Finlands effektivitet som genomförare av EU-lagstiftningen har försämrats efter en positiv utvecklingsperiod

Statens revisionsverk har publicerat en granskning av genomförandet av EU-lagstiftningen i Finland. Genomförandet blev mer effektivt under 2012–2015, men från och med 2016 har effektiviteten försämrats. Genomförandet har försämrats även i andra EU-länder, men i Finland överskrider försämringen medelnivån. Utifrån revisionsverkets granskning ska öppenheten i lagberedningen också förbättras: regeringen bör mer öppet berätta om enskilda nationella lagförslag beror på skyldigheter i EU-lagstiftningen eller på nationella behov.

Ett effektivt genomförande kräver samordnande, kompromisser och tillräckliga resurser

I sin granskning utredde revisionsverket vilka omständigheter inom förvaltningen och vilka externa omständigheter som skapar förutsättningar för att på ett effektivt sätt genomföra EU-lagstiftningen. Åren 2012–2015 utvecklades genomförandet inom utsatt tid positivt i Finland. Då minskade antalet överträdelseförfaranden mot Finland. Under denna tidsperiod inleddes i genomsnitt 18 överträdelseförfaranden per år. Antalet ökade 2016: då inleddes 36 överträdelseförfaranden till följd av förseningar.

Under granskningsperioden framskred de överträdelseförfaranden som hade inletts mot Finland till följd av förseningar relativt sällan till det så kallade andra steget, dvs. en formell underrättelse. Trots att allt fler förfaranden den senaste tiden har framskridit till det andra steget med formell underrättelse, har de dock inte lett till sanktioner mot Finland. För att risken för ekonomiska sanktioner ska kunna minimeras och en rättslig osäkerhet undvikas, ska uppmärksamhet ägnas åt att genomförandet sker inom utsatt tid. Detta är särskilt viktigt, eftersom risken för ekonomiska sanktioner har ökat efter att kommissionen tillägnat sig en strängare hållning till förseningar i genomförandet.

Som medlemsstat i EU ansvarar Finland för att införliva direktiven i den nationella lagstiftningen korrekt och inom utsatt tid. Ett misslyckat genomförande kan leda till att kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot medlemsstaten och att medlemsstaten vid förfarandet dömas att betala betydande ekonomiska sanktioner. Ett misslyckat genomförande kan även leda till att medlemsstaten är tvungen att betala skadestånd till privata aktörer och att det uppstår rättslig osäkerhet.

I anslutning till genomförandet av EU-lagstiftningen genomförs ofta också lagstiftningsreformer enbart utifrån nationella behov eller andra lagstiftningsreformer för att lagstiftningshelheten ska vara fortsatt konsekvent och tydlig. Om förnyelsen av annan lagstiftning integreras i genomförandet av EU-lagstiftningen, kan detta bromsa lagstiftningsprocessen och genomförandet. När det övervägs mer omfattande lagstiftningsreformer, ska det därför också analyseras statsfinansiella risker till följd av att genomförandet försenas.

Flera lagstiftningsprojekt överskrider förvaltningsområdenas gränser och då behövs samordnande. Vid genomförandet av EU-lagstiftningen har det uppstått problem med att fastställa ministeriernas ansvarsförhållanden, och därför har det gått långsammare att inleda genomförandet. I genomförandeprojekt som överskrider gränserna mellan förvaltningsområdena bör syftet därför vara ett fungerande samordnande och tydliga ansvarsförhållanden. Effektiviteten i genomförandet påverkas dessutom av förmågan till kompromisser mellan olika intressenter och antalet resurser som är tillgängliga för lagstiftningsarbete.

Vid lagberedning bör det mer öppet berättas om lagberedningen bygger på nationella behov eller skyldigheter i EU-lagstiftningen

Av regeringens propositioner framgår det inte på ett tillräckligt tydligt sätt till vilka delar enskilda nationella lagförslag beror på skyldigheter i EU-lagstiftningen och till vilka delar enbart på nationella behov. Detta är problematiskt med tanke på öppenheten i lagberedningen. Det fanns brister i regeringens propositioner även i fråga om konsekvensanalyser av det nationella handlingsutrymmet. Dessutom framgår de ändringar som har gjorts utifrån utlåtanderespons inte av propositionerna på ett tillräckligt tydligt sätt.

Genomförandet av EU-lagstiftningen övervakas centralt i nästan alla EU-medlemsstater. I Finland inleddes den centrala övervakningen under ledning av statsrådets EU-sekretariat i augusti 2016. Förnyelsen är positiv och bidrar till att minimera eventuella ekonomiska sanktioner och andra risker till följd av att genomförandet försenas. Även de flesta ministerier har praxis för att övervaka genomförandet av EU-lagstiftningen.

Revisionsverkets bedömning bygger på effektivitetsrevisionsberättelsen Genomförandet av EU-lagstiftningen 12/2017.

kategorier