Statens revisionsverks årsberättelse till riksdagen 2017

I årsberättelsen framgår slutsatser från revisionerna och sammanfattande information om de viktigaste observationerna i revisionerna. Dessutom utvärderas till vilka åtgärder riksdagens ställningstagande på basis av revisionsutskottets betänkanden har lett. I berättelsen ingår även en översikt av revisionsverkets verksamhet och dess effekter under finansåret 2016.

Huvudsakligt innehåll

Statens revisionsverk fokuserar sitt revisions- och tillsynsarbete på väsentliga risker för statsfinanserna. Målsättningen är att främja en lönsam och god skötsel av statsfinanserna. I årsberättelsen presenteras de slutsatser som har dragits från de årligen granskade helheterna och temana och som är relevanta för riksdagen. Dessutom innehåller berättelsen en bedömning av revisionsverkets verksamhet. I år fokuserade revisionsverksamheten på bland annat faktaunderlaget för strukturreformer, vård- och landskapsreformen, funktionssäkerheten och dataskyddet i statsförvaltningens digitala tjänster och främjandet av investeringar.

I enlighet med vedertagen praxis följer revisionsverket upp de åtgärder som föranleds av de berättelser som revisionsverket har gett till riksdagen, samt förverkligandet av rapporteringsskyldigheterna. Genom redovisningsrevisioner säkerställer revisionsverket bland annat att budgeten iakttas och att verksamhetsberättelserna innehåller riktiga och tillräckliga uppgifter om den funktionella effektiviteten. Om lönsamheten och produktiviteten rapporteras det tämligen bra, men bristerna i uppställandet av målsättningar försvårar resultatstyrningens funktionsduglighet. Hänsyn ska tas till iakttagande av budgeten.

I årsberättelsen behandlas främjandet av näringsverksamhet utgående från bland annat på vilket sätt som god praxis har tillämpats vid den statliga upphandlingen. Offentliga upphandlingar har stor potential att främja innovation, men offentliga innovationsupphandlingar har hittills gjorts i liten omfattning och främst i kommuner. De nationella innovationsstrategierna bör förankras bättre i alla upphandlingsenheter inom den offentliga förvaltningen.

I årsberättelsen behandlas vård- och landskapsreformen ur ett statsfinansiellt perspektiv. Uppmärksamhet ägnas åt de väsentliga riskerna vid genomförandet av reformen och de del- och etappmål som behövs för att sparmålet ska kunna uppnås och som även ska följas upp på ett systematiskt sätt.

Inom digitala offentliga tjänster har man noterat att vid skapandet av blir olika parter allt mer beroende av varandra. Detta beroendeförhållande äventyrar transparensen i kostnaderna och riskhanteringen och försvårar hanteringen av användbarhet och störningar.

 

kategorier

URN

URN:NBN: VTV-B172017rd