Tillsyn av finanspolitikens bedömning av tillförlitligheten i finansministeriets makroprognoser – Granskning av konjunkturprognoserna åren 1976–2016

FM:s prognoser om BNP-tillväxten, arbetslöshetsgraden och inflationen är bland de tillförlitligaste i referensgruppen. I föreliggande rapport redogörs för en granskning av prognoserna för innevarande och kommande budgetår.

Sammanfattning av resultat

Statens revisionsverk granskar tillförlitligheten i finansministeriets (FM) prognoser som en del av revisionsverkets tillsyn av finanspolitiken. I föreliggande rapport redogörs för en granskning av prognoserna för innevarande och kommande budgetår av tillväxten av Finlands bruttonationalprodukt (BNP), arbetslöshetsgraden och inflationen åren 1976– 2016. Granskningen riktades på ministeriets prognosomgångar på hösten, eftersom dessa prognoser används som underlag för statsbud‐ geten för följande år. Jämförelserna gjordes mot prognoser från Näringslivets forskningsinstitut Etla, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Löntagarnas forskningsinstitut och ekonomiska forskningsinstitutet Pellervon taloustutkimus (PTT). I finansministeriets prognoser av BNP, arbetslöshetsgraden och inflationen sågs inga sådana drag (snedvridningar), vilka enligt förordningen om en plan för de offentliga finanserna kräver korrigerande åtgärder.

Tillförlitligheten i prognoserna utreddes med följande frågor:

  1. Hur väl har FM i sina prognoser lyckats förutspå den ekonomiska utvecklingen jämfört med andra framstående prognosinstitut (s.k. träffsäkerhet)?

  2. Har felen i FM:s prognoser varit oberoende av tid och inte upprepats?

  3. Har ministeriets prognoser varit förväntningsriktiga?

  4. Har ministeriets prognoser innehållit all den information som hör till en naiv prognos?
    Har ministeriets prognoser innehållit all relevant information vid prognostidpunkten?

Enligt resultaten hörde finansministeriets prognoser för följande år (t+1) och innevarande år (t+0) gällande BNP‐tillväxten, arbetslöshets‐ graden och inflationen till de mest tillförlitliga i jämförelsegruppen, jämsides med Etla.

Träffsäkerheten undersöktes genom att jämföra medeltalen av ab‐ solutbeloppen av finansministeriets prognosfel med siffrorna för de andra prognosinstituten. Medeltalet för finansministeriet föll oftast i konfidensintervallet 95 procent för de två bästa prognosinstituten. Endast Etlas prognoser för arbetslöshetsgraden under innevarande år var statistiskt sett något exaktare. Gällande BNP‐tillväxten och inflationen under innevarande år och prognoserna för alla variabler för följande år hörde finansministeriets träffsäkerhet statistiskt sett till de bästa.

Finansministeriets träffsäkerhet i prognoserna för budgetåret (t+1) under perioden 1976–2016 var statistiskt sett lika bra som hos referensgruppen. Gällande BNP och arbetslöshetsgraden träffade ministeriets prognoser bäst tillsammans med PTT och Etla I inflationsprognoserna var ministeriets träffsäkerhet sämst, tillsammans med OECD, men marginalerna var små.

Träffsäkerheten i finansministeriets prognoser av BNP‐tillväxten och inflationen under innevarande år (t+0) var statistiskt sett lika bra som hos de bästa inhemska prognosinstituten i referensgruppen.

Etla var i genomsnitt bäst på att förutspå arbetslöshetsgraden under 1976–2016, med PTT hack i hälarna, och Etla och PTT delade första platsen gällande BNP‐prognoserna, medan finansministeriet var trea på bägge variablerna. PTT prickade bäst inflationsprognosen för innevarande år med finansministeriet och Etla som följande.

Svaren på frågorna 2–5 erhölls genom att analysera tillförlitligheten i finansministeriets och referensgruppens prognoser med motsvarande statistiska test som Europeiska kommissionen använder för att utvär‐ dera sina prognoser.

Finansministeriets budgetprognoser för följande år (t+1) klarade tillsammans med Etla flest reliabilitetstest, det vill säga ministeriet klarade 13 test av 15 och Etla klarade 12. Finansministeriets prognoser visade sig vara statistiskt förväntningsriktiga för samtliga tre variabler och prognosfelen upprepades inte över tid. Både ministeriets och Etlas prognoser klarade flest test för omfattningen av information i naiva prognoser samt omfattningen av relevant information vid prognostidpunkten.

Resultaten gällande prognoserna för innevarande år (t+0) var i stort sett desamma som ovan, så att finansministeriet och Etla klarade 14 reliabilitetstest av 15 och PTT och Löntagarnas forskningsinstitut klarade 13 test. Finansministeriets prognoser var förväntningsriktiga och prognosfelen upprepades inte över tid. Ministeriets och Etlas prognoser för innevarande år av BNP, arbetslöshetsgrad och inflation visade sig ha den mest heltäckande informationen. Resultaten av de statistiska testen har samlats i en översiktstabell som ingår i rapportsammandraget och slutledningarna.

Att prognoserna är tillförlitliga och att de prognoser som används vid planeringen av statsbudgeten upprättas på ett oberoende sätt kräver uppföljning även i Finland. Finland har enligt Europeiska kommissionen ordnat framtagningen av officiella prognoser på ett exceptionellt sätt jämfört med EU överlag. De prognoser som används som underlag för finanspolitiken läggs upp av finansministeriet och ingen utomstående oberoende part verifierar dem. I de övriga länderna i euroområdet utarbetas de makroekonomiska prognoserna av en oberoende institution eller finansministeriets prognoser verifieras av en oberoende part. Ordnandet av framtagningen i Finland är trotsallt ändå EU‐lagenligt.

kategorier