Inkomstregistret har ännu inte minskat arbetsgivarnas administrativa börda – grundtanken är ändå förnuftig

En del myndigheter har redan kunnat göra sin verksamhet smidigare i och med inkomstregistret. Inkomstregistret måste dock vidareutvecklas för att det ska vara så enkelt som möjligt att lämna in löneuppgifter.

Statens revisionsverk har utrett om nyttan och effekterna av det nya inkomstregistret har uppfyllt de uppställda målen. Syftet med inkomstregistret är att tillhandahålla inkomstuppgifter för myndigheterna nästan i realtid. Dessutom ska registret minska arbetsgivarnas administrativa börda och effektivisera myndigheternas verksamhet.

“Införandefasen för anmälningen av löneuppgifter var svår i början av 2019 och de som lämnade in uppgifter beskrev den till och med som kaotisk. Numera är de tekniska problemen dock avklarade. Arbetsgivarnas administrativa börda och löneförvaltningens arbetsmängd har ändå inte minskat, eftersom övergången till inlämning av uppgifter i realtid innebär fler inlämningar än förut och att de måste korrigeras retroaktivt, vilket upplevs som besvärligt”, berättar Toni Äikäs, ledande effektivitetsrevisor vid revisionsverket.

Trots problemen anser de som lämnar in och använder uppgifter fortsättningsvis att inkomstregistrets grundidé är förnuftig. En del av dem som använder informationen har redan kunnat förnya och strömlinjeforma sin verksamhet tack vare de aktuella uppgifterna, och man ser allmän potential i inkomstregistret. Till exempel pensionsbolagen har kunnat förnya sina processer med hjälp av registret.

“Särskilt de som lämnar in löneuppgifter borde höras i samband med utvecklingen av inkomstregistret, så att det bli smidigare att lämna in en anmälan och att behovet av retroaktiva korrigeringar minskar. Arbetsgivarnas administrativa börda skulle också kunna minskas genom att man förenhetligar inkomstbegreppen i förmånslagstiftningen, i samband med att lagstiftningen utvecklas under de kommande åren. Det skulle också kunna göra det smidigare att fatta förmånsbeslut”, säger Äikäs.

Alla arbetsgivare i Finland lämnar in uppgifter till inkomstregistret. Registret används av myndigheter och andra organisationer som sköter offentliga uppgifter. Uppgifterna används till exempel som grund för fastställande av beskattning, pensioner och sociala förmåner.

 

Ta del av publikationen: Införande av inkomstregistret och registrets inverkan

kategorier