vid utvärdering av stimulansåtgärdernas effekter och kostnadseffektivitet i efterhand.

Uppfattningen om de fördelar som exportfinansieringen medför har inte grundat sig på en tillräckligt omfattande information. Eftersom statens ansvarsstock är stor och kommer att öka ytterligare, är det motiverat att få mer övertygande information om de statsekonomiska fördelarna med exportfinansieringen.

Revisionsverksamhetens effekter

Revisionsverkets verkningar uppstår i betydande omfattning genom förebyggande och ansvarsutkrävande effekt av revisionsverksamheten och tillsynen. Revisionsverket uppföljer och utvärderar dock även hur riksdagens ställningstaganden och de vid revisionerna framförda ställningstagandena har förverkligats.

I årsberättelsen har uppmärksamhet fästs vid att regeringen inte i sin årsberättelse har rapporterat om skattefelet och skatteresterna på det sätt som riksdagen har förutsatt.

Som en del av revisionsverksamheten följer revisionsverket upp hur de vid effektivitetsrevisionerna framförda ställningstagandena har förverkligats. Trots att rekommendationerna har förverkligats bra i internationell jämförelse har nivån sjunkit. I synnerhet rekommendationerna angående beslutsfattandets faktaunderlag har förverkligats i mindre mån och i långsam takt.

 

kategorier

URN

URN:NBN: VTV-B182014RD