Statens revisionsverks årsberättelse om sin verksamhet till 2015 års riksdag

Huvudsakligt innehåll

I statens revisionsverks årsberättelse till 2015 års riksdag betonas två teman: förvaltningens förmåga att verkställa strukturpolitiska reformer och integration i samhället. I berättelsen har revisionsverket särskilt utvärderat förvaltningens förmåga att använda ICT för att öka produktiviteten. Förvaltningens verkställighetsförmåga har utvärderats utifrån hur bra besluten har beretts, genomförandet av besluten följts upp och målen uppnåtts. Revisionsverkets huvudbudskap är att verkställighetsförmågan i fråga om beslut och färdigheterna att förnyas bör stärkas på ett systematiskt sätt. Detta förutsätter bland annat prioritering av mål och utveckling av ledarskap.

Verkställighetsförmåga vid strukturpolitiska reformer

I och med att de ekonomiska resurserna blir allt knappare krävs det att riksdagen fattar ännu tydligare beslut om vilka åtgärder som i första hand ska vidtas och vilka effekter åtgärderna ska ha. För närvarande är förvaltningens verkställighetsförmåga svag eftersom antalet åtgärder som eftersträvas är för stort. För att verkställighetsförmågan ska bli bättre är det också viktigt att fastställa på vilket sätt det målsatta tillståndet ska nås och att säkerställa uppföljning och bedömning av framstegen.

Att resultatredovisningen har ordnats är en förutsättning för ledarskap och för att i synnerhet uppgifter om det funktionella resultatet ska kunna lämnas i bokslutet. Tydliga och enhetliga budgeteringsförfaranden stöder en produktiv ekonomiförvaltning. De målsättningar och uppgifter som gäller lönsamheten och produktiviteten är en central del av en fungerande resultatstyrning. De ger oberoende av styrningssystemet också grundvalen för en bedömning av verkningar, serviceförmågan och den funktionella effektiviteten som helhet. Förbättring av produktiviteten genom digitalisering har varit en av målsättningarna redan under lång tid. Resultaten har dessvärre varit mindre än målsättningarna och vad man hoppats på. Det har inte alltid ens varit möjligt att i efterhand försäkra sig om vilka faktorer målen för utvecklingsåtgärderna och de förväntade kostnaderna och kostnads- och produktivitetsfördelarna har grundat sig på.

Utvecklingen av elektroniska tjänster och datasystem i statens verksamhet är ofta separata från det övriga, och utvecklingsarbetet har fokuserat alltför mycket på tekniken. För att produktivitetsmålen ska kunna uppnås, krävs det på statsnivå målmedvetet ledarskap och aktiv styrning. Vid utvecklingen av elektroniska tjänster och datasystem bör processer och arbetssätt, samt vid behov lagstiftningen, förnyas tillräckligt för att produktivitetsmålen ska kunna uppnås.

Integration i samhället

Antalet personer som lever i risk för fattigdom och utslagning i Finland har ökat. Cirka en kvarts miljon finländare är helt beroende av grundtryggheten. Risken för utslagning är särskilt stor bland arbetslösa ungdomar och en del av invandrarna. Arbetslöshetsgraden för invandrare är tre gånger större än för hela befolkningen. Utslagningen och arbetslösheten orsakar miljardkostnader i nationalekonomin. Utslagningsrisken kan minska genom effektiva sysselsättnings-och integrationsåtgärder. När verksamheter utvecklas och personliga tjänster ersätts med elektroniska tjänster, ska man framför allt säkerställa tjänsterna för de som löper en större risk för utslagning. Särskilt unga och invandrare behöver personliga tjänster.

Revisionsverksamhetens effekter och bedömning av verkställandet av riksdagens ställningstaganden

I årsberättelsen har uppmärksamhet tidigare fästs vid att regeringen inte har rapporterat om skattefelet och skatteresterna på det sätt som riksdagen har förutsatt. Nu innehåller regeringens årsberättelse uppskattningar enbart för några enskilda skatteslag. Arbetet med att sammanställa uppskattningar av skattefelet pågår fortfarande och regeringen har inte i sin årsberättelse rapporterat på det sätt som riksdagen har förutsatt.