De finanspolitiska åtgärder som genomförs med anledning av coronakrisen bör vara tillräckligt stora, träffsäkra, lägliga och tidsbegränsade. Det är befogat att man på grund av krisen frångår etablerad praxis vid planering av finanspolitiken, men statsrådet bör sträva efter att snarast möjligt återgå till normal planering av de offentliga finanserna. Den låga räntenivån hjälper våra offentliga finanser att bära en ökad offentlig skuld, men på längre sikt är strukturreformer en förutsättning för de offentliga finansernas hållbarhet.
På grund av coronakrisen har Europeiska kommissionen med stöd av medlemsländerna aktiverat den generella undantagsklausulen i EU:s finanspolitiska regelverk så att reglerna inte begränsar medlemsländernas möjligheter att möta krisen och dess följder med finanspolitiska åtgärder. Sambandet mellan EU:s regelverk och det nationella regelverket innebär att även de inhemska finanspolitiska styrmedlen nu delvis är vilande. För närvarande sker den fleråriga planeringen av de offentliga finanserna inte på vedertaget sätt, och på grund av krisen har det gjorts flera undantag i reglerna för utgiftsramen. Enligt revisionsverkets bedömning är undantagsförfarandena befogade på grund av krisen, men statsrådet bör sträva efter att snarast möjligt återgå till normal praxis för planering av de offentliga finanserna.
Finanspolitiken ska vara läglig och rätt inriktad med sikte på snabbast möjliga återhämtning i ekonomin, och därtill ska åtgärderna för att mildra konsekvenserna av krisen vara omfattande men begränsade i tid. I det akuta krisskedet ska finanspolitiken fokusera på att trygga företagens likviditet och förhindra massarbetslöshet och konkurser; först senare är det dags för sedvanlig stimulans. Finlands ekonomiska politik har reagerat förhållandevis snabbt på restriktionerna och pandemin i enlighet med dessa principer. Det är svårt att jämföra olika länders ekonomisk-politiska åtgärder. I en nordisk jämförelse ser det ut som att Finlands nuvarande stödpaket är något mindre än de övriga men ändå i linje med andra nordiska länder, framförallt Danmark och Sverige.
Eftersom räntenivån för Finlands offentliga skuld är mycket låg blir en snabb skuldökning till följd av coronakrisen inte någon betydande belastning för de offentliga finanserna i dagens marknadsläge. Inte ens en kraftig ökning av skulden i förhållande till BNP innebär med automatik att skuldnivån blir ohållbar. Då konsekvenserna av krisen avtar är det dock viktigt att kunna övergå till ett läge där man förmår minska den offentliga skulden i förhållande till BNP under högkonjunkturer och där försämringar av skuldkvoten bara tillåts för stimulans i lågkonjunkturer. Det faktum att befolkningen åldras understryker behovet att driva på social- och hälsovårdsreformen samt sysselsättningsåtgärderna under denna valperiod trots att det inom den närmaste tiden är ändamålsenligt att prioritera krishanteringen.
Statens revisionsverks lagstadgade uppgift är att som en del av kontrollen av skötseln av statsfinanserna utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om finanspolitiken och av bestämmelser som utfärdats med stöd av den lagen. I utförandet av tillsynsuppgiften har Statens revisionsverk bedömt regeringens plan för de offentliga finanserna 2021–2024 och undantagsförhållandenas inverkan på planeringen av de offentliga finanserna samt regeringens åtgärder med anledning av coronaviruset. I bedömningen granskas också realismen i den ekonomiska prognos som utgör underlag till planen för de offentliga finanserna.
Tilläggsuppgifter
