Coronatiden krävde att man vidtog exceptionella åtgärder i skuldhanteringen. Det lönar sig att stärka riskhanteringen genom att skicka rapporterna direkt till det ministerium som övervakar verksamheten.
Enligt Statens revisionsverk har statens skuldhantering och medelinsamling skötts framgångsrikt även under coronakrisen. Statens likviditet förblev oförändrad och staten fick fortfarande finansiering från marknaden till normala lånevillkor. Man har förberett sig på olika risker, och bestämmelserna om och styrningen av skuldhanteringen ger möjlighet att reagera snabbt under pågående kriser.
“Den exceptionella räntemiljön och statens skuldsättning, som accelererat i och med coronakrisen, ökar dock riskerna i framtiden. Ränteriskstrategin måste vidareutvecklas och det är särskilt viktigt att utvärdera den”, säger revisionsverkets överinspektör Jonna Carlson.
Revisionsverket granskade finska statens skuldhantering och fokuserade på att utvärdera skuldhanteringsarrangemangen, riskhanteringen och förutsättningarna för effektiv verksamhet. Revisionen gällde finansministeriet, som styr verksamheten, och Statskontoret, som har ansvar för finansieringsoperationerna.
Enligt Carlson kan man förbättra skuldhanteringens kristålighet särskilt genom att stärka riskhanteringen och satsa på ICT- och personalresurserna.
“Ett konkret och snabbt sätt att förbättra riskhanteringen är att säkerställa att rapporterna från den interna granskningen alltid skickas till den instans som enligt “principen om chefens chef” styr och övervakar verksamheten, det vill säga finansministeriet. Detta främjar och stärker den interna granskningens oberoende”, säger Carlson.
Exceptionella finansieringsoperationer tillgreps i krisen
Coronakrisen ökade staternas skuldsättningsbehov kraftigt och samtidigt förekom omfattande störningar på marknaden för skuldebrev. Staten tvingades till exceptionella åtgärder mitt i krisen. Statskontoret skaffade en tredjedel av den nya långfristiga finansieringen 2020, det vill säga 7,35 miljarder euro, genom att emittera bilaterala tilläggsposter för referenslån.
Enligt revisionsverket innebär det ovannämnda tillvägagångssättet större operativa risker än normalt. Det stöder inte heller en transparent marknad, så förfarandet bör även i fortsättningen användas endast i exceptionella situationer. Dessutom måste processen utvecklas så att dokumenteringen och övervakningen är tillräcklig.
Tilläggsuppgifter
