När statsbolag grundas ska man fundera på vilket samhälleligt problem eller behov man kan svara på genom verksamhet i bolagsform.
Statens revisionsverk granskade grundandet av sju statliga specialuppgiftsbolag och verksamheten i inledande skedet. Bolagen grundades 2017-2019 och staten kapitaliserade dem med sammanlagt cirka 490 miljoner euro. Pengarna för kapitaliseringen av bolagen kom från aktieförsäljningar, budgeten och Senatfastigheters medel.
Revisionsverket granskade fyra statsbolag som grundades för landskapsreformen som beretts av statsminister Juha Sipiläs regering: Landskapens lokalcentral Ab, SoteDigi Oy, Vimana Oy och Hetli Oy. Dessutom ingick tre andra statsbolag i revisionen. Av dessa grundades Traffic Management Finland Oy när Trafikverkets trafikstyrnings- och förvaltningstjänster bolagiserades. Pohjolan Rautatiet Oy grundades för sin del för planeringen av nya banförbindelser. Oppiva Invest Oy grundades för att stöda utvecklingen av inlärningsmiljöer och undervisningsredskap inom yrkesutbildningen.
Revisionsverket påminner om att grundandet av specialuppgiftsbolag ska övervägas mycket noggrant. När statens medel och verksamhet överförs från statsbudgeten till statsbolagen, minskar riksdagens makt och styrnings- och tillsynsbehörighet överförs till statsrådet och bolagen själva. Dessutom är specialuppgiftsbolagen sällan verksamma på en konkurrensutsatt marknad och de löper inte just någon konkursrisk, så de har inte nödvändigtvis något tryck på att effektivisera sin verksamhet på samma sätt som aktiebolag i full konkurrenssituation.
“När aktiebolag med statlig majoritet grundas bör man fråga sig om aktiebolagsformen är nödvändig eller den bästa lösningen. I princip borde de samhälleliga fördelar som bolaget producerar överstiga statsfinansiella kostnaderna för kapitaliseringen av bolagen”, säger biträdande direktör Vesa Koivunen vid revisionsverket.
Enligt Koivunen är det alltid skäl att överväga om det behövs ett nytt statsbolag för verksamheten eller om de redan verksamma statsbolagen kan åta sig uppgiften. Alternativet är också att den behövliga tjänsten köps av redan existerande privata företag.
De flesta statsbolag som var föremål för revisionen kapitaliserades med börsaktier. Möjligheten att verka utanför utgiftsramen eller möjligheten att snabbt kapitalisera bolaget genom att sälja börsaktier som ägs av staten eller ett annat statsbolag får dock inte vara en grundläggande orsak att använda bolagsformen.
“Det som gör överlåtelsen av aktier lockande är att kapitaliseringen av bolaget via budgeten räknas som en intern utgift inom ramen, men att bolagets kapitalisering genom överlåtelse av aktier räknas som en utgift utanför ramen. Detta kan skapa ett incitament för regeringen att avstå från statens aktieinnehav, och om staten överlåter sina aktier förlorar den permanent dividendinkomster och inkomster från värdestegringen”, förklarar Koivunen.
Koivunen påminner om att när nya statsbolag grundas och verksamheten inleds måste staten tydligt informera bolagets ledning om bland annat målen för bolagets verksamhet och i vilken riktning bolagets affärsverksamhet ska föras. Staten ansvarar också för att utse endast oberoende personer till ledningen för de bolag den äger.
Om ett statsbolag grundas som en del av en mer omfattande reform, till exempel landskapsreformen, är det bra att säkerställa att bolagets tjänster inte är bundna enbart till reformen i fråga. Då mister inte tjänsterna sin relevans även om reformen skulle förfalla.
Ta del av publikationen: Aktiebolag som organiseringsform för statens funktioner
Fler revisioner utförda av Statens revisionsverk och information om god förvaltning finns på VTV.fi.