Myndighetsfusioner inom statsförvaltningen kräver bättre beredning, konkreta mål samt bedömning och uppföljning av de ekonomiska effekterna. Syftet med fusioner är att effektivisera och utveckla myndigheternas verksamhet, men organisationerna förändras nödvändigtvis inte nämnvärt efter fusionerna.
Statens revisionsverk granskade om statsförvaltningens styrsystem gör det möjligt för fusionerande organisationer att fungera resultatrikt och verkningsfullt och om organisationsreformerna når de uppställda målen. Som exempel på myndighetsfusioner användes två fusioner som gjorts den senaste tiden: inrättandet av Konkurrens- och konsumentverket 2013 och inrättandet av Livsmedelsverket 2019.
Staten har inte haft någon gemensam princip eller anvisning för myndighetsreformer som skulle styra granskningen av reformerna med tanke på ämbetsverken och strukturen som helhet. Staten har inte heller några separata anvisningar eller någon gemensam praxis som skulle styra bedömningen av behovet av strukturförändringar liknande myndighetsfusioner, eller beredningen, genomförandet och uppföljningen av förändringarna. Vid tidpunkten för de reformer som behandlades vid denna revision fanns ännu inga sådana anvisningar. Finansministeriet gav dock en rekommendation i december 2021 om de principer som ämbetsverken ska följa vid organiseringen av statsförvaltningens funktioner.
Förutsättningen för att fusioner ska kunna följas upp är att målen för dem är tillräckligt konkreta och att det finns processer och någon form av framgångskriterier eller indikatorer för att följa upp genomförandet och effekterna av dem. Därför bör behovet av uppföljning beaktas redan när en fusion planeras. Vid revisionen observerades att ämbetsverkens ledningsuppgifter och ledningssystem i fråga om organisering och skötsel av kärnuppgifterna i stor utsträckning följer motsvarande uppgifter och system i de tidigare ämbetsverken.
Konkurrensverket och konsumentverket slogs samman 2013 till Konkurrens- och konsumentverket, som fungerar inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Livsmedelsverket grundades 2019 inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde genom att Landsbygdsverket och Livsmedelssäkerhetsverket slogs samman. Vid fusionen överfördes dessutom informationsförvaltningstjänster från Lantmäteriverkets it-servicecentral och tillsynsuppgifter gällande användningen av växtskyddsmedel från Säkerhets- och kemikalieverket till Livsmedelsverket.
Nivån på bedömningen i beredningsskedet av de ekonomiska, digitala och övriga effekterna av de fusioner som gav upphov till Konkurrens- och konsumentverket och Livsmedelsverket var väldigt allmän eller till och med svag. Inga egentliga ekonomiska bedömningar eller andra konsekvensbedömningar gjordes. Som grund för organisationsförändringarna utarbetades i snabb takt endast koncisa bakgrundsutredningar om de eventuella fördelarna med sammanslagningarna av ämbetsverken och i fråga om Livsmedelsverket även om riskerna.
Konkurrens- och konsumentverkets och Livsmedelsverkets resultatstyrning har genomgått en förändring från en detaljerad styrning till en mer omfattande och mer strategisk styrning på högre nivå. Myndighetsfusionernas effekt på resultatstyrningen har dock varit liten. Både resultatmålen och organiseringen av resultatstyrningen har i hög grad varit likadana som före fusionerna, även om man i resultatmålen har övergått till en mer strategisk nivå. Fusionernas effekter på resultatet av ämbetsverkens verksamhet kan inte bedömas direkt, eftersom man i deras resultatavtal inte har fastställt särskilda mål och indikatorer utifrån vilka effekterna skulle ha följts upp. Därför kan reformens effekter på verksamhetens resultat inte bedömas direkt. I kommande myndighetsfusioner bör resultatindikatorer och effektbedömning med koppling till fusionernas syften införas.
Tilläggsuppgifter
