Konsekvenserna av skattestöden är inte tillräckligt kända

Skriv ut sidan

Beslutsfattarna har endast lite information om konsekvenserna av skattestöden. En tredjedel av stöden är dessutom sådana att det inte går att beräkna hur mycket de minskar skatteutfallet. Däremot har det gjorts en större allmän analys av konsekvenserna av förändringarna i skattelagstiftningen.

Skattestöden minskar statens skatteinkomster betydligt. Nu finns det över 180 olika skattestöd. I år uppgår de till cirka 26,8 miljarder euro, av vilka 17,5 miljarder euro minskar statens skatteinkomster. I Finland definierades normalsystemet och de bestämmelser som skiljer sig från systemet, dvs. skattestöden, senast år 2009.

När beslut om skattestöd fattas är det viktigt att fastställa målet för stöden och att analysera konsekvenserna av stöden för statsfinanserna. Statens revisionsverk (VTV) har granskat huruvida Finansministeriet har gjort analyserna av konsekvenserna av skatteförändringarna och skattestöden så noggrant som möjligt och med så omfattande fakta som möjligt.

Granskningen visar att kostnaderna och konsekvenserna av skattestöden, såsom skatteavdragen, följs upp enbart i liten omfattning och att det finns lite information om konsekvenserna av stöden. Årligen beräknas endast det bortfall av skatteinkomster som skattestöden orsakar. En tredjedel av skattestöden är sådana att det inte ens går att beräkna inkomstbortfallet. Det har gjorts något större analyser av konsekvenserna av enskilda skattestöd.

”Det behövs mer information för att beslutsfattarna bättre ska kunna bedöma behovet och ändamålsenligheten av varje enskilt skattestöd. När nya skattestöd införs bör det dessutom motiveras varför just skattestöd valts som politiskt instrument i stället för direktstöd eller andra instrument. Politiska instrument bör väljas utifrån effektiviteten”, konstaterar överrevisor Pälvi Polojärvi vid Statens revisionsverk.

Om valet av politiska instrument inte prövas och motiveras, finns det risk för att skattestöd används för att kringgå ramen för statsfinanserna. Budgetramen sätter nämligen inga gränser för nya skattestöd på samma sätt som för beviljandet av direktstöd. När skattestöd väljs som politiskt instrument, är det möjligt att hålla sig inom utgiftsramen även om utgifterna och upplåningsbehovet i realiteten ökar.

Enligt Statens revisionsverks bedömning ger i förväg gjorda konsekvensanalyser av förändringarna i skattelagstiftningen tillräcklig information för beslutsfattandet. Det finns mycket information och flera olika beräkningsmodeller att tillgå för konsekvensanalys. Eftersom konsekvensanalyserna görs för varje enskild skatteförändring separat, kan man missa den samlade effekten av flera förändringar. Därför bör man även göra konsekvensanalyser av sådana samlade effekter.

”Ett exempel på detta är att man gör en analys av vilken samlad effekt sådana skatteförändringar som träder i kraft under ett och samma år har på hushållens ekonomiska ställning, sysselsättningen eller en viss grupp av skattskyldiga”, föreslår Polojärvi.

Ta del av revisionsberättelsen: Konsekvensanalys av skatteförändringar och skattestöd

Mer information om Statens revisionsverks granskningar och om god förvaltning finns på VTV.fi