Regeringen har lyckats med finanspolitiken under coronakrisen – efter krisen behövs åtgärder för att stabilisera den offentliga skulden

Enligt revisionsverket borde regeringens åtgärder för att stabilisera skuldkvoten härnäst preciseras.

Coronakrisen och skötseln av den ökar kraftigt den offentliga skulden. I fortsättningen är det viktigt att stabilisera skuldkvoten i de offentliga finanserna, och i regeringens planer spelar sysselsättningsåtgärderna en central roll gällande detta. Jämfört med målet har dock de åtgärder som vidtagits hittills haft en blygsam effekt på de offentliga finanserna. Dessa slutsatser presenteras i rapporten om övervakningen av finanspolitiken 2020, som Statens revisionsverk publicerade idag.

Enligt revisionsverket är det motiverat att man trots coronakrisen försöker öka sysselsättningen ytterligare. Hösten 2020 ställde regeringen upp ett sysselsättningsmål som var ambitiösare än det ursprungliga, men som hade en flexiblare tidtabell. Målet ökade från 60 000 till 80 000 sysselsatta och tidtabellen förlängdes från regeringsperioden till årtiondets slut. I regeringens s.k. färdplan för hållbarheten har det fastställts att det nya sysselsättningsmålet skulle stärka de offentliga finanserna med två miljarder euro.

“Målet är krävande och effekterna på de offentliga finanserna av de sysselsättningsbeslut som hittills fattats har enligt vår bedömning varit blygsamma. Dessutom finns det risk för att inte ens den ökning i sysselsättningen som nedtecknats i färdplanen för hållbarhet resulterar i de eftersträvade effekterna på de offentliga finanserna. Den nuvarande versionen av färdplanen bygger på det optimistiska antagandet att de sysselsättningsåtgärder som ska genomföras inte alls medför kostnader för de offentliga finanserna”, berättar senior ekonom Matthias Strifler vid revisionsverket.

Regeringens färdplan för hållbarhet måste preciseras

Revisionsverket anser att färdplanen för hållbarhet, som regeringen började tillämpa 2020, ger utgångspunkter för att förbättra hållbarheten. Färdplanen måste dock preciseras: de stärkande åtgärderna och deras konsekvenser för de offentliga finanserna borde presenteras närmare. Dessutom borde osäkerheten i prognoserna och skuldscenarierna beaktas.

“I samband med vägkartan borde man presentera känslighetskalkyler för hur mycket de offentliga finanserna måste stärkas för att skuldkvoten ska stabiliseras. Prognoserna är mycket osäkra. Det belopp som behövs för att stärka de offentliga finanserna kan stiga eller sjunka när prognoserna uppdateras och bakgrundsantagandena som beräkningarna vilar på ändras”, säger Mika Sainio, ledande finanspolitikrevisor vid revisionsverket.

Allmänt taget bedömer revisionsverket att regeringens finanspolitiska åtgärder för att sköta coronakrisen i fråga om tidpunkten och omfattningen har varit rätt dimensionerade. Genom åtgärderna har man kunnat lindra krisens ekonomiska konsekvenser. Coronakrisen bör även i fortsättningen bemötas med en aktiv finanspolitik, även om krisen och skötseln av den med hjälp av finanspolitiska åtgärder kraftigt höjer den offentliga skulden.

“Den låga räntenivån hjälper de offentliga finanserna för närvarande, och en högre skuldnivå än tidigare är inte nödvändigtvis ohållbar för de offentliga finanserna. Det är dock mycket viktigt att stabilisera skuldkvoten under detta årtionde så att risken som skulden orsakar inte blir för stor”, konstaterar Sainio.

En lyckad återgång till statens utgiftsram är viktig

På grund av de exceptionella omständigheterna innehöll planen för de offentliga finanserna för 2021–2024, som statsrådet lade fram på våren, inte några fleråriga mål för de offentliga finanserna. Dessutom slopades statens utgiftsram för 2020. En återgång till utgiftsramen 2021 lyckas endast genom att flera undantag tillåts i ramen. Enligt revisionsverket är det nödvändigt att återgå till en normal flerårig planering av de offentliga finanserna och utgiftsramarna när osäkerheten som krisen medför avtar.

“Det är viktigt att de offentliga finanserna efter krisen styrs till ett utvecklingsspår som följer stabilitetsmålet. Detta förutsätter att man förbinder sig till ekonomiplanering på medellång sikt. Därför är målen för de offentliga finanserna och utgiftsramen viktiga. Det är också bra att notera att målen i osäkra förhållanden kan vara mer flexibla än normalt”, säger revisionsverkets direktör Matti Okko.

Statens revisionsverk övervakar och utvärderar finanspolitiken i egenskap av nationell och oberoende myndighet. Genom övervakningen bidrar revisionsverket till att de finanspolitiska reglerna är transparenta och förståeliga samt främjar stabiliteten och hållbarheten i de offentliga finanserna.

Ta del av den nya publikationen: Rapport om övervakningen av finanspolitiken 2020

Fler revisioner utförda av Statens revisionsverk och information om god förvaltning finns på VTV.fi.

kategorier