Behovet av arbets- och näringsbyråernas service ökar på grund av coronakrisen. Enligt Statens revisionsverk är det därför ännu viktigare att fortsätta omorganisera byråernas verksamhet och service och att se till att effekterna av omorganiseringen följs upp. Utifrån revisionsverkets granskning försvagades arbets- och näringsbyråernas verksamhet och effektivitet till följd av omorganiseringen och resursändringarna under 2013–2017. Arbetslöshetstiden blev längre och kundnöjdheten ökade inte.
Utifrån granskningen förkortades arbetslöshetstiden inte till följd av reformen av nätverket av arbets- och näringsbyråer. I de kommuner där en arbets- och näringsbyrå lades ner blev den genomsnittliga arbetslöshetstiden under de år som följde på reformen 2–3 veckor längre jämfört med arbetslöshetstiden i andra kommuner. Även arbetslöshetsgraden steg tillfälligt i kommunerna. Dessutom ökade kundnöjdheten inte genom införande av tre servicelinjer som utgår från arbetssökandes behov.
”Antalet kanaler via vilka arbets- och näringstjänster tillhandahålls har ökat, men utifrån kundundersökningarna har serviceupplevelserna till och med försämrats efter reformen. Utifrån granskningen kan personlig service inte ersättas helt med elektroniska eller andra självbetjäningskanaler när läget normaliseras efter undantagsförhållandena”, påpekar Osmo Halonen, ledande effektivitetsrevisor.
Arbets- och näringsbyråerna har ansett att orsaken till de försämrade resultaten var att reformen av byrånätverket och omarbetningen av servicemodellen genomfördes samtidigt. Dessutom reducerades personalresurserna för byråerna bland annat till följd av statens produktivitetsprogram och effektivitets- och resultatprogrammet, som ersatte produktivitetsprogrammet.
”Samtidigt ökade kundantalet i förhållande till de användbara personalresurserna på byråerna, vilket hade en negativ konsekvens för kundorienteringen i servicen”, säger Halonen.
Under de senaste åren har arbets- och näringsbyråernas omkostnader per år varit knappt 200 miljoner euro och antalet årsverken cirka 3 000.
Arbets- och näringsbyråernas produktivitet och lönsamhet ökade inte nämnvärt
Vid ändringarna effektiviserades arbets- och näringsbyråernas verksamhet inte som väntat. Utifrån granskningen ökade arbets- och näringsbyråernas produktivitet och lönsamhet inte nämnvärt under 2013–2017.
”Om nyckeltalen för operativ effektivitet på arbets- och näringsbyråerna specificerades och presenterades i bokslutet, skulle det förbättra uppföljningen av hur byråernas verksamhet har utvecklats. Dessutom kan vi få en tillförlitligare bild av utvecklingen med hjälp av indikatorer på central prestation”, säger Halonen.
På arbets- och näringsbyråerna ökar kundantalet och behovet av service på grund av coronakrisen. Revisionsverket anser att det är viktigt att fortsätta omorganisera byråernas verksamhet och service så att hänsyn tas till kundernas behov, sysselsättningsmålen och behovet att utveckla informationssystemen.
Ta del av revisionen Effekterna av omorganiseringen av arbets- och näringsbyråerna 2013
Tilläggsuppgifter
Osmo Halonen
Ledande effektivitetsrevisor
