Miljö- och klimatarbetet kräver gränsöverskridande samarbete

Skriv ut sidan

Ambitiösa politiska mål för offentliga upphandlingar är något som funnits länge. Ändå har det varit förvånansvärt svårt att systematiskt utnyttja upphandlingar för dessa syften. Varför är det här en så stor utmaning och vad skulle man kunna göra åt saken? Statens revisionsverk har kommit med svar på dessa frågor då vi i början av året färdigställde våra granskningar av miljövänliga upphandlingar.

I regeringsprogrammet Lösningar för Finland (2015) uppställdes det strategiska målet att göra Finland till en föregångare inom bioekonomi, cirkulär ekonomi och cleantech. Avsikten är att genom offentliga upphandlingar skapa efterfrågan på nya och miljövänliga cleantech-lösningar och därmed främja uppfyllelsen av cleantech-målen. Hittills har det dock inte skapats några betydande exportfrämjande referenser eller pilotmarknader kring cleantech-upphandlingarna.

Svårt att främja gemensamma mål

Det är en utmaning att främja cleantech-upphandlingar i den finska förvaltningen. Inom statsförvaltningen är ansvaret för att utveckla miljövänliga upphandlingar fördelat på flera ministerier. I Finland är förvaltningen dessutom tydligt indelad i en statlig och en kommunal sektor. Merparten av cleantech-upphandlingarna görs av kommunerna.

Trots olika slags samverkan mellan staten och kommunerna är det svårt att genomföra nationella mål på kommunal nivå. Därför behövs det ett starkt sektorsövergripande samarbete i såväl statsförvaltningen som mellan staten och kommunerna.

Cleantech-upphandlingar är ett centralt medel för uppfyllelse av klimat- och miljömålen. Upphandlingarna och de miljöpolitiska målen är sammanflätade och således är det ändamålsenligt att granska dessa som en helhet. När det gäller att främja de miljöpolitiska målen möter den finska förvaltningen liknande utmaningar som inom utveckling av upphandlingsverksamheten.

Sverige skulle kunna tjäna som modell

I Finland bör vi stärka den offentliga förvaltningens engagemang för gemensamma mål och arbetssätt. Här kan vårt grannland Sverige tjäna som modell för utveckling av förvaltningen. Sverige införde redan på 1990-talet ett miljömålssystem. Systemet bygger på konkreta, långsiktiga mål, utvecklad måluppföljning och starkt sektorsövergripande samarbete.

I Sverige är ansvaret för uppföljning av kvalitetsmålen fördelat på olika myndigheter. Naturvårdsverket har till uppgift att koordinera uppföljningen. Måluppfyllelsen bedöms regelbundet.

Sveriges regering har dessutom tillsatt ett särskilt miljömålsråd, som årligen föreslår åtgärder genom vilka miljömålen kan uppnås. Vid sidan av statsförvaltningen är kommunerna starkt engagerade i genomförandet av miljömålen.

År 2016 infördes dessutom en nationell upphandlingsstrategi med sju politikmål för upphandlingsverksamheten. Ett delmål är att främja miljövänliga upphandlingar som stöder bioekonomin, den cirkulära ekonomin och uppfyllelsen av miljömålen. I samband med Sveriges nya upphandlingsstrategi inrättades en ansvarig myndighet för genomförandet av strategin: upphandlingsmyndigheten.

Det behövs samarbete och kompetensutveckling

Här i Finland skulle förvaltningen kunna lära av de strategiska modellerna för Sveriges upphandlingsfunktioner och miljömål. Genom ett miljömålssystem skulle vi samtidigt kunna uppfylla de hållbarhetsmål (Agenda 2030) som Finland har bundit sig till.

Att bara utveckla upphandlingsstrategierna och miljömålen räcker dock inte. Det behövs också samarbete mellan förvaltningens aktörer, ansvarsfördelning, systematisk måluppföljning och kompetensutveckling.

En intressant reform i Finland är KEINO, ett nätverksliknande kompetenscentrum för hållbara och innovativa offentliga upphandlingar som började verka våren 2018. KEINO skulle kunna vara en aktör genom vilken upphandlingsverksamheten i Finland kan utvecklas systematiskt.

kategorier