Efter åtta månader av idogt arbete har vi nyligen publicerat revisionsverkets berättelse om tillsynen över valfinansieringen vid riksdagsvalet våren 2019. I det här blogginlägget berättar vi närmare om vårt arbete och utvärderar revisionen.
Skribent
Tillsyn över valfinansieringen i ett nötskal
Vi ska börja med att förklara vad som avses med tillsyn över valfinansieringen, med andra ord vad som hör till den lagstadgade tillsynsuppgiften.
Tillsynen ökar öppenhet vad gäller valfinansieringen och stärker på så sätt demokratin. Revisionsverkets uppgift är att övervaka att redovisningsskyldigheten iakttas.
Vid Europaparlamentsval och riksdagsval omfattar tillsynsuppdraget två moment. Det första momentet består av att vi tar emot redovisningarna av valfinansieringen och publicerar dem. Dessutom övervakar vi att alla redovisningsskyldiga – både de invalda ledamöterna och deras utsedda ersättare – redovisar sin valfinansiering.
Det andra momentet av tillsynen går ut på att granska att redovisningarna är riktiga, med andra ord att de inte innehåller felaktiga uppgifter. Vid Europaparlamentsval och riksdagsval har vi dessutom begärt tilläggsinformation från de redovisningsskyldiga om deras valfinansiering. Vi övervakar redovisningarnas riktighet genom att jämföra de redovisade uppgifterna mot tilläggsutredningarna (kampanjkontoutdragen).
Riksdagsvalet 2019 i siffor
Vid riksdagsval ska de invalda riksdagsledamöterna och utsedda ersättarna redovisa sin valfinansiering till revisionsverket. Av den berättelse som vi nyligen gav till riksdagen framgår att samtliga 277 redovisningsskyldiga vid det senaste riksdagsvalet redovisade sin valfinansiering.
För att kunna säkerställa redovisningarnas riktighet skickade vi samtliga 277 redovisningsskyldiga ett brev och begärde att de skulle lämna in kampanjkontoutdrag till valfinansieringstillsynen. Vi fick in kontoutdragen eller en motsvarande utredning från 276 redovisningsskyldiga. Därefter begärde vi tilläggsutredningar av 194 redovisningsskyldiga. Som ett resultat av tillsynen gjorde 92 redovisningsskyldiga kompletteringar eller korrigeringar i sin redovisning.
En redovisningsskyldig lämnade ingen tilläggsutredning. Redovisningen i sig konstaterades vara formellt riktig, men det var inte möjligt att verifiera dess innehåll.
Figur: Tillsynsprocessen
Begrängsningar i tillsyn över valfinansieringen
Enligt 1 § 2 mom. i lagen om kandidaters valfinansiering är syftet med lagen att ”öka öppenheten kring valfinansiering”. Man kan ju fråga sig hur det står till med öppenheten om en redovisningsskyldig vägrar att lämna tilläggsutredning.
Enligt valfinansieringslagen kan revisionsverket av den redovisningsskyldiga ”begära uppgifter som kan vara nödvändiga när det kontrolleras om redovisningen är riktig och tillräcklig”. Vite kan ändå dömas ut endast om revisionsverket anser att den redovisningsskyldige inte har fullföljt sin skyldighet. Detta gäller situationer där den redovisningsskyldige totalvägrar att redovisa sin valfinansiering eller trots uppmaningar underlåter att rätta en uppenbart oriktig redovisning.
Å andra sidan bidrar det till transparensen att det är offentlig information om en kandidat vägrar att lämna in kampanjkontoutdraget.
Om det då är möjligt att vägra att lämna tilläggsinformation till tillsynsmyndigheten, varför gör inte fler redovisningsskyldiga det? Orsaken är säkert det tunga politiska ansvar som är förknippat med det.
Styrkan i den gällande valfinansieringslagen är att finansieringen är transparent. Väljarna och pressen följer valfinansieringsredovisningarna som hökar. Samhällsdebatten är livlig kring temat. Beslutsfattarna är tvungna att offentligt redogöra för sin valfinansiering och utsätta sig för debatten. På så sätt måste de ta ansvar för sina val inför väljarna.
Kontrollen av penningflödet i kampanjerna kräver påpasslighet
Vid riksdagsvalet 2019 bad vi 92 personer komplettera eller korrigera sin redovisning av valfinansieringen. Vid föregående riksdagsval var motsvarande siffra 40 kompletterade eller korrigerade redovisningar.
Vad beror den här ändringen på? Enligt vår uppfattning beror det ökade antalet justeringar på en ny resurstilldelning inom tillsynen. Vi har på revisionsverket infört en teamorganisation, med valfinansieringstillsynen som ett av pilotteamen.
Teamorganisationen har gett oss möjlighet till mera kvalitativt tillsynsarbete. Med den smidiga informationsspridningen inom teamet kan vi arbeta effektivare med bättre resursanvändning. Gällande innehållet i redovisningarna såg vi vid tillsynen ingen avvikande trend jämfört med tidigare val, utan korrigeringarna gällde i huvudsak samma frågor som tidigare.
Hurdana justeringar var det fråga om i de 92 korrigerade redovisningarna? De var av många olika slag. Ibland var det inte fråga om mer än att det saknades FO-nummer eller att en redovisning som inlämnats per brev innehöll räknefel som måste korrigeras. Största delen av korrigeringarna i redovisningarna av valfinansieringen var preciseringar av finansieringsuppgifterna.
Ett av de vanligaste felen (som upprepas gång efter annan) är bristfälliga uppgifter om de enskilda bidragsgivarna. Givaren ska redovisas om bidragsbeloppet överstiger 1 500 euro. Vi har sett många fall där bidragsgivaren ändå inte har redovisats eller där en bidragsgivare har givit flera mindre belopp som sammanlagt överstiger 1 500 euro.
Ett annat återkommande fel är att inte uppge bidragsförmedlaren. Då ett bidrag inte betalas direkt av bidragsgivaren utan förmedlas av en tredje part, ska samtliga parter identifieras i redovisningen av valfinansieringen. Detta gäller oavsett om den förmedlande parten har betalat något direkt bidrag till den redovisningsskyldige eller inte.
Utöver de exempel som nämns ovan behöver redovisningar ibland korrigeras på grund av återbetalade bidrag. Vi konstaterade under tillsynen att flera redovisningsskyldiga av en eller annan orsak hade velat betala bidrag som influtit på kampanjkontot tillbaka till bidragsgivaren. Vi granskade varje sådant fall separat och ålade slutligen en del av dem som återbetalt bidrag att redovisa bidragsgivarna. Att automatiskt godkänna återbetalningarna skulle leda till en ohållbar situation och i värsta fall till gallring av givarna i efterskott.
Ur tillsynsmyndighetens perspektiv borde de redovisningsskyldiga skärpa sig främst vad gäller aktuell uppföljning av valfinansieringen. Vaksamhet vad gäller uppföljningen av valfinansieringen är ett trumfkort!
Positiv återkoppling och framtidsutsikter
Under beredningen av den gällande valfinansieringslagen fördes en grundlig diskussion om lagens syften. Ett bevis på att lagen – och den nuvarande tillsynen – är lyckad är att vi inte en enda gång har varit tvungna att ta i med hårdhandskarna och utdöma vite.
De redovisningsskyldiga har insett tillsynens betydelse och vi har haft positiva diskussioner med dem. Jag vill på hela tillsynsteamets vägnar tacka alla riksdagsledamöter och ersättare för utmärkt samarbete.
Följande val står snart för dörren och tillsynsmyndigheten har också redan vänt blicken dit. Vi har brukat få en del frågor och kontakter om valfinansieringen redan före val. Vi ser gärna fler sådana förhandskontakter och en mer rådgivande roll för oss.
Maktombyte är ett element i representativ demokrati. I Finland har det ansetts viktigt att vem som helst som vill det kan ge sig in i politiken och arbeta för frågor som hen ser som viktiga. Genom att utföra vårt lagstadgade uppdrag vill vi inom valfinansieringstillsynen bidra till att samhällsmålen uppnås. Vi gör det genom att övervaka finansieringen och erbjuda rådgivning till de redovisningsskyldiga.
Ta del att bärettelse: Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om tillsynen över valfinansieringen vid riksdagsvalet 2019
