Den information som revisionsmyndigheterna har tagit fram kan användas som stöd vid beslut som fattas baserat på en hållbar utveckling. Medborgare vill ha tillförlitlig information om hur EU agerar för att främja en hållbar utveckling, sade Eva Lindström, ledamot av Europeiska revisionsrätten, när hon besökte Finland.
EU har förbundit sig till FN:s plan för hållbar utveckling, Agenda 2030, och att före 2030 uppnå de 17 mål för hållbar utveckling som fastställs i planen.
Europeiska kommissionen rapporterar dock inte på vilket sätt EU genom sin budget eller politik ska bidra till att hållbarhetsmålen uppnås. Detta var en bedömning som Europeiska revisionsrätten gjorde i ett informationsdokument i juni 2019.
”Europeiska kommissionen har än så länge ingen strategi som fastställer EU:s mål för hållbar utveckling fram till 2030”, sade Eva Lindström, ledamot av Europeiska revisionsrätten, på ett seminarium om hållbarhetsredovisning i riksdagens tillbyggnad Lilla parlamentet. Lindström besökte Helsingfors på inbjudan av Statens revisionsverk och riksdagens revisionsutskott.
Hållbarhetsredovisningen kan användas för att mäta hur olika organisationer har uppnått målen för hållbar utveckling och för att göra organisationer ansvariga gentemot interna och externa intressenter genom att offentliggöra resultaten.
Enligt Lindström har EU tagit positiva steg i sina riktlinjer för hållbar utveckling och offentliggjort ett diskussionsunderlag som innehåller planer för ett hållbart Europa. Tydliga genomförandeplaner saknas dock ännu.
”Den information som revisionsmyndigheterna har tagit fram kan användas som stöd vid beslut som fattas baserat på en hållbar utveckling. Människor – väljare – vill ha tillförlitlig information om hur EU agerar för att främja en hållbar utveckling”, sade Lindström.
Outi Alanko-Kahiluoto, ordförande för riksdagens revisionsutskott, underströk att det är viktigt att skapa metoder för att vidareutveckla hållbarhetsredovisningen inom EU så att uppnåendet av målen för Agenda 2030 kan följas upp på EU-nivå.
”Hållbarhetsredovisningen kan bli mer trovärdig och åtgärderna för hållbar utveckling kan stödjas genom revisioner. Därför har nationella och internationella revisionsinstitutioner samt parlamentariska revisorer en roll i arbetet med att främja en hållbar utveckling”, konstaterade Alanko-Kahiluoto.
Sami Pirkkala, ledande sakkunnig på Statsrådets kansli, lyfte fram ett nationellt perspektiv på hållbarhetsredovisningen. Enligt Pirkkala är det viktigt att i hållbarhetsfrågor ställa mål på EU-nivå, eftersom dessa mål i hög grad fastställer en nationell målnivå för medlemsstaterna.
Enligt Pirkkala svarar Den europeiska gröna given, Green Deal, som har inletts av den nya kommissionen, på många utmaningar med den hållbara utvecklingen inom EU och kan därför betraktas som EU:s långsiktiga strategi för hållbar utveckling.
Vivi Niemenmaa, biträdande direktör på Statens revisionsverk, poängterade i sin tur att hållbar utveckling bör ingå i budgeteringsprocesserna och effektivitetsrapporteringen.
”Begreppet hållbar utveckling hjälper till att ägna uppmärksamhet åt överföring av hållbarhetsmålen från generation till generation och åt långsiktigare effekter”, sade Niemenmaa.
